Ny här! börjar med en liten diskussion!

Moderator: Moderatorgruppen

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 14 mar 2009 12:35

Justin Case skrev:
scirocco skrev:Upplyser att det är enligt lag tillåtet att köra berusad om det gäller att rädda liv


Vad gäller då i denna situation:
Du har grävt ned en miljon kronor som är din rättmätiga egendom, i en skog en mil härifrån. Du har just fått veta att några skurkar fått nys om var du grävt ned pengarna och att de är på väg till platsen. Enda chansen för dig hinna före dem är att köra bil i ilfart till platsen fastän du är berusad. Du tänker rädda liv med pengarna, t.ex. genom att sätta in dem på Röda Korset eller liknande. Man kan rädda många liv med en miljon kronor. Lagen tycks under dessa omständigheter ge dig rätt att köra berusad. Eller? Om inte, varför inte, när man får köra berusad för att rädda människoliv på andra sätt (t.ex. förflytta någon dödligt sjuk person till sjukhus)? Varför ska metoden man använder för att rädda liv spela roll för huruvida man får köra berusad för att rädda liv?

Vet någon förresten vad lagen säger om att köra berusad för att rädda - inte liv, utan "bara" någons syn t.ex.?


Därför lagen gör bedömningar av vad som är reellt att förvänta sig, eller vad som kan kallas potentiellt.

Att just hans pengar kommer rädda liv är inget vi kan anta i en handvändning. Däremot kan vi anta det om någon blöder i baksätet.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 9356
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Inläggav Anders » 14 mar 2009 14:16

Tror jag läste i blaskan om ett fall där något i den här stilen verkligen inträffade.  Länge sen, men... Där var det väl inte liv o död, någon som brutit benet och ingen mobiltäckning fanns.

Här blev det i slutändan, om jag minns det rätt, ganska lindriga böter.

Länkstartaren fråga var ur ett filosofiskt perspektiv. Men filosofi är väl hur folk tänker, resonerar? Här skulle man kunna gå bakvägen och se, vilka teleologier som spelade in här? Jag har svårt att tänka mig att "juryn" (eller vad det nu heter på svenska kan lika lite juridik som jag kan lägga golvvärme)  inte hade både allmän laglydighet och hänsyn till omständigheter som rådde vid tillfället.

Varför är det intressant att prata om ytterligheterna då det uppenbarligen alltid är en mix?
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 15 mar 2009 00:31

Anders skrev:Varför är det intressant att prata om ytterligheterna då det uppenbarligen alltid är en mix?


En analogi: varför är det intressant att undersöka de enskilda verksamma ämnena i läkeörter när dessa enskilda verksamma ämnen uppenbarligen alltid förekommer i en mix i de örter där de förekommer? Jo, för att man vill veta vilka faktorer det är som ger vilka effekter, och varför, så att man kan skapa läkemedel med en mer ändamålsenlig mix av de önskade ämnena och ta bort vissa onödiga och giftiga ämnen och så.

På motsvarande sätt undersöker man hypotetiska ytterlighetssituationer inom moralfilosofi för att utröna vilka faktorer i de mer vardagliga situationerna det egentligen är som gör att man bör eller inte bör handla på ett visst sätt i dem, och varför. Det är svårt att se hur, och hur mycket, och i vilken riktning etc, som dessa faktorer påverkar hur man bör handla i de vardagliga, mer "mixade" situationerna, om man inte renodlar de enskilda faktorerna, och ibland tycks det bara gå att bedriva detta renodlande med hjälp av tankeexperiment. Det är bättre än ingenting.

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 15 mar 2009 00:40

J R Auk skrev:Därför lagen gör bedömningar av vad som är reellt att förvänta sig, eller vad som kan kallas potentiellt.

Att just hans pengar kommer rädda liv är inget vi kan anta i en handvändning. Däremot kan vi anta det om någon blöder i baksätet.


Anta då att du uppbär en miljon i bonus om året, och att du sedan många år tillbaka alltid skänkt bort den miljonen till någon livräddande organisation, och att detta är allmänt känt. Anta att den miljon du grävt ned är din bonus för detta år. Anta att du på grund av misstro för sparande på bank alltid grävt ned din miljonbonus i skogen varje år på detta sätt, innan du skickat den till livräddande verksamhet. (Anta att du tror att pengarna gör mer nytta hos den verksamheten någon månad efter att du fått ut din bonus, och att du alltid håller den nedgrävd under den månaden varje år för att inte bli bestulen på den i t.ex. hemmet.) Då är det mycket troligt att du kommer att skänka även denna miljon till livräddande verksamhet, eftersom det tycks följa ett tydligt mönster.

Det är fortfarande naturligtvis inte exakt 100% säkert att du kommer att rädda liv med just denna miljon, men det är heller inte exakt 100% säkert att man kommer att rädda livet på någon som blöder i baksätet genom att köra vederbörande till sjukhus.

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 9356
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Inläggav Anders » 15 mar 2009 10:51

Justin Case skrev:
Anders skrev:Varför är det intressant att prata om ytterligheterna då det uppenbarligen alltid är en mix?


En analogi: varför är det intressant att undersöka de enskilda verksamma ämnena i läkeörter när dessa enskilda verksamma ämnen uppenbarligen alltid förekommer i en mix i de örter där de förekommer? Jo, för att man vill veta vilka faktorer det är som ger vilka effekter, och varför, så att man kan skapa läkemedel med en mer ändamålsenlig mix av de önskade ämnena och ta bort vissa onödiga och giftiga ämnen och så.

På motsvarande sätt undersöker man hypotetiska ytterlighetssituationer inom moralfilosofi för att utröna vilka faktorer i de mer vardagliga situationerna det egentligen är som gör att man bör eller inte bör handla på ett visst sätt i dem, och varför. Det är svårt att se hur, och hur mycket, och i vilken riktning etc, som dessa faktorer påverkar hur man bör handla i de vardagliga, mer "mixade" situationerna, om man inte renodlar de enskilda faktorerna, och ibland tycks det bara gå att bedriva detta renodlande med hjälp av tankeexperiment. Det är bättre än ingenting.


Vad vi här alltså har gjort är att hitta TVÅ infallsvinklar på det här, det långsiktigt moraliska och det kortsiktigt nuhanteringsriktiga, och sen fokuserar vi på dessa, väger dem mot varandra. Jag har två invändningar/utvecklingar av detta.

1. När man då hittar TVÅ infallsvinklar, ingredienser och väger dem mot varandra har man spänt upp rummet. Det blir konflikten mellan dessa två som blir fokus. Det kanske finns fler infallsvinklar?

2. Jag läser idehistoria just nu och slås över just hur det ofta finns dessa TVÅ som slåss mot varandra, två som råkar vara på modet just då på just den platsen. Jag själv,  med arbetarbakgrund, hade nu inte en chans i h-e att ha fått utbilda mig till något humanistiskt, men jag kan tänka mig att det måste vara frustrerande för unga filosofiskt lagda människor, med huvudet öppna för allt möjligt, att tvingas in i de här fållorna på det universitet de råkar läsa på. Läser nu om tiden efter Hegel i tyskland, Materialism, Anti-düring.... är det så, ni som vet?
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 17 mar 2009 21:18

Anders skrev:1. När man då hittar TVÅ infallsvinklar, ingredienser och väger dem mot varandra har man spänt upp rummet. Det blir konflikten mellan dessa två som blir fokus. Det kanske finns fler infallsvinklar?


Jag håller med om att man inte ska begränsa sig till endast två infallsvinklar om det finns fler infallsvinklar som är minst lika relevanta och tungt vägande i sammanhanget. Skulle du vilja ge något exempel på situation som brukar hanteras med endast två infallsvinklar fastän det uppenbart vore bättre att ta med fler?

2. Jag läser idehistoria just nu och slås över just hur det ofta finns dessa TVÅ som slåss mot varandra, två som råkar vara på modet just då på just den platsen. Jag själv,  med arbetarbakgrund, hade nu inte en chans i h-e att ha fått utbilda mig till något humanistiskt, men jag kan tänka mig att det måste vara frustrerande för unga filosofiskt lagda människor, med huvudet öppna för allt möjligt, att tvingas in i de här fållorna på det universitet de råkar läsa på. Läser nu om tiden efter Hegel i tyskland, Materialism, Anti-düring.... är det så, ni som vet?


Att tvingas in i fållor har naturligtvis nackdelar och är säkert inte bra i många fall, men om man inte drar gränsen någonstans kan det bli så att man - för att vara konsekvent i sin strävan att inte utesluta några tänkbara infallsvinklar - tar med så många infallsvinklar att det tar årtionden att ens gå igenom dem alla. För att inte tala om hur lång tid det tar att sedan väga dem allihop mot varandra. Det gynnar nog ingen. Någonstans mellan två och oändligt många infallsvinklar finns nog ett gyllene medelantal. Det kan nog vara ett olika stort tal i olika sammanhang. Ibland kanske det talet är just två, ibland större, men inte hur stort som helst.

Den som vill ha fler än två infallsvinklar när andra tror att två är det bästa antalet, får väl argumentera för sin sak. Att det är vanligt att några få (t.ex. två) av de mest populära sätten att tänka i diskussioner ofta lyckas fullkomligt överrösta mindre falangers sätt att tänka, beror nog till stor del på att de flesta som i början av diskussionen försöker driva alternativa sätt att tänka hellre ansluter sig till en redan stor falang som har ungefär samma idéer som de själva, än att stå ensamma som en mycket liten falang som inte får så mycket genomslag (plus att den falang som har ungefär samma inställning som de blir svagare om de inte går med i den - en dubbel försvagning). Att vi har partipolitik är väl ett resultat av denna förenklande bortsovring av snarliga alternativ. Fördelen är uppenbar: saker blir gjorda.

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 9356
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Inläggav Anders » 17 mar 2009 23:07

Till justin:

Situationer som borde betraktas ur fler infallsvinklar? Jag är frestad att säga "alla", men det är väl att ta i. Men ta det här med att köra nån till sjukan på fyllan:

Kan angripas ur hur många aspekter som helst:

Hur mycket hade de verkligen ANSTRÄNGT sig för att hitta ett alternativt förhållningssätt

Körde personen verkligen säkert? Är det inte så att Stig Blomkvist kör bättre med 0.8 i blodet än mormor Agda, som kör en gång i decenniet?

und so weiter

Ibland misstänker jag att det är just osäkerheten som känns stressande här. Man vill komma till beslut! Man vill kunna argumentera snyggt. Tjusigare än att osäkert se alla tusen parametrar som uppenbarar sig.


Sen det andra, det här med fållorna:

Att de är två är inte så viktigt, de brukar, om man får tro idehistorien bara ofta vara just det. Det jag var ute efter var fållorna och det är det du har koncentrerat dig på.

Och visst! Saker blir gjorda! Om man ansluter sig till högerhegel eller vänsterhegel. Eller Socialdemokraterna. Eller börja spela den musikstil som är inne. Men jag kan förstå det här i Politiken - Man vill ha makt. Musik - Brudar, pengar, uppskattning...

Men Filosofi är väl - Undran? Vetgirighet?
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 19 mar 2009 01:24

Anders skrev:Till justin:

Situationer som borde betraktas ur fler infallsvinklar? Jag är frestad att säga "alla", men det är väl att ta i. Men ta det här med att köra nån till sjukan på fyllan:

Kan angripas ur hur många aspekter som helst:

Hur mycket hade de verkligen ANSTRÄNGT sig för att hitta ett alternativt förhållningssätt

Körde personen verkligen säkert? Är det inte så att Stig Blomkvist kör bättre med 0.8 i blodet än mormor Agda, som kör en gång i decenniet?

und so weiter


Ditt "und so weiter" sammanfattar problemet elegant. Just på grund av risken att aldrig bli färdig med införandet av allt fler infallsvinklar måste man någon gång sätta ned klacken och analysera ett visst antal infallsvinklar och inte fler, även om det vore lockande att ta med en till, och en till, und so weiter. Varför skulle det antal, som är bäst att stanna vid, vara tre, mer troligt än att det än två? Om vi tar ditt Agda-resonemang som en tredje infallsvinkel i den frågeställning vi diskuterade (där de första två är 1: problemet med rattfylla som trafikfara och 2: det goda med att rädda någons liv/syn/etc), kan man fråga sig varför man inte tar med en fjärde, femte, sjätte osv infallsvinkel, tills man inser att man aldrig kommer att få tillfälle att börja stöta och blöta infallsvinklarna mot varandra eftersom man alltid kan välja att först införa ännu en ny infallsvinkel. En sådan diskussion kommer ingen vart. Vad är det för bra med det? Bättre att komma någon vart, om du frågar mig. Jag tror det är svårt att visa att det är bättre att ha något specifikt antal A infallsvinklar än något annat specifikt antal B infallsvinklar. Jag tror det är svårt att visa att antalet infallsvinklar hellre bör vara just två än något annat specifikt antal - eftersom även detta andra specifika antal kan ifrågasättas (om huruvida detta antal är det för problemets lösning mest ändamålsenliga antalet infallsvinklar) i samma grad som antalet två.

Det gäller inte bara i politiken och musiken, som du hävdar. Även filosofer vill komma fram till något någon gång. Men det kanske inte gäller dig?

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 19 mar 2009 01:37

Anders skrev:Men Filosofi är väl - Undran? Vetgirighet?


Jag skulle inte säga att filosofi är undran, vetgirighet. Inte enbart. Filosofi är, skulle jag säga, kärlek till vetskap/kunskap/sanning, strävan/sökande efter vetskap/kunskap/sanning. Däri underförstås att man försöker söka på ett sätt som man tror kan föra en till (mer) vetskap/kunskap/sanning. Varför skulle just t.ex. tre infallsvinklar föra en mot mer (eller närmare) vetskap/kunskap/sanning än vad två infallsvinklar skulle? Den tredje infallsvinkeln (t.ex. Adga i ditt exempel) kan istället mycket väl ändra på balansen mellan infallsvinklarna så att de två första infallsvinklarna, som var de i särklass viktigaste, ges mindre vikt än de förtjänar, och så att slutresultatet blir sämre än vad det hade blivit om man hade hållit sig till de två uppenbart viktigaste infallsvinklarna.

Om man t.ex. tar upp färgen på barnmorskornas kläder i diskussioner om vilken moral som ska tillämpas i neonatalvård, torde de viktiga faktorerna inom neonatalvård riskera få för lite fokus så att slutsatserna blir onödigt dåliga eller nås onödigt sent, utan att någon uppvägande fördel för den skull uppnås.

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 9356
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Inläggav Anders » 19 mar 2009 09:32

Justin Case skrev:
Anders skrev:Till justin:

Situationer som borde betraktas ur fler infallsvinklar? Jag är frestad att säga "alla", men det är väl att ta i. Men ta det här med att köra nån till sjukan på fyllan:

Kan angripas ur hur många aspekter som helst:

Hur mycket hade de verkligen ANSTRÄNGT sig för att hitta ett alternativt förhållningssätt

Körde personen verkligen säkert? Är det inte så att Stig Blomkvist kör bättre med 0.8 i blodet än mormor Agda, som kör en gång i decenniet?

und so weiter


Ditt "und so weiter" sammanfattar problemet elegant. Just på grund av risken att aldrig bli färdig med införandet av allt fler infallsvinklar måste man någon gång sätta ned klacken och analysera ett visst antal infallsvinklar och inte fler, även om det vore lockande att ta med en till, och en till, und so weiter. Varför skulle det antal, som är bäst att stanna vid, vara tre, mer troligt än att det än två? Om vi tar ditt Agda-resonemang som en tredje infallsvinkel i den frågeställning vi diskuterade (där de första två är 1: problemet med rattfylla som trafikfara och 2: det goda med att rädda någons liv/syn/etc), kan man fråga sig varför man inte tar med en fjärde, femte, sjätte osv infallsvinkel, tills man inser att man aldrig kommer att få tillfälle att börja stöta och blöta infallsvinklarna mot varandra eftersom man alltid kan välja att först införa ännu en ny infallsvinkel. En sådan diskussion kommer ingen vart. Vad är det för bra med det? Bättre att komma någon vart, om du frågar mig. Jag tror det är svårt att visa att det är bättre att ha något specifikt antal A infallsvinklar än något annat specifikt antal B infallsvinklar. Jag tror det är svårt att visa att antalet infallsvinklar hellre bör vara just två än något annat specifikt antal - eftersom även detta andra specifika antal kan ifrågasättas (om huruvida detta antal är det för problemets lösning mest ändamålsenliga antalet infallsvinklar) i samma grad som antalet två.

Det gäller inte bara i politiken och musiken, som du hävdar. Även filosofer vill komma fram till något någon gång. Men det kanske inte gäller dig?


Hm. Under mina 20 år i tråkbranschen (tidspressad) så har jag jobbat som projektledare många gånger och jag brukar inte missa deadlines. Jag vill komma fram.

Detta bland annat pga att jag faktiskt vågar vara i det här infallsvinkelträsket längre än de flesta. Man måste våga analysera noga FÖRST. Sedan bestämmer man en väg.

Vi tar bilolyckan igen. Rättegång. Du är den som kört skadade Lisbeth. Nog sjutton vill du att problemet belyses ur många vinklar?

Problemet tror jag att många gärna VILL vara i en lobbysituation, skrika för en åsikt. Jag anser det vuxnare att våga vada i osäkerheten först.
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 9356
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Inläggav Anders » 19 mar 2009 10:10

Justin Case skrev:
Anders skrev:Men Filosofi är väl - Undran? Vetgirighet?


Jag skulle inte säga att filosofi är undran, vetgirighet. Inte enbart. Filosofi är, skulle jag säga, kärlek till vetskap/kunskap/sanning, strävan/sökande efter vetskap/kunskap/sanning. Däri underförstås att man försöker söka på ett sätt som man tror kan föra en till (mer) vetskap/kunskap/sanning. Varför skulle just t.ex. tre infallsvinklar föra en mot mer (eller närmare) vetskap/kunskap/sanning än vad två infallsvinklar skulle? Den tredje infallsvinkeln (t.ex. Adga i ditt exempel) kan istället mycket väl ändra på balansen mellan infallsvinklarna så att de två första infallsvinklarna, som var de i särklass viktigaste, ges mindre vikt än de förtjänar, och så att slutresultatet blir sämre än vad det hade blivit om man hade hållit sig till de två uppenbart viktigaste infallsvinklarna.

Om man t.ex. tar upp färgen på barnmorskornas kläder i diskussioner om vilken moral som ska tillämpas i neonatalvård, torde de viktiga faktorerna inom neonatalvård riskera få för lite fokus så att slutsatserna blir onödigt dåliga eller nås onödigt sent, utan att någon uppvägande fördel för den skull uppnås.


Komment på detta:  

Du skriver "... föra en till mer vetskap.." Är det inte "offra sitt eget intresse för att föra den rådande filosofiska paradigmen till mer vetskap"? Eller blir en som studerar då Hegel (eller Schelling)är guden
automatiskt intresserad av det guden predikar?

Vad är det som säger att den "rådande tes/antitesen" är "de två uppenbart viktigaste infallsvinklarna?"

Materialister/Antimaterialister...
rationalister/empirister...
ny/gammal skola av Romantik i sverige...

Varför skall det finnas en KONFLIKT vid varje tid och plats (som det verkar för en amatör som läser inledande kurs i Idehistoria....)

Och ja, jag märker att jag just här och nu bedriver nåt liknande :/
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 22 mar 2009 19:20

Anders skrev:Du skriver "... föra en till mer vetskap.." Är det inte "offra sitt eget intresse för att föra den rådande filosofiska paradigmen till mer vetskap"?


Det var kanske lite förhastat av mig. Jag är villig att veta mindre än vad jag skulle kunna veta, till förmån för att någon annan får veta desto mer istället - men bara på villkor att världen, och därigenom även mitt liv, blir bättre av detta, än av varje annat alternativ. Jag utesluter inte på något sätt att jag skulle kunna bli lyckligare av att på en del områden veta mindre snarare än mer. Generellt tror jag dock att man på sikt blir lyckligare av att mer kunskap snarare än av mindre. Och jag vill bli lyckligare.

Vad är det som säger att den "rådande tes/antitesen" är "de två uppenbart viktigaste infallsvinklarna?"


Varför borde antalet infallsvinklar vara just tre? Eller just fyra? Eller just [sätt här in det antal du anser att det bör vara]?

Du har nog minst lika svårt att svara på det, som jag eller någon annan har att svara på varför antalet infallsvinklar bör vara just två.

Givet detta dödläge, tänker jag att en sak som trots allt (säkert ofta avgörande) talar för att begränsa sig till just två infallsvinklar, snarare än till något annat ofrånkomligen minst lika godtyckligt antal infallsvinklar, är att två infallsvinklar är det minsta antal infallsvinklar som ger möjliggör stötning och blötning av mot varandra stående argument. Om alla håller med varandra finns det ju ingen anledning att diskutera någonting. Och har man för många infallsvinklar att gå igenom, hinner man aldrig diskutera någonting. Antalet två, som antal infallsvinklar, kan då med fog antas vara "säkraste kortet", genom att det är det antal som dels uppfyller kriteriet att alls kunna skapa diskussion, och dels löper minst risk (av alla alternativa antal infallsvinklar) för att vara ett alltför stort antal för att en diskussion ska hinna komma igång innan man ens gått igenom de olika infallsvinklarna.

Därmed inte sagt att det är fel att ha tre eller fler infallsvinklar, men det kräver starkare motivering än att bara ha två, eftersom ju fler infallsvinklar man tar med, desto större risk att man aldrig hinner komma fram till någon slutsats.

Varför skall det finnas en KONFLIKT


Jag skulle gärna se att det inte fanns några konflikter i världen, att allt bara var ett enda paradis av lycka, men konflikter finns nu uppenbarligen, och då vore det väl dumt att blunda för dem?

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 22 mar 2009 19:20

Anders skrev:Du skriver "... föra en till mer vetskap.." Är det inte "offra sitt eget intresse för att föra den rådande filosofiska paradigmen till mer vetskap"?


Det var kanske lite förhastat av mig. Jag är villig att veta mindre än vad jag skulle kunna veta, till förmån för att någon annan får veta desto mer istället - men bara på villkor att världen, och därigenom även mitt liv, blir bättre av detta, än av varje annat alternativ. Jag utesluter inte på något sätt att jag skulle kunna bli lyckligare av att på en del områden veta mindre snarare än mer. Generellt tror jag dock att man på sikt blir lyckligare av att mer kunskap snarare än av mindre. Och jag vill bli lyckligare.

Vad är det som säger att den "rådande tes/antitesen" är "de två uppenbart viktigaste infallsvinklarna?"


Varför borde antalet infallsvinklar vara just tre? Eller just fyra? Eller just [sätt här in det antal du anser att det bör vara]?

Du har nog minst lika svårt att svara på det, som jag eller någon annan har att svara på varför antalet infallsvinklar bör vara just två.

Givet detta dödläge, tänker jag att en sak som trots allt (säkert ofta avgörande) talar för att begränsa sig till just två infallsvinklar, snarare än till något annat ofrånkomligen minst lika godtyckligt antal infallsvinklar, är att två infallsvinklar är det minsta antal infallsvinklar som ger möjliggör stötning och blötning av mot varandra stående argument. Om alla håller med varandra finns det ju ingen anledning att diskutera någonting. Och har man för många infallsvinklar att gå igenom, hinner man aldrig diskutera någonting. Antalet två, som antal infallsvinklar, kan då med fog antas vara "säkraste kortet", genom att det är det antal som dels uppfyller kriteriet att alls kunna skapa diskussion, och dels löper minst risk (av alla alternativa antal infallsvinklar) för att vara ett alltför stort antal för att en diskussion ska hinna komma igång innan man ens gått igenom de olika infallsvinklarna.

Därmed inte sagt att det är fel att ha tre eller fler infallsvinklar, men det kräver starkare motivering än att bara ha två, eftersom ju fler infallsvinklar man tar med, desto större risk att man aldrig hinner komma fram till någon slutsats.

Varför skall det finnas en KONFLIKT


Jag skulle gärna se att det inte fanns några konflikter i världen, att allt bara var ett enda paradis av lycka, men konflikter finns nu uppenbarligen, och då vore det väl dumt att blunda för dem?


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 19 och 0 gäster