ismernas grundläggande syn på människan

[ParadOxen]

Jag är nyfiken på vad olika -ismer (både politiska och filosofiska system) har för grundläggande människosyn.  

Tittar man på politiska system så kommer varje system att framstå som den absolut bästa om man förutsätter "rätt" människosyn medan den kollapsar helt om man antar "fel" människosyn. Rätt och fel i detta sammanhang definierar jag att de är/inte är överenstämmande med människans sanna grundläggande natur (vad den månde vara).

Vidare så kommer olika antaganden om människans natur skilja sig från den sanna, och detta kommer att ge olika konskvenser i olika system.  T.ex. kan ett visst system (filosofi) vara rena rama utopin med en anpassad människosyn. Men att denna utopi bryts samman och får förödande konsekvenser (får helt motsatt effekt, t.ex.  altruism övergår till egoism) om denna människosyn marginellt skiljer sig från den sanna. Andra system är, antar jag, mer robusta i meningen att konskvenserna  inte blir så stora även om man grovt misstar sig på människans sanna natur.

Vilka system är sköra och utopiska och vilka är mer robusta men imperfekta?

Hoppas ni har förstått frågeställningen.

[Doe]

tänker mig nog att alla system som lovar himmelriket... sen, är svaga. precis som välgörenhet bygger de på ledarnas goda vilja, och medborgarnas offervillighet. istället för att varje individ fritt kan välja att ingå i en gemenskap den tror på och vill investera sin tid och sina tankar i, avkrävs man olika gåvor som bara är för systemets bästa, aldrig för människorna i det. folk blir till offer för maktens visioner, och där makten finns, kommer människor att kräva frihet.

[Fication]

Jag kan börja, väldigt basic alltså.

Kommunism och socialism: Människan är i grund och botten en social varelse och vi är mer än något annat intimt kopplade till varandra.

Objektivism: Människan är i grund och botten en förnuftvarelse på så sätt att hon alltid strävar efter att maximera resursanskaffandet åt sig själv.

Liberalism: Människan är i grund och botten en förnuftsvarelse så till vida att hon kan ta ansvar för sig själv bara viktiga grundläggande behov garanteras av staten. (luddigast uttryck)

Konservatism (tex kristen): Människan är inte riktigt att lita på utan bör underkasta sig ett moraliskt system som tydligt skiljer mellan gott och ont.

Miljörörelsen: Människan är i grund och botten en del av naturen och ska inte sätta sig över denna, exploatera och belasta den.

Feminism: Män är djur! (kompatibel med miljörörelsen)

Postmodernism (vilken de två ovanstående kan sägas vara del av): Människan är i grund och botten en varelse vars verklighetsuppfattning formats av kulturen och inte alls är objektiv.

Nazism: Människan är i grund och botten en stark varelse som strävar efter (och förtjänar) makt och dominans över andra och sig själv.

Sen din frågeställning, som jag förstår den...
Mitt förslag på robusta system skulle jag säga tex objektivism och miljörörelsen. Den sista robust för miljön iaf, vilket kan fälla de andra två.