KAN NÅGOT ARGUMENT "HÅLLA"?

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
LJUSUPPLEVELSE
Inlägg: 939
Blev medlem: 20 nov 2008 11:45
Ort: någon som söker sin själ.

KAN NÅGOT ARGUMENT "HÅLLA"?

Inläggav LJUSUPPLEVELSE » 22 jan 2009 18:44

Aristoteles retoriken är inte den enda bok som jag läst men väl den som jag läst flest gånger... :)
Där pratar han mycket om etos/patos/logos...
Jag gillar citat också...många på den tiden sade saker som: jag vet att jag ingenting vet , ju mer jag lär mig desto mer förstår jag att jag ingenting vet ,osv...
Vart jag vill komma är att , många gånger , tänker jag , och den tanken gör mig lite ledsen , att jag kommer aldrig att få någon egentlig kunskap om någonting,någonsin... :(
Sedan tänker jag att det kanske är lika bra :) (men bara för att trösta mig själv) :roll:
Vi har alla mer eller mindre ett inbyggt behov för sanningssökande.
Mitt problem , ju äldre jag blir , är att sanningssökande/insiktssökande genom argument och dialektik ter sig alltmer meningslöst... :(
Man kan ju motbevisa det mesta , om inte allt , genom motargumentation :roll:
Alla argument har försvarsluckor...
Retoriska färdigheter , allmänbildning , och viss filosofisk ådra kan motbevisa det mesta,iaf tillsynes...
Sedan har vi språkets begränsning...språket kan aldrig återge en helhet , utan bara vissa fragment...
Har någon , något argument som kan hålla för alla attacker?
Finns det fler som har tankar ?

mvh
1965are...ikoniskt halvlärd kvasifilolog,metaretoriker,preprotoauktoritet, ärkehemipseudofilosof och megapsykodianoia.

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Re: KAN NÅGOT ARGUMENT "HÅLLA"?

Inläggav Zokrates » 22 jan 2009 18:52

LJUSUPPLEVELSE skrev:Har någon , något argument som kan hålla för alla attacker?

mvh


Tycker du ja... :wink:

Användarvisningsbild
Midgårdsormen
Inlägg: 307
Blev medlem: 15 jan 2009 11:27
Ort: En befruktning

Inläggav Midgårdsormen » 23 jan 2009 11:02

Det närmaste jag kommit vattentäta argument i mitt eget filosoferande är då jag fastslår följande självklarhetet:

"Motsatser existerar. Om du hävdar att de inte skulle existera, så har du hävdat motsatsen och därigenom slagit ut ditt eget argument."

I mina ögon ter sig detta retoriskt korrekt, men informationen man får ut av det är av ringa vikt, särskilt med tanke på att det nog är få som ifrågasätter just "motsats"-begreppets existens. Dessutom så slår det bara fast att det existerar och förtäljer ingenting om hur man vidare skall använda begreppet i sitt filosoferande - eller om man skall använda det alls.

Och för att rikta kritik mot resonemanget så bevisar det ju egentligen inte att någonting existerar; utan bevisar endast att det är osannolikt att det inte existerar, varefter det är upp till en själv att dra följande parallell:
att om det är osannolikt att det inte existerar, så borde det innebära att det existerar.
Frågan är om denna slutsats är så självklar? Vad säger ni?
Är jag druvan eller vinet eller är jag bara
märkvärdig som skriver detta?

scirocco
Inlägg: 2095
Blev medlem: 19 dec 2008 21:43

Inläggav scirocco » 23 jan 2009 11:12

Nej, jag tror inte att det håller... i längden. kan för stunden verka vettigt , men ,nej det finns alltid andra argument....

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 9356
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Inläggav Anders » 23 jan 2009 11:48

Jag är väl knäpp, men jag tror inte på/tycker inte om "svar", "sanningen" osv.

Känns mest som om man vill ha tänkt klart på något.

Vad det gäller diskussioner av typen "hur är det med det här egentligen" så upplever jag det här med att det är vägen som är målet.
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026

scirocco
Inlägg: 2095
Blev medlem: 19 dec 2008 21:43

Inläggav scirocco » 23 jan 2009 11:59

Ja, det är vägen..ska gå och vila middag nu. Återkommer

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Inläggav Algotezza » 23 jan 2009 12:41

scirocco skrev:Ja, det är vägen..ska gå och vila middag nu. Återkommer


Vägen är mellanmålet... middagen är ett ovanligt stort mellanmål, mellan perioder utan mat...

tänker Algotezza
Algotezza aka Algotezza

Användarvisningsbild
LJUSUPPLEVELSE
Inlägg: 939
Blev medlem: 20 nov 2008 11:45
Ort: någon som söker sin själ.

Inläggav LJUSUPPLEVELSE » 23 jan 2009 13:36

"Motsatser existerar. Om du hävdar att de inte skulle existera, så har du hävdat motsatsen och därigenom slagit ut ditt eget argument."


Även om jag skulle ha motbevisat mitt argument , så behöver inte detta betyda ,automatiskt, att ditt argument har klarat sig...
Den stupade soldaten kanske tog någon med sig till andra sidan...
Som jag ser det finns det argumentationsfel i det du säger, eftersom det  ena utesluter inte det andra, vilket i sig är ännu ett bevis för att motsatser inte existerar.
Dessutom...har du hört talas om den gyllene medelvägen?
Jag vill hävda att motsatser inte existerar.
Varje sak är en enhet för sig , har sin egen substans och behöver inte alls relateras eller grupperas på mänskligt vis .Denna regel gäller allt materiellt och abstrakt , eftersom i den stund de skapades , skapades inte de för att vara något annats motsats , utan för att självt existera / finnas.
Samtidigt vill jag hävda att de både existerar och inte existerar , beroende på betraktaren och hans humör och intresse för tillfället.
En sak som han tycker existerar i ena stund , tycker han precis tvärtom om i nästa stund.

:)

Jag hoppas att jag har kastat nog med bläck där...

tack för svaret ...jag är inte något proffs vad gäller retorik , mest hobbyamatör.Min fundering bottnar mest i min frustration/sorg över att inte kunna veta någonting egentligen, och inte kunna få någon vidare hjälp med hjälp av språket. :roll:

ps den typen av argument är lättare att motbevisa på sätt o vis,tycker jag , än om man säger att: jorden är rund , månen är gjord av ost , och så vidare...


mvh
1965are...ikoniskt halvlärd kvasifilolog,metaretoriker,preprotoauktoritet, ärkehemipseudofilosof och megapsykodianoia.

Användarvisningsbild
Logos
Inlägg: 1823
Blev medlem: 23 nov 2008 23:32
Ort: Stortån och uppåt
Kontakt:

Inläggav Logos » 23 jan 2009 13:47

Tyvärr kommer man inte alltid så långt med bara vilja...
What's the ugliest
Part of your body?
Some say your nose
Some say your toes
But I think it's YOUR MIND

Användarvisningsbild
LJUSUPPLEVELSE
Inlägg: 939
Blev medlem: 20 nov 2008 11:45
Ort: någon som söker sin själ.

Inläggav LJUSUPPLEVELSE » 23 jan 2009 14:00

Magister Rolf skrev:Tyvärr kommer man inte alltid så långt med bara vilja...


Man kommer visst långt med att bara vilja...önskan om att komma någonstans är i sig en förflyttning i tanken , kanske ljusår längre bort än var man befann sig innan och viljan i sig är ett annat stort ämne som gäckat filosoferna i alla tider.
När någon säger:Tyvärr kommer man inte alltid så långt med bara vilja...
tänker han kanske på ett positivt slutmål...men även om slutmålet skulle bli negativt eller en utopi , så har han faktiskt kommit någon annanstans jämfört med var han var innan , och om det sedan,i praktiken, är en millimeter eller ett ljusår längre bort , är det fortfarande upp till betraktaren att bestämma detta. :wink:

mvh
1965are...ikoniskt halvlärd kvasifilolog,metaretoriker,preprotoauktoritet, ärkehemipseudofilosof och megapsykodianoia.

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 23 jan 2009 14:14

LJUSUPPLEVELSE skrev:Jag vill hävda att motsatser inte existerar.
Varje sak är en enhet för sig , har sin egen substans och behöver inte alls relateras eller grupperas på mänskligt vis .Denna regel gäller allt materiellt och abstrakt , eftersom i den stund de skapades , skapades inte de för att vara något annats motsats , utan för att självt existera / finnas.


Du har ungefär alla filosofer i hela världen emot dig i det, så det kan vara en fruktbar linje att köra på om du är ute efter att provocera. Givetvis existerar motsatser. När du säger att "varje sak har sin egen substans...[min kursiv]" så har du ju redan förutsatt ett motsatsförhållande, mellan sak och icke-sak. Hade dock varit kul att se hur du skulle försvara din lilla essentialism där. Så en formell anmärkning: härledningen är skakig som fan. Du talar om skaparens intentionalitet, och hur fan ska man rimligtvis kunna tala om alla skapade tings upphovsmans avsikt vid skapelsen av varje enskilt ting?

LJUSUPPLEVELSE skrev:Samtidigt vill jag hävda att de både existerar och inte existerar , beroende på betraktaren och hans humör och intresse för tillfället.
En sak som han tycker existerar i ena stund , tycker han precis tvärtom om i nästa stund.


Så ontologin är oavhängigt våra humör? Låter riktigt galet det där.

Vad gäller retoriken, till skillnad från filosofin, så skiljer sig ju den som doxa från episteme. Åsikt till skillnad från sanning. Omfattar man inte det senare så är det ju givetvis så att allt diskuterande bara blir nåt slags evighetskäbbel. Nu är det förvisso inte odelat så enkelt som jag formulerar det här (eller svart-vitt), men det räcker för ändamålet och tillfället.

Så konsekvensen av att du förväxlar epistemet för doxan är att du ofrånkomligen kommer betrakta allting som sofisteri. Själv tycker jag det är tramsigt, och i linje med "alla har sin egen sanning" och liknande.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 23 jan 2009 14:19

Midgårdsormen skrev:Det närmaste jag kommit vattentäta argument i mitt eget filosoferande är då jag fastslår följande självklarhetet:

"Motsatser existerar. Om du hävdar att de inte skulle existera, så har du hävdat motsatsen och därigenom slagit ut ditt eget argument."

I mina ögon ter sig detta retoriskt korrekt, men informationen man får ut av det är av ringa vikt, särskilt med tanke på att det nog är få som ifrågasätter just "motsats"-begreppets existens. Dessutom så slår det bara fast att det existerar och förtäljer ingenting om hur man vidare skall använda begreppet i sitt filosoferande - eller om man skall använda det alls.

Och för att rikta kritik mot resonemanget så bevisar det ju egentligen inte att någonting existerar; utan bevisar endast att det är osannolikt att det inte existerar, varefter det är upp till en själv att dra följande parallell:
att om det är osannolikt att det inte existerar, så borde det innebära att det existerar.
Frågan är om denna slutsats är så självklar? Vad säger ni?


Det beror förstås på vad man menar med att något existerar, och på vilket sätt detta (förutsatt att det existerar) existerar.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Midgårdsormen
Inlägg: 307
Blev medlem: 15 jan 2009 11:27
Ort: En befruktning

Inläggav Midgårdsormen » 23 jan 2009 15:08

Avantgardet skrev:Det beror förstås på vad man menar med att något existerar, och på vilket sätt detta (förutsatt att det existerar) existerar.


I detta sammanhanget (eftersom jag försöker fastslå något) så inskränker jag innebörden av begreppet "existens" till att omfatta det vi kan förnimma med ett eller flera av våra sinnen; det är ju trots allt bara det vi kan förhålla oss till.
Sådant som vi inte kan förnimma och därmed inte förhålla oss till, kan inte heller ha stor relevans för vår diskussion som ju förs helt utifrån våra förutsättningar.
Alltså: det för diskussionen intressanta är det som existerar för oss, eftersom diskussionen sker för oss.
Jag tror på att saker kan existera oberoende av vårt medvetande, men det faktumet är inte på något vis relevant för denna diskussion, samtidigt som det utgör en egen diskussion, och en utdragen sådan.
Är jag druvan eller vinet eller är jag bara

märkvärdig som skriver detta?

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 23 jan 2009 15:40

En motsats måste väl sägas vara beteckningen på en relation mellan två ting? Eller hur? Men en relation är ju inget vi förnimmer med våra sinnen, åtminstone inte en relation i sig. Alltså har inte relationen någon existens avhängig de objekt som står i relation till varandra, och existerar således inte som ett i-sig, utan endast som ett attribut, en kvalitet, en egenskap, eller liknande, hos de ting som vi menar stå i denna relation till varandra. Ska vi säga så?
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
LJUSUPPLEVELSE
Inlägg: 939
Blev medlem: 20 nov 2008 11:45
Ort: någon som söker sin själ.

Inläggav LJUSUPPLEVELSE » 23 jan 2009 16:04

förväxlar epistemet för doxan


Detta ser jag som en sammanfattning av det du skriver...
Var går gränsen?
Finns det kanske självklara/otvivelaktiga gränser för vad som är doxa  och episteme?
Vad kallas det för när jag kan bevisa min doxa eller motbevisa de kriterier som avgör om något är episteme.
Hela vår episteme idag kan verka som en doxa om en tid framöver , har du tänkt på det?
Vår intelligensnivå idag , kanske ligger lika högt som apornas nivå ligger för oss , om en tid framöver  .
Även i nutiden kan inte den ena individen  förstå den andra riktigt !
När två forskare samarbetar , och lyckas , få fram en dator tex , kan den hålla vad den utlovar ?
Man är kanske nöjd med vad den kan åstadkomma , men håller den verkligen vad den lovar , om man tänker på de olika inriktningar inom matematik och pseudomatematik tex, och speglas forskarnas avsikt i resultatet?
Den sista delen är särskilt relevant därför att på ett sätt visar den ofta epistemes svaghet gentemot doxas . Och vilken av de två vägarna ska man följa egentligen?
Varför inte följa doxas väg?

...osv,osv...

Bild

mvh
1965are...ikoniskt halvlärd kvasifilolog,metaretoriker,preprotoauktoritet, ärkehemipseudofilosof och megapsykodianoia.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 22 och 0 gäster