Melime skrev: Jag brukar alltid fundera och fundera och fundera lite till för att komma fram till vad jag egentligen tror om ett visst ämne. Men nu är det slut med det, från och med nu ska jag tro att allt är precis som det verkar. Den enkla lösningen ska vara den bästa. Till exempel:
Finns det en Gud?
Självklart! Sen är det där med att definera Gud lite knepigare. Men Gud är antagligen kärlek, lycka, en kul snubbe, naturlagar, skönhet, ordningen i periodiska systemet, energi... äh, Gud är allt helt enkelt!
Frågor: Varför är det självklart att Gud finns? Är världen så perfekt och kärleksfull?
Alternativ förklaring: Självordning uppträder i tillräckligt komplexa system...
Melime skrev:Varför finns det så många olika religioner?
För att det finns så många människor. Precis som att alla kan finnas massvis med åsikter om grönt är skönt eller ej kan det finnas massvis med åsikter om Gud
Vad tycks?
Möjliga tolkningar
1. Gud, gudar eller en gudomlig verklighet finns objektivt och var och en av oss kan ha sitt perspektiv på detta. Men den gudomliga verkligheten är en och objektiv, liksom den fysiska är det. Alla vägar bär till denna objektivt existerande gudomliga verkligheten - bara viljan/önskan/ längtan hos en finns.
2. Det finns ingen Gud, gudar eller gudomlig verklighet, bara människors olikartade subjektiva tankebilder av detta. Det finns därför ingen verklig väg till denna hopfantiserade, av människans medvetande upprätthållna, fiktiva "gudomliga" verklighet. Men tron därpå finns, kyrkor finns och trossamfund, liksom övertygelsen att denna verklighet är objektiv.
Med vänlig hälsning
Algotezza