DEN FRIA VILJAN...EXISTERAR DEN ?

Traditionella religionsriktningar, men även andlighet ur ett mer generellt perspektiv.

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 11 jan 2009 17:24

Av den anledning att du släpat in honom i tråden, här ovan, i detta fall gällde det blott som en analogi till den bemärkelse i vilken du själv använde honom tidigare (i frågan om "fri vilja"). Tycker själv att han är överflödig, och det blir lite som att gå genom bakdörren här, men eftersom han finns där för dig så drog jag nytta av det faktumet som en referenspunkt. Tänkte att det skulle bli lättare för dig att anknyta till problematiken. Kan formulera om det hela om det blir lättare så. Säg till om det är nåt oklart.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 12 jan 2009 00:45

Avantgardet skrev:Grejen är att vi får ett stort problem om vi accepterar det där som "fri vilja". Följer vi Auks definition så måste vi medge att en person som går på en drog, vilken gör honom oförmögen att önska/vilja saker som han är oförmögen bemäktiga sig, och sitter inspärrad i en bur, är mer fri än den som är fri men som inte fått denna drog och som därför önskar/viljar saker som för densamme är omöjliga att bemäktiga sig. Och nästa är Matrix, förstås.

Sen att du (Auk) talar om determinismen som ett träsk, och menar att vi bara behöver behöver anta den vara falsk för att kunna behålla den "fria viljan" tycker jag är rätt lustigt. Varför överhuvudtaget tala om viljan som fri? Att vi har val, vilka aldrig är helt fri, i vilka vi måste fatta beslut och agera, på vilket sätt kan det rimligen göra viljan fri? Det kan det inte, och inget du tillför kan heller göra det. Alltså kan vi enkelt slopa den fria viljan. Sen kan vi tala om relativa friheter, valmöjligheter (i den mån val, tekniskt sett, är möjliga), men det ser jag som en helt annan fråga. Där handlar det primärt om kvantiteter och kvaliteter, något förhållandevis konkret, inte något metafysiskt subjekt av det slaget som fri vilja implicerar. Får jag fråga varför den här frågan engagerar dig så djupt? Det är jag nyfiken på.


Därför jag anser att man kan välja att förhålla sig praktiskt eller estetiskt till livet, materiellt eller ideellt (om vi använder dem som vulgära termer).
Och jag anser att den som hela tiden förhåller sig praktiskt och materiellt, som så att säga tänker på sig själv, ger upp sitt mod och sin frihet. Och det i förlängningen gör att vi inte ser den bästa av världar av vad vi kan ha för världar.

Jag kan inte se hur människor skall kunna realisera, det som för mig är utopin, ett eget omdöme utan att se sig som subjekt med fria val. Vi kan rasera detta på många sätt, enbart följa kroppen eller enbart följa tanken, dessa båda förhindrar den fria viljan, ett genuint omdöme. Att enbart följa gruppen, den sociala normen, eller oaktat göra vad vi vill utan att se till gruppen gör det samma.

För mig handlar det hela om att acceptera alla dessa ting och skapa en syntes, genom de fakulteter vi har som låter oss "simulera" världen.

Vad vi vill om världen består av vilket mod och vilken möda vi lägger på att skapa oss bilder av vad det är möjligt att vilja om livet, att vi sen måste låta viljan viljas från något intuitivt för att den skall stämma in i vår stämning och inte bara vara en intellektuell idé är något som stärker min tro på vår fria vilja snarare än lägger något i vägen för den. Jag gör inte någon uppdelning på mig och min kropp, jag och världen.

Det min kropp vill vill jag, jag är den. Den har en vilja, min omtanke om kroppen har en annan vilja, den är intellektuell, och från dessa och andra viljor som jag härbärgerar lånar jag min fria vilja. Visst måste den vara baserad på något annat, en tillit till omdöme osv, men det är ett annat problem. Det fråntar enligt mig inte "mig" "viljan" eller "friheten". Det är inte att skapa en myt kring livet, att inte kalla dessa saker vid dessa namn, givet att de i övrigt brukas så som de gör, är att skapa myter om vad livet är.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 12 jan 2009 00:57

Minded skrev:
J R Auk skrev:
Minded skrev:O
Edit: Auk, valet att äta eller inte äta behöver inte alls ens vara genererat av din egna vilja. Liksom allting annat - trots att vi förvisso backwards rationalize att det uppenbarligen var så. Att säga att vi har en fri vilja tycker jag implicerar att vi är näst intill fullkomliga och att vi alltid kan hållas till svars för allt vi företar oss. Förvisso en intressant tanke, jag ska marinera vidare på den.


Så vad är jag då? Vad är det som genererar något hos mig som inte är jag?

Om magen kurrar eller bara näsan retas av en väldoft och jag sedan stoppar i mig det som lockar, var det magen eller näsan som "viljade"? Skall jag till att abstrahera dessa från mig?

Klart vi kan hållas till svars för allt vi företar oss. Men den som ställer oss till svars kan ställas till svars för det att ställa till svars.

Det som är gjort är gjort, det är inte vad det handlar om, det är vad som inte är gjort som det handlar om, vad som kommer eller kan bli gjort som är av vikt. Enbart en dåre söker lägga skuld på grund av vad som gjorts på någon annan, och om det inte är för det som var, vilken tyngd har då ansvaret på den det läggs? Konflikten är närvarande även om det inte uttalas att ansvaret föreligger. Varför vara oärlig?


Jag menar att det inte är du som nödvändigtvis väljer att ha en kurrande mage. Din mage bestämmer självt om den kurrar eller inte. Liksom också din omgivning 'väljer' att vara väldoftande och -smakande eller inte. Det enda val vi reellt har är att följa olika mycket eller lite. Dvs vi kan bromsa in, dvs neka. Eller släppa efter för visst. Men den kontroll vi har är negativt orienterad, i förhållande till omgivningen - vilken vi förvisso är en del av. Den sk fria viljan förhåller sig till omgivningen, inte tvärt om. Vi kan inte reellt ögonblickligen förändra den faktiska verkligheten. Men den faktiska verkligheten kan reellt och ögonblickligen förändra vår vilja. Och gör alltid detta, eftersom att vi är en del av omgivningen, och inte tvärt om.


Vad är jag då? Är jag inte magen som kurrar? Varför inte? Lever det en mage i min kropp? De där sakerna spelar ingen roll enligt mig, det är inte att vi bestämmer vad som är skönt för ögat som ger oss förmågan att vilja fritt om hur världen skall göras skön, det är en förutsättning för det.

Jag förstår inte detta med att den skulle vara negativt orienterad. Jag håller med dig i grund och botten, men jag anser att allt negativt beteende, det att inte göra, samtidigt är ett positivt beteende.

För betänk, varför gjorde vi inte? Det här har Avantgardet påpekat, lägligt att referera till, att alla "icke-val", "icke-ageranden" är ageranden.

Den faktiska verkligheten må kanske förändra min vilja eftersom jag är en del av omgivningen, dock kan jag även i grava situationer välja att inte ingå i den faktiska verkligheten.

Så har jag gjort leendet riktigt, och bestyrkt det, genom att inte vara där leendet uppvisas. Det vill säga genom att förlägga mig själv, genom förmågan att projicera världen i våra tänkta rum, i ett annat rum än det jag faktiskt befinner mig i.

Så skapar vi vår frihet. Även om benen darrar av anspänningen kan vi alltid förlägga vår uppmärksamhet någon annan stans, för kroppen reagerar som du säger på det som för den är faktiskt, och världen vi projicerar som en idé är lika faktisk för kroppen som den värld vi representerar genom våra idéer om våra sinnens blinda vittnesbörd.

Jag tror att alla som vet hur man drar en riktig lögn instämmer i detta.

Omgivningen är inte direkt given, den representeras för våra kroppar genom vårat medvetande (om än inte alltid medvetet). Därav konstnärens förmåga att exakt återge, han ser till det som ges för oss att representera.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 12 jan 2009 00:59

suchanother skrev:(Här fattar Auk fel när han tror att Gödels kritik endast gäller aritmetiska system. Gödels teorem gäller alla axiomatiska system, däremot använder han aritmetiken i beviset).
Härmed kan vi väl överföra detta till metafysiken; finns påståenden som inte går att bevisa inom systemet?


Varför inte ta det i den tråden? Du verkar inte fattat vad jag påstår att för mig påståtts.

Vill du säga att det även har relevans för satslogiska system, tex? (i den tråden kan du väl svara)
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 12 jan 2009 01:18

Ska jag förstå dig som att du säger att den som har medel att sitta på sitt arsle hela dagarna och fantisera (typ filosofen) har större frihet än andra? Det har också sin materiella grund det beteendet.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 12 jan 2009 01:46

Avantgardet skrev:Ska jag förstå dig som att du säger att den som har medel att sitta på sitt arsle hela dagarna och fantisera (typ filosofen) har större frihet än andra? Det har också sin materiella grund det beteendet.


Nej den som tar vara på det som bjuds har större frihet än andra. Den som har mod, jag ser det som en av grundbultarna för frihet, tron på sig själv, har mer frihet.

Den som inte tror om sig att kunna har mindre frihet än den som tror om sig att kunna. Ser det som i det närmaste en truism.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 12 jan 2009 15:23

Avantgardet skrev:Grejen är att vi får ett stort problem om vi accepterar det där som "fri vilja". Följer vi Auks definition så måste vi medge att en person som går på en drog, vilken gör honom oförmögen att önska/vilja saker som han är oförmögen bemäktiga sig, och sitter inspärrad i en bur, är mer fri än den som är fri men som inte fått denna drog och som därför önskar/viljar saker som för densamme är omöjliga att bemäktiga sig. Och nästa är Matrix, förstås.


J R Auk skrev:def. Fri vilja = Att vårat beteende kan reflekteras över och att reflektionen kan ändra det tilltänkta (förestående för reflektionen) beteendet.


Tar du inte fel här Avantgardet?

Jag tycker snarare det verkar som att min definition säger att den som är oförmögen att önska sig, eller vilja saker, givet detta i någon mån är en oförmåga att reflektera över beteendet (och att beteendet inte är abstraherat från situationen utan ses som just ofrånkomligt kontextuellt) inte har fri vilja.

Dessutom så säger jag inte att beteendet måste realiseras. Den som reflekterar över sitt beteende och sin situation; tex bestämmer sig för att stå upp för sig själv mot de som har fängslat honom och lösgöra sig från sina bojjor, och agerar enligt den vilja som i reflektionen uppstått kan ju inte säga sig sakna fri vilja när han inte lyckas frigöra sig från sitt fängsel, han saknar då enbart frihet. Viljan står honom bi vilket kan vara ett bittert öde i den situationen.

Vidare kan väl den som är i frihet och bestämmer sig för att agera, men inte lyckas; tex sviker kanske modet att stöta på den söta som lockar, ändå kalla sig fri, men feg. Eller?

Viljan var ju att göra något, att viljan inte realiseras säger inte något om att vi inte har fri vilja. Många gånger realiserar jag inte min fria vilja, men jag flyr inte in i att kalla det för bestämt för att frånta mig ansvaret över det. När det kom till kritan valde jag annorlunda, att jag sedan ångrar mig i efterhand och åter vill det jag ursprungligen ville säger inte att min vilja inte är fri. Jag måste bara syna den närmare för att upptäcka vad det var som fick mig att förbyta viljan så fort.

Min last är lättjan, det är valet jag oftast gör. (Och jag skiter i Luther och himlen, jag är lättjefull ändå, tid finns det alltid senare, och kontemplationen är viktigare för mig än praktiken, jag ångrar intet utan ser bara motsägelsefullheten i mitt internaliserade beteende). :)
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 12 jan 2009 18:02

Den som kan han kan, det är en tautologi, visst. Och jag applåderar vad du lyckas göra, som försvar för nåt slags konstnärlig autonomi, men jag fattar inte vinsten. Alltså, jag vet inte, men jag tycker det verkar som du sitter på två stolar. Å ena sidan talar du om frihet som vår förmåga att skapa föreställningar om framtiden här och nu (även om jag skulle säga att tankar inte är något vi skapar utan något som drabbar oss), och projicera dem i den yttre världen (som våran egen skapelse), och å den andra att vilja det som likförbannat sker. Sen håller jag inte med dig i din tolkning av materialismen, eller du har en oerhört snäv och orättvis bild av materialismen som jag inte känner igen. Fattar inte att Such började beskylla mig för att reducera allt till determinism, och du talar om den som att reducera allt till materiella saker. Sån är ju t.ex. inte Marx, eller marxismen för den delen, och jag måste erkänna att jag inte riktigt tycker om sättet att reducera allt till formella kategorier och enkla antinomier som den analytiska filosofin håller på med. Det är klart att det går beskriva den materiella världen på en rad olika sätt utan att man tror om dessa beskrivningar att vara egna essenser. Det behövs inte trixas med en massa extra substanser. Ska inte säga att jag misstror ditt omdöme, men det är vad jag gör. Och jag vet inte hur mycket du medger i undermedvetna viljor, det tycks mig som att du alls inte kan tillåta sånt, vilket för mig förefaller vara en förlust. Det metafysiska subjektet, vad är poängen? I slutändan endast att man kan känna sig stolt över något som sitt eget, för det är vad det bottnar i. Ärligt talat inget att hålla fast vid. Ärligt Auk. Men kan vi inte ta det i jimmytråden? Jag vill ju faktiskt ställa problemet på ett annat sätt, på ett sätt som förefaller mig vara det naturliga sättet att ställa det på. Fast jag måste försöka få in lite läxor också.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Fromm
Inlägg: 1066
Blev medlem: 21 aug 2005 08:40

Inläggav Fromm » 12 jan 2009 22:13

J R Auk skrev:Nej den som tar vara på det som bjuds har större frihet än andra. Den som har mod, jag ser det som en av grundbultarna för frihet, tron på sig själv, har mer frihet.

Den som inte tror om sig att kunna har mindre frihet än den som tror om sig att kunna. Ser det som i det närmaste en truism.


En vacker tes för filosofer.
Inte nog med att filosofer tillskriver sig hög iq nu är de även modigast.  :roll:

Sanningen är väl snarare att filosofers torftiga känslominnen ger dem en större illusion om en fri vilja.  8)
Men det är ett bra belägg för att känslor finner orden även hos de fria filosoferna.  :wink:
When you play the fiddle at the top of the state, what else is to be expected but that those down below dance?
Karl Marx

Användarvisningsbild
LJUSUPPLEVELSE
Inlägg: 939
Blev medlem: 20 nov 2008 11:45
Ort: någon som söker sin själ.

Inläggav LJUSUPPLEVELSE » 13 jan 2009 00:47

Inte nog med att filosofer tillskriver sig hög iq nu är de även modigast.  

Sanningen är väl snarare att filosofers torftiga känslominnen ger dem en större illusion om en fri vilja.  
Men det är ett bra belägg för att känslor finner orden även hos de fria filosoferna.  


Fint sagt.. notworthy .jag tar åt mig kritiken till en viss del...men det finns filosofer som jobbar mot att deras liv ska verkligen gå ut på att de ska vara modiga , myself included , fast kanske på ett mer genomtänkt sätt ... kanske inte spontant modiga. :wink:

mvh
1965are...ikoniskt halvlärd kvasifilolog,metaretoriker,preprotoauktoritet, ärkehemipseudofilosof och megapsykodianoia.

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 13 jan 2009 02:29

Fromm skrev:
J R Auk skrev:Nej den som tar vara på det som bjuds har större frihet än andra. Den som har mod, jag ser det som en av grundbultarna för frihet, tron på sig själv, har mer frihet.

Den som inte tror om sig att kunna har mindre frihet än den som tror om sig att kunna. Ser det som i det närmaste en truism.


En vacker tes för filosofer.
Inte nog med att filosofer tillskriver sig hög iq nu är de även modigast.  :roll:

Sanningen är väl snarare att filosofers torftiga känslominnen ger dem en större illusion om en fri vilja.  8)
Men det är ett bra belägg för att känslor finner orden även hos de fria filosoferna.  :wink:


Vad bygger känslor då?

Eller är det som med sköldpaddorna känslor hela vägen ner?

Vem är det som säger att filosofer är de som är modigast?

Och för övrigt, sa jag inte att man skall ta vara på vad som bjuds? Känslor och tankar, tankar om känslor, och känslor om tankar.  :shock:
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 13 jan 2009 02:32

Avantgardet jag menade som sagt materialism i dess vulgära, allmänna mening, och inte i dess filosofiska betydelse.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Användarvisningsbild
kWee
Inlägg: 425
Blev medlem: 10 jul 2008 22:06

Inläggav kWee » 13 jan 2009 08:47

Nej den som tar vara på det som bjuds har större frihet än andra. Den som har mod, jag ser det som en av grundbultarna för frihet, tron på sig själv, har mer frihet.


Självfallet har det egna självförtroendet med denna sak att göra,hur skulle man annars komma till ett eget val.
Utan influens av andras ideer..

Ser ju i arbetet var dag , hur det blir om man saknar just den delen  som har med beslutsfattande,vissa står timmatal med enkla uppgifter,saknar åtminnstone i min utsago självförtroendet "att göra"..

Ser inte varför detta är en  oklarhet?


[/i]

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 13 jan 2009 09:12

J R Auk skrev:Avantgardet jag menade som sagt materialism i dess vulgära, allmänna mening, och inte i dess filosofiska betydelse.


Hör omedelbart upp med att tala om materialismen i den meningen! Skämt åsido, jag tycker det kan vara bra om vi är lite mer noga med vilka ord vi använder, skulle bespara oss mycket bekymmer. Det här med en moralisk och en metafysisk materialism båda kallade "materialism" kort och gott är ju som att bädda för missförstånd. Man kan förstås tala om dem som jag gör här som en moralisk respektive en metafysisk materialism, men jag vet inte om jag vill kalla den moraliska varianten för materialism överhuvudtaget. En konsumtionsinriktad hedonism? Förslag?
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Fromm
Inlägg: 1066
Blev medlem: 21 aug 2005 08:40

Inläggav Fromm » 13 jan 2009 09:27

J R Auk skrev:Vad bygger känslor då?

Eller är det som med sköldpaddorna känslor hela vägen ner?

Vem är det som säger att filosofer är de som är modigast?

Och för övrigt, sa jag inte att man skall ta vara på vad som bjuds? Känslor och tankar, tankar om känslor, och känslor om tankar.  :shock:

Känslor byggs på ett likartat sätt som din tankar (från topp till tå).
Tänket är väl den känsla, som du för tillfället har fokus på.  :)
When you play the fiddle at the top of the state, what else is to be expected but that those down below dance?
Karl Marx


Återgå till "Religion och andlighet"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 15 och 0 gäster