Om förståelse och objektiv kunskap

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
Erkki
Inlägg: 379
Blev medlem: 16 jul 2006 10:23
Ort: Pori

Inläggav Erkki » 27 jan 2009 16:28

Det var som fan, om inte vi fanns skulle då inte hellert universum finnas? Återigen mänsklig övertro om sin gen betydelse
DEN ENDA SANNINGEN ÄR DEN TOTALA OVISSHETEN; EN SANNOLIKHET SOM INTE UTESLUTER NÅGON MÖJLIGHET!

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 27 jan 2009 18:04

J R Auk skrev:Det är trivialt det du nu säger, frågan är ju hur den är beroende av oss. Om "oss" enbart betecknar den tvungna relation som analogt till språket måste finnas för att fenomenet skall upplåta sig för tal och reflektion, så är det relativt tomt, i min mening, att säga att den självklart är det. Vi ser istället hur "beroende" förändrar form som begrepp beroende på vad "oss" menar, och vilken relation som föreligger dem emellan. Som du säger: Den verklighet som är bas för våra upplevelser kan vi aldrig fånga jämte språkliga representationer, men vi kan artikulera den här relationen till den. Vilket är vad vi gör, och vi, liksom du, kallar den här relationen till världen för det faktiska. Så varför skapar vi en grund genom de axiom vi gör? Är det något vi casua sui uppfinner? Annars finns det väl ett mått av "världenhet" i det uppfunna, som kan kallas objektivt om det för alla framstår på samma sätt. (Annars skulle väl geometrin vara giltig för vissa men inte alla?)


Tycker du missar poängen. Det är ju inte "oss" det är frågan om, som är en godtycklig stohet, utan tolkandet som sådant, det som vi sysslar med (gör). Helt riktigt kallar jag dock denna relation till världen för faktisk. Naturvetenskapens klassiska misstag är att försumma detta, till förmån för en ren abstraktion (som du också påtalat i tidigare inlägg). Och visst, det kan vara vanskligt att tala om "skapande". "Beroende av" tycker jag är lämpligare. Likaså har du rätt i att det finns en viss världenhet, inte nödvändigtvis artikulerad, i allt som "uppfinnes", men jag håller alls inte med om att geometrin skulle - av nåt slags förment naturlighet - vara densamma för alla. Geometrin är en institution, och bygger på konvention. Den är en överenskommelse. Intersubjektiv, alltså, inte objektiv.

J R Auk skrev:Och med tanke på att allt detta är inskriptioner i det materiella, enligt din utsago, så är det ideella enbart vår deskription av det materiella. Det är då så att säga ändå ett beroendeförhållande mellan strukturer som finns "där ute" även om vi som subjekt och för att kunna tolka dem lyfter in dem i ideella sfärer.


Vet inte vad du tror dig säga med det här. Det är klart att allt i slutändan måste föras tillbaka på den materiella världen som grund.


J R Auk skrev:Och jag frågar dig kan du visa mig en värld utan upplevelse, vilket du svarat nej på. Då menar jag dig gått med på att du genom en abstraktion, negationen av dig själv som upplevare, kommit fram till idén att världen finns där ändå. Kan du hålla med om detta åtminstone?




Egentligen inte, då den materiella världen är en nödvändig förutsättning för upplevelse överhuvudtaget (i enlighet med att varje upplevelse är en upplevelse av, eller om, något). Det är just i gesten att negligera detta, vilket trots allt är utgångspunkten för såväl materialister som idealister, som idealisten begår sitt misstag.

J R Auk]Vadå särskild substans? Idealism är väl när världen är detta upplevande, och inte något i sig, utan vår upplevelse eller någon annans upplevelse (Tror att jag har idealisterna på min sida här av tolkningen).[/quote]

Om du säger att världen är detta upplevande, så säger du ju också att upplevandet är en särskild substans, eller Det Substantiella, eller Substansen (i bestämd form), rent utav. Men visst måste vi skilja en monistisk idealism från en dualistisk. Och det är klart det blir förvirrat om vi inte gör det.

[quote="J R Auk skrev:
Nej och alltså är detta av/om just upplevelse och inte materia, vilket vore att förutsätta något som inte kan observeras, att ge det sekundära, i motsats till det primära (upplevelsen i sig) positiv existens. Börjar du se invändningen som Berkley har?


Och hur skulle du kunna observera upplevelsen utan att hamna i en infinit regress? Berkley får därför ett större problem än vad han menar sig lösa, vilket jag också påpekade tidigare. Jag har en upplevelse av det materiella, men min upplevelse är inget i-sig, det är ingen substans, det är blott den form genom vilken den materiella världen görs tillgänglig. En tolkningsakt, ett seende, inte ett ting. Följaktligen ingen idealism.

J R Auk skrev:Du leker med "smak" och "upplevelse", men det är snarare så att vi känner något, och benämner den känslan ibland som "smak" och ibland som "känns". Upplevelser smakar inte, det är glass som smakar och vi känner smaken genom upplevelsen.


Ja, genom upplevelsen, men (som sagt) upplevelsen är alltid av eller om något, och därför tvingas vi sluta oss till att det inte är upplevelsen som är substantiell, utan det som upplevelsen är av eller om. Frågan är varför upplevelsen skulle smaka olika från gång till gång, om idealisterna inte vill bygga sitt tänkande på ett helt och hållet ihåligt begrepp. Jag tycker därför det är idealisterna som leker med ord. Idealismen är, väsentligen, sofisteri.


Erkki skrev:Det var som fan, om inte vi fanns skulle då inte hellert universum finnas? Återigen mänsklig övertro om sin gen betydelse


Ja, så tänker idealisterna. Motsäger dig på inget sätt. Däremot måste vi medge att utan oss så skulle vi inte kunna tala om någon värld överhuvudtaget. Det betyder emellertid inte att världen är härledd från vår upplevelse, utan att vår upplevelse alltid redan förutsätter världen. Allt vårt vetande är beroende av oss, det är väl närmast en truism? Också logiken.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 27 jan 2009 19:38

Vad skulle en upplevelse i sig vara Avantgardet?

Tycker du det inte är lite absurt att döma ut idealism bara för att de inte kan uppfinna det du så hårt förnekar, att upplevelse är något i sig självt.

Att sen upplevelsen måste vara om något, eller av något, vad skulle det säga? Vad är det för trams du kommer med?

Du kan inte bara slänga ur dig att;
Ja, genom upplevelsen, men (som sagt) upplevelsen är alltid av eller om något, och därför tvingas vi sluta oss till att det inte är upplevelsen som är substantiell, utan det som upplevelsen är av eller om.


Varför tvingas vi till det? Visa det gärna.

Du har fortfarande på intet sätt visat att det finns något utanför din upplevelse. Du kan enbart hävda att det finns något materiellt som svarar mot din upplevelse genom en abstraktion, och då hamnar du i den rörelse som du förut använde till att fördöma idealisterna.

Se det som en träning, att föreställa sig möjligheter, trots att du är inbitet övertygad och inte vill annat än sopa frågan under mattan.

Sen för att parafrasera dig, bedöm, och säg om det är meningsfullt:

Egentligen inte, då den ideella världen är en nödvändig förutsättning för upplevelse överhuvudtaget (i enlighet med att varje upplevelse är en upplevelse av, eller om, något). Det är just i gesten att negligera detta, vilket trots allt är utgångspunkten för såväl materialister som idealister, som materialisten begår sitt misstag.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 27 jan 2009 19:48

Det är inte jag som tramsar, det du säger nu håller ju inte. Att ingen upplevelse av världen är möjlig utan upplevande är givetvis en truism, men det innebär inte att inte världen skulle finnas utan att någon upplevde den. Du ser, det är där Berkley går helt vilse. En korrelation implicerar inte av nödvändighet ett kausalt förhållande!

Det är väl klart jag är fullt på det klara med att den här frågan kan divideras in absurdum, jag säger bara att idealismen kräver en hel del långsökta antaganden. Och att vi redan på den grunden kan förkasta den.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 27 jan 2009 19:52

J R Auk skrev:Vad skulle en upplevelse i sig vara Avantgardet?


Ja, idealisten måste hävda en upplevelse-i-sig, annars kan han väl knappast tänkas vara idealist, eller? Om han inte påstår att upplevelsen är ett i-sig, vad återstår då annat än att säga att upplevelsen är om något, vilket är i-sig? (Alltså endera är det substantiella det materiella eller det ideella, det är de alternativ som står till buds) Men som jag säger så är det befängt. Och det är inte bara Platon, utan det gäller alla idealister.

Sen tror jag en del av problematiken här ligger i huruvida man betraktar våra sinnesförnimmelser som presenterandes eller re-presenterandes världen.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 27 jan 2009 23:29

Avantgardet skrev:Det är inte jag som tramsar, det du säger nu håller ju inte. Att ingen upplevelse av världen är möjlig utan upplevande är givetvis en truism, men det innebär inte att inte världen skulle finnas utan att någon upplevde den. Du ser, det är där Berkley går helt vilse. En korrelation implicerar inte av nödvändighet ett kausalt förhållande!

Det är väl klart jag är fullt på det klara med att den här frågan kan divideras in absurdum, jag säger bara att idealismen kräver en hel del långsökta antaganden. Och att vi redan på den grunden kan förkasta den.


Nej materialism kräver antaganden, och jag håller med om att de är rimliga. Idealismen kräver mindre antaganden eftersom de håller det som är för handen, det upplevda, för det verkliga.

Hur visar du att världen finns utan att någon uppfattar den?

Poängen är att du antar att världen finns kvar. Det är genom en abstrakt idé som du sluter dig till att världen finns kvar när du slutar uppleva den.

Varför jag drar upp det här är för att du beskyller idealismen för att göra antaganden när det snarare är tvärt om som gäller. Jag tycker du gör bättre i att förklara varför antagandet är rimligt istället. Som det är nu så argumenterar du emot din egen ståndpunkt i det att du beskyller de andra för att göra de antaganden din egen ståndpunkt håller.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 27 jan 2009 23:30

Avantgardet skrev:
J R Auk skrev:Vad skulle en upplevelse i sig vara Avantgardet?


Ja, idealisten måste hävda en upplevelse-i-sig, annars kan han väl knappast tänkas vara idealist, eller? Om han inte påstår att upplevelsen är ett i-sig, vad återstår då annat än att säga att upplevelsen är om något, vilket är i-sig? (Alltså endera är det substantiella det materiella eller det ideella, det är de alternativ som står till buds) Men som jag säger så är det befängt. Och det är inte bara Platon, utan det gäller alla idealister.

Sen tror jag en del av problematiken här ligger i huruvida man betraktar våra sinnesförnimmelser som presenterandes eller re-presenterandes världen.


Varför skulle idealisten ha problem med subjekt objekt relationen? De säger bara att det är ideella objekt istället för materiella.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 28 jan 2009 00:24

Självfallet kräver materialismen antaganden, förefaller konstigt att jag skulle ha påstått annorlunda. Och idealisten säger väl inte alls att det upplevda är det verkliga, nej, utan att upplevelsen (i-sig) är det verkliga, vilket gör hela skillnaden. Hade han eller hon sagt att det upplevda (alltså det som upplevelsen är av eller om) var det verkliga så hade det varit rimligare att tolka dem som materialister. Eller så hade frågan blott blivit semantisk. Det måste ju gälla väsentligen olika substanser.

Visst, materialismen är ett antagande som görs utifrån vissa logiska kriterier. Att den materiella världen är en nödvändig förutsättning för upplevande överhuvudtaget, är vad som primärt tvingar mig att anta den. Men att den måste argumenteras för på ett visst sätt, är inte detsamma som att den i-sig måste härledas ur ett argument eller ett resonemang. Som om den materiella världen väsentligen skulle vara ett begrepp. Säkert resonerar dock idealisten som så.

J R Auk skrev:Varför skulle idealisten ha problem med subjekt objekt relationen? De säger bara att det är ideella objekt istället för materiella.


Det vore väl ingen konflikt om det blott var en fråga om benämning, nog är det väl ändå så att man också menar olika saker? Vad är ett "ideellt" objekt? Rimligen måste man ju mena att världen består av samma substans som t.ex. tankar, eller upplevelsen-i-sig, nånting som inte är materiellt? Kanske har du invändningar mot mitt bruk av begreppet "materia", som jag måste erkänna att jag brukar på ett ganska osofistikerat och straight-forward manér. Vulgärmaterialism kanske du vill hävda?
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

scirocco
Inlägg: 2095
Blev medlem: 19 dec 2008 21:43

Inläggav scirocco » 28 jan 2009 00:34

Jag vidhåller, ni tänker för mycket. själv har jag spelat sax o gitarr ikväll. säger mer än tusen ord. Önskar att ni kunde stiga ner från era höga hästar.Ändå tycker jag att ni är vettiga

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 28 jan 2009 00:52

scirocco skrev:Jag vidhåller, ni tänker för mycket. själv har jag spelat sax o gitarr ikväll. säger mer än tusen ord. Önskar att ni kunde stiga ner från era höga hästar.Ändå tycker jag att ni är vettiga


Vi odlar helt enkelt vår nördiga sida. Det är av någon outgrundlig anledning ganska tillfredsställande att diskutera såna här frågor, fråga mig dock inte varför för jag vet faktiskt inte.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

scirocco
Inlägg: 2095
Blev medlem: 19 dec 2008 21:43

Inläggav scirocco » 28 jan 2009 01:02

Ok, i så fall är jag också nörd, fast på motsatt håll

Användarvisningsbild
Logos
Inlägg: 1823
Blev medlem: 23 nov 2008 23:32
Ort: Stortån och uppåt
Kontakt:

Inläggav Logos » 28 jan 2009 11:50

scirocco skrev:Jag vidhåller, ni tänker för mycket. själv har jag spelat sax o gitarr ikväll. säger mer än tusen ord. Önskar att ni kunde stiga ner från era höga hästar.Ändå tycker jag att ni är vettiga


Jag föredrar den som sitter på en hög häst framför den som sitter på en enorm åsna och föreställer sig att den är liten.

I övrigt håller jag med JR om att idealismen ligger närmare till hands. Egentligen finns det inget som talar för materialismen mer än att den känns rätt, vilket jag inte tycker är ett så löjligt argument som det låter.

Någon som har läst Borges novell om landet Uqbar där idealismen är det gällande paradigmet och materialismen ses som något nytt och radikalt? Helt klart läsvärd.
What's the ugliest
Part of your body?
Some say your nose
Some say your toes
But I think it's YOUR MIND

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 28 jan 2009 12:36

Magister Rolf skrev:I övrigt håller jag med JR om att idealismen ligger närmare till hands.


Utifrån vilken grund då? För mig förefaller det besynnerligt överhuvudtaget att utifrån en epistemologisk infallsvinkel sluta sig till vilken typ av substans världen består av, men det är jag det.

Borges är en underbar författare. Rolig text du hänvisar till.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Logos
Inlägg: 1823
Blev medlem: 23 nov 2008 23:32
Ort: Stortån och uppåt
Kontakt:

Inläggav Logos » 28 jan 2009 13:40

Du kan ju inte komma ifrån dina upplevelser av världen, men att detta skulle grunda sig ur någonting utöver ditt medvetande är ju, precis som ni redan har konstaterat, ett antagande. Ett antagande som jag i och för sig anser vara troligt. Egentligen blir det ju bara ett hönan eller ägget-diskuterande av det hela, och materialismen som hypotes ger ju en mer heltäckande förklaring. Vilket inte nödvändigtvis är samma sak som sanningen.
What's the ugliest

Part of your body?

Some say your nose

Some say your toes

But I think it's YOUR MIND

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 28 jan 2009 13:43

Jamen vad har du gjort där annat än redan antagit ett immateriellt medvetande (i vilket världen re-presenteras)? Du förutsätter således bara vad som ska bevisas (skulle jag säga). Helt klart beror vår slutledning på vilka antaganden vi är beredda att göra. Jag ser dock inte varför idealismen skulle ligga närmre till hands. Förstår inte heller Auk i detta fallet. Själv tycker jag ju att idéer måste testas mot verkligheten för att bevisa sin hållbarhet, och det är vad som ytterst avgör deras sanningshalt - vad skulle annars Sant betyda?
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 15 och 0 gäster