Vad menas med att vara Kristen?

[Presbyt]

Bibelns vara eller inte vara om att vara kristen, innebär tydligen för vissa kristna att man i det närmaste måste tro på den ordagrant. I vilket man därmed tycks finna svaren på alla existentiella frågor.

Själv tvivlar jag dock inte att det kan finnas något högre som vi kommit att kalla för Gud. Men som jag då sätter i samband efter bästa förmåga med den vetenskapliga verklighet som jag samtidigt inte bara kan förneka.

Så jag undrar egentligen vad man ska kalla alla oss som inte vill förkasta detta med Kristus helt. Utan istället försöker sätta in det i ett så logisk sammanhang som möjligt med de vetenskapliga förklaringar man känner till.

För det är ju väl känt att även allehanda vetenskapsmän och liknande, rätt ofta kan ha en Gudstro, en tro på Kristus. Kan man inte räkna alla oss som kristna bara för att vi inte kan tro på bibeln ordagrant?  

Jag själv kan bara inte förneka utvecklingsläran, eller att Jorden är minst över 4 miljarder år gammal mm. Men där jag samtidigt inte kan förneka att det kan finnas något högre som man inom religionen kallar för Gud.

Men vad är Gud, vad är egentligen det inom kristendomen som kallas för treenigheten förutom att man rent symboliskt tror att fadern sonen och den helige anden är ett. Vad kan det vara om det ändå finns något, för vad är egentligen liv mm.

Nåja, hur som helst så tycker jag det känns fel om inte ens andliga tankar och behov, också får växa tillsammans med ens verklighet, dvs. ens kunskaper om världen och alltet. Utan att man måste känna sig begränsad av bok bara för att kalla sig kristen.

För allt eftersom man ser allt längre ut i universum och ser allt djupare ner i mikrokosmos så kan man ju inte komma ifrån att om det nu finns något högre som en Gud, ett något. Att även detta då växer och blir allt mer omfattande.

Alltså något som jag menar en allt för sträng religiös och dogmatisk uppfattning verkar göra allt för att hålla tillbaka. För att t ex dess böcker som bibeln i deras ögon ska vara så trovärdig ordagrann som möjligt.    

Men visst kan det finnas korn av sanning. Men som då mer är skrivna i form av liknelse ifrån en tid då de som skrev de inte visste bråkdelen av det vi gör idag vad det gäller i tid och rum som detta något som Gud då är även måste vara ”herre” över.  

Hoppas detta i alla fall tas på rätt sätt här, för jag vill ingen illa.

[LJUSUPPLEVELSE]

Varför måste man ha en allmänt accepterad tro och heta just kristen , och varför ska detta ska vara accepterat i allas mening?

Men vad är Gud, vad är egentligen det inom kristendomen som kallas för treenigheten förutom att man rent symboliskt tror att fadern sonen och den helige anden är ett.

...hos dogmatikerna,ja,läs om schismen....
Dessutom är det så att de som skrev bibeln inte hade någon större koll på syntaxen o därför går det inte riktigt att förstå vad de menar...bibeln är en bok skriven av halvanalfabeter , och det är nånting som jag vägrar ta på större allvar...

Så jag undrar egentligen vad man ska kalla alla oss som inte vill förkasta detta med Kristus helt.

...det tycker jag beror på om man har förkastat alla andra läror helt...

mvh

[Zokrates]

Som barn blev jag nedslagen och hamnade i koma. Innan jag försvann färdades jag genom en ljustunnel, hörde den vackraste musik jag någonsin hört, klev ut naken på en äng, kände fukten av gräset under fötterna, för att därpå konfronteras med en man iklädd en fotsida vit dräkt, ett bälte av guld och gyllene sandaler. När han talade med mig var det på ett främmande språk, som jag dock förstod som om det varit mitt eget modersmål, trots att öronen verkligen hörde att detta var så långt ifrån ren svenska man kan komma. Självklart identifierar jag honom nu efteråt som sankte Per, men då  som 7 åring var detta begrepp för mig okänt, vilket kan bero på min kommunistiskt lagda far ansåg att Bibeln och andra sagor om tomtar och troll inte var bra barnlitteratur.

Hursom helst, komamannen frågade om jag var redo, varpå jag svarade nej och han skickade ut mig därifrån, tillbaks till verkligheten där smärtan av en krossad skalle, som för en stund varit helt borta, nu var värre än någonsin, så tung och svår att påföljande koma var en befrielse.
När jag senare vaknade upp på en intensivvårdsavdelning, står en läkare böjd framför mig och utbrister; - Lever du,    du borde ha varit död!

Detta har ju förstört mitt liv, jag är en inbiten realist och paradiset var en Persisk trädgård i antiken, skapad av en soldyrkande kung med intresse för exotiska växter.
Vad skall jag göra för att bli kvitt detta minne, som hindrar mig från att bli den fullblodsateist jag vet att jag annars skulle varit?

[Minded]

Presbyt, jag är i huvudsak inne på samma linje som dig.

[LJUSUPPLEVELSE]

Zokrates...du kanske skämtar , men jag ska ändå ta mig tid...
...jag har själv varit med om en så kallad ljusupplevelse ...när jag var 17 år gammal och kroniskt sjuk i en virussjukdom ,och fullt upptagen med att leva omoraliskt utan någon större respekt för några historiskt stora personligheter och utan några modeller/förebilder att följa egentligen...
jag började läsa citat från stora män , mest f att kunna imponera på brudar när jag raggade på dem i närheten av acropolis på cafeer o barer där , och allmänt för att kunna impa...
Men vid ett tillfälle , medan jag läste på en sådan bok hände nånting som jag klassar som det största som någonsin hänt mig...jag blev omringad/omfamnad av ett starkt vitt ljus som kändes väldigt skönt o det kändes att mycket,och jag menar mycket för ett så kort ögonblick, av det som jag tidigare inte förstod blev mkt klarare...jag fick en högre moral kunde tänka klarare , blev starkare fysiskt och mitt tänkande var mkt mer flexibelt efter detta...från att ha varit knäckt kunde jag känna mig lycklig...jag blev dessutom helt frisk några dagar senare...
Jag väljer att inte skämmas för detta utan tvärtom , känna mig säker,jag försöker inte förklara det på något övernaturligt sätt eller som ett resultat av självsuggestion,det kan jag inte veta...
Så mitt svar till dig Zokrates skulle vara att tänka mer flexibelt...

ps jag är inte frälst på något sätt , tvärtom, jag skulle behöva några sådana ljusupplevelser till känns det som...

mvh

[Zokrates]

Zokrates...du kanske skämtar , men jag ska ändå ta mig tid...

Nej, varför skulle jag skämta om en händelse där jag var en hårsmån från att dö? Ser inget roligt alls i detta. Det du råkade ut för kan ha varit en hjärnblödning, alternativt, ( jag skämtar inte ) att du omfamnats av den heliga anden.

Tänk om alla religioner, mer eller mindre, bygger på uppgifter från personer som haft exempelvis nära döden upplevelser? Det skulle inte förvåna mig det minsta om det var så.

[LJUSUPPLEVELSE]

Tänk om alla religioner, mer eller mindre, bygger på uppgifter från personer som haft exempelvis nära döden upplevelser? Det skulle inte förvåna mig det minsta om det var så.

Jag kan acceptera att det kan finnas sådana delar i religionerna,och jag kan acceptera att religionerna har fungerat som en slags skola...
Jag kan också acceptera att alla religioner har fina delar i sig...
Jo,vad är det som säger att det var något heligt som omfamnade mig och inte tvärtom...?...
Livet e trots allt en kamp om att lära känna sig själv...

mvh

[LuDDish]

Det finns ingen motsättning mellan vetenskap och en gudstro i rent filosofisk mening. Däremot finns det en grav paradox i att förena vetenskap och filosofi med en tro på Jesus Kristus.

Finns det en Gud, inte vet jag.

Finns den kristna Gud, som fan heller.

[Logos]

Dessutom är det så att de som skrev bibeln inte hade någon större koll på syntaxen o därför går det inte riktigt att förstå vad de menar...bibeln är en bok skriven av halvanalfabeter , och det är nånting som jag vägrar ta på större allvar...

Framförallt är den samling skrifter som går under samlingsnamnet "Bibeln" skrivna under en tidsrymd på ca 1500 år, av en massa olika personer. Litterärt är den väldigt skiftande men framförallt rör det ju sig om översättningar från skrifttraditioner som skiljer sig från våra.

Presbyt: Tro vad du vill, kalla dig vad du vill. Om någon har något emot det så är det deras problem. Treenighetsläran är en efterbiblisk konstruktion och dina övriga problem är även de öppna för en fri tolkning. Vi lever i en tid när du inte måste acceptera religiösa dogmer, så känn dig fri att bilda din egen tro om du nu behöver en.

[Presbyt]

Eller rättare sagt, var får menas med att vara kristen? Varför jag ställer frågan är väll för att jag känner mig lite vilsen själv. För liksom Zokrates har jag faktiskt haft själv varit med om en för min del oförklarlig händelse. Som allt sedan bardomen har förföljt mig i mina tankar på ett sätt som gör att jag nu som vuxen inte bara känner jag kan utesluta något högre.

Jag har definitivt inte vuxit upp i något religiöst hem. Men ändå när jag var si sådär nio tio år och skulle gå på toaletten. Så blev jag vettskrämd av en syn som förmodligen bara var att jag drömde. Men som utan att jag egentligen förstår varför. Inte kan tolka såsom något annat än just en uppenbarelse, men varför? För jag tycker naturligtvist själv det hela är lite knäppt.

Hur som helst, när jag skulle gå på toa den där natten. Så upplevde jag något som jag då inte riktigt förstod vad det var, mer än att jag blev skiträdd och faktiskt fortfarande känner mig rädd när jag nu sitter här och skriver om det. Mest då sedan jag ju själv definitivt inte ser något logiskt med det hela, för efter vett och förnuft, så kan det ju liksom bara inte hända.

Efteråt så kunde jag bara teckna vad jag sett utan att förstå riktigt vad. Men så av en slump när jag var något år äldre, så fick jag se en viss typ av gamla Kristus målningar. Och efter hur de där då framställdes så fick det mig till att rysa. Okey visst det kan ha varit inbillning. Men oj tänkte jag, det ser ju nästan precis ut som det jag själv upplevde och tyckte mig se.  

Sedan dess så har jag på något sätt haft en stark Gudstro. Men där jag ändå inte har känt mig hemma hos de i mina ögon allt för dogmatiskt troende. För jag känner jag bara inte kan tro på bibeln så bokstavligt som de. Detta medan jag däremot sedan barnsben har älskat att fördjupa mig i vetenskapliga ämnen och på så sätt bygga upp något som jag själv kan tro på.

För till skillnad ifrån många kristna så tror jag på Darwins utvecklingslära så till vida att jag definitivt inte kan förkasta den helt. Likaså så vill jag i alla fall försöka förstå tid och rum vad det gäller universums och vår egen jords ålder, trots att det är frågan om ofattbara tidsrymder. Så ser jag i alla fall möjligheter i det hela som nog kan skilja mig från andra kristna.

Jag tycker t ex inte detta med liv på andra planeter inte alls är speciellt konstigt med den Gudstro jag har. Och jag tror till och med att tillbe något högre därmed inte behöver vara något alls konstigt bland likartat liv och intelligens ute i universum. Som jag närmast är övertygad att det finns liksom detta vi kallar för Gud, men som vi med flera inte kan precisera vad det är.

[Presbyt]

Dessutom är det så att de som skrev bibeln inte hade någon större koll på syntaxen o därför går det inte riktigt att förstå vad de menar...bibeln är en bok skriven av halvanalfabeter , och det är nånting som jag vägrar ta på större allvar...

Framförallt är den samling skrifter som går under samlingsnamnet "Bibeln" skrivna under en tidsrymd på ca 1500 år, av en massa olika personer. Litterärt är den väldigt skiftande men framförallt rör det ju sig om översättningar från skrifttraditioner som skiljer sig från våra.

Presbyt: Tro vad du vill, kalla dig vad du vill. Om någon har något emot det så är det deras problem. Treenighetsläran är en efterbiblisk konstruktion och dina övriga problem är även de öppna för en fri tolkning. Vi lever i en tid när du inte måste acceptera religiösa dogmer, så känn dig fri att bilda din egen tro om du nu behöver en.

I och med att jag själv är intresserad av Europas allra tidigaste historia, dvs. ifrån det att Rom kristnades och fram till att de första så kallade Kristna länderna bildades. Så har jag också funderat på just detta om inte treenighetsläran är en efter konstruktion. Mest då sedan jag helt enkelt tycker den är för avancerad, för det är ju trots allt inte många idag ens som kan förstå detta med att tre är ett. Men vad spelar det detta egentligen för roll om det är en, två, tre eller fyra, för man lär ju likt förbaskat bara kunna märka utav en i taget utifrån där vi befinner oss.

[Sceptisk]

Presbyt

Det var ett fint inlägg och jag känner igen mycket av mig själv i mitt sökande innan jag blev Kristen. Detta med utvecklingsläran till exempel och skapelsens ålder osv. Dessa var problem som jag inte såg någon lösning på. Men det intressanta är att desto mer man söker desto fler svar får man, när min tro fördjupades så kom också svaren.

Att se på världen ur ett materialistiskt och evolutionistiskt vis är en teoretisk konstruktion som behöver väldigt många avrundningar och hoplappningar för att verka sammanhängande och konsekvent.

Detta väldigt komplexa sätt att se på tillvaron, att hålla ett ständigt föränderligt lapptäcke i huvudet är så väsensskilt från den enkla tron att Gud skapat en värld och alla varelser att det gör många evolutionsteoretiker upprörda. Det är just enkelheten som man inte kan tolerera inom evolutionsteorin. Som det enkla konstaterandet att Gud ville skapa en vacker värld och i den här världen ville han placera människan, en varelse som liknar honom i förmågan att känna kärlek, att ta hand om den. Detta är enkelt och begripligt på ett barns nivå och det gör evolutionsteoretikerna högröda i ansiktet av ilska.

Världen är en slump och livet är en enormt komplex process! Tycker dom. Och ser man på världen på det sättet, så naturligtvis. Det går att komplicera världen hur långt och brett som helst.

Men trots all den komplexitet som evolutionsteoretikerna kan hävda så saknas det ändå något grundläggande i deras resonemang och i deras attyder. De förnekar att det skulle kunna finnas någon mening i något överhuvudtaget, ty det vittnar "komplexiteten" om.

Däremot den enkla sanningen i tron, att Gud skapade en vacker värld och satte människan att ta hand om den, har ändå ett djup som överträffar all komplexitet som evolutionsteorierna kan ställa fram.

Eftersom vi är så pass vana med att hellre vilja se träden istället för skogen har gjort att vi inte heller kan förstå Bibeln och vad som är innebörden av 6000 år.

[LuDDish]

Det har ingenting med komplexitet eller om människor vill att något ska finnas eller inte, denna verklighetsfrämmande sätt att försöka definiera och generalisera konflikten mellan vetenskap och religion är trivial.

Det är ju intressant att någon som gör anspråk på namnet Sceptisk skulle visa sig sakna elementära delar i det skeptiska resonemanget. Vetenskap handlar om en sak; bevis.

Kan vi bevisa att Gud finns? (Gudsbegreppet) ... nej
Kan vi bevisa att Gud inte finns? ... nej

Gud är ett metafysiskt begrepp, kraven på "normal" bevisbörda förändras därför, därav finns det grund för en filosofisk diskussion.

Kan vi bevisa att Gud skapade världen på 6 dagar för 6000 år sedan? ... nej
Kan vi bevisa att Jesus kristus gått på jorden och helat människor? ... nej

Sedan dessa två exempel är hämtade från "den fysiska världen" (MÄRK VÄL; EXEMPEL), är kraven på bevis densamma för all annan vetenskap. Det är intressant hur religiösa förskingrar "sanning" som baseras på logiska metoder vilka de själva applicerar i sammanhang som passar.

Man kan föra en vetenskaplig, filosofisk diskussion om Gud, däremot kan du aldrig föra en vetenskaplig diskussion om religion eller kristendom, sedan det är kvalificerat trams som saknar totalt vetenskapligt värde.

Därmed inte sagt att Gud inte finns. Däremot hävdar jag med bestämdhet att sannolikheten att Jesus kommer tillbaka och räddar vissa av oss, och skickar resten till helvetet, med utgångspunkt från en av Gud given universell moral, är mycket liten.

Stackars alla eskimåer som aldrig haft turen att träffa en kristen missionär. Jag citerar Tage Danielsson: "Om Gud hade funnits så hade han väl inte varit så dum att han skapat hedningar"

[LJUSUPPLEVELSE]

http://www.youtube.com/watch?v=MeSSwKffj9o

George Carlin - Religion is bullshit.

Jag försöker inte vara respektlös mot de troende , men jag tycker att alla borde se detta..han har trots allt argument....hilarious...

mvh

[Sceptisk]

LuDDish

Jag vet mycket väl vad som krävs för att en teori ska bli godkänd av den sk vetenskapliga akademin. Men ordet vetenskap och bevis är inget som den moderna "vetenskapen" har monopol på. Ordet "vetenskap" betyder helt enkelt "kunskap". Frågan om hur man kan skaffa sig kunskap om något, hur man kan veta något är en öppen fråga. Dock så har den moderna vetenskapen försökt att begränsa sig till deras forskningsområde och det måste varje vetenskapsman göra - i varje studie. Varje studie måste innehålla en förklaring över studien, dess syfte och en tydlig empiri mm för att kunna godkännas. Den gemensamma nämnaren är att den moderna vetenskapen godkänner ingenting som "vetenskapligt" eller rättare sagt som kunskap, om det inte är ett föremål som kan demonstreras och återupprepas av vem som helst som vill utföra samma experiment.

Därför så är det helt ovidkommande att försöka skapa en konflikt mellan vetenskap och religion för de handlar om två helt olika saker. Det är inte ens möjligt att kalla religion för ovetenskapligt, det enda man kan säga är att det inte är ett forskningsområde som den moderna vetenskapen har förmåga att kunna studera på grund av sina egna uppställda begränsningar. Men så resonerar man inte. Istället har den moderna vetenskapen, åtminstone i sin uppkokta liberala populistversion försökt göra ansrpåk på precis allting som går att veta. Med andra ord, det är den moderna sk "vetenskapen" själv som hycklar i denna fråga och som tar sig vatten över huvudet.

Jag har inget emot att folk studerar världen för att till exempel framställa mediciner och liknande, men det gör det väldigt svårt att öppna till dialog om en grupp (vetenskapen) säger att de har de enda metoderna och det enda tillvägagångssättet för att skaffa sig vetande. För det har dom inte.