Alltings grund, mål och medel - sanningen om allt

Moderator: Moderatorgruppen

Vad är sanningen om allt?

Allt
4
36%
Något
1
9%
Intet
1
9%
Lögnen
1
9%
A = A
0
Inga röster
Förstår ej frågan
1
9%
Något annat
3
27%
 
Antal röster: 11

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Alltings grund, mål och medel - sanningen om allt

Inläggav Algotezza » 20 apr 2009 10:21

Det något som är är.

Det något som inte är är inte.

Det intet som inte är är inte.

Detta kan förklara precis allt. Detta är alltings grund, mål och medel.

Det förklarar även varför det inte förklarar någonting alls.

Det är en tautolog paradox och en paradoxal tautologi.

Platon var pedofil. Kant hade förstoppning. Wittgenstein gillade western-filmer. Det säger allt!



Hilsen fra Algotezza, skapelsens klave
Algotezza aka Algotezza

mereologi

Inläggav mereologi » 20 apr 2009 15:25

Är inte ett palindrom ett exempel på något av detta? Om man säger tex att en formel är som ett palindrom så ändrar inte formeln värdena även fast de behandlas. Jag har tänkt på en sak som jag tror gäller för detta:
"Det något som inte är är inte." och "Det intet som inte är är inte." kan vara "Det något som är är." men "Det något som inte är är inte." kan inte vara "Det intet som inte är är inte.".

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Inläggav Algotezza » 20 apr 2009 16:28

mereologi skrev:Är inte ett palindrom ett exempel på något av detta? Om man säger tex att en formel är som ett palindrom så ändrar inte formeln värdena även fast de behandlas. Jag har tänkt på en sak som jag tror gäller för detta:
"Det något som inte är är inte." och "Det intet som inte är är inte." kan vara "Det något som är är." men "Det något som inte är är inte." kan inte vara "Det intet som inte är är inte.".


Palindrom i yttre verbal form:

Ni kör som om os rök in.

Anropa Tom, vita agent, negativ mot aporna.

Viljesvaga gavs ej liv.

Den genetiska koden är ofta palindromformad har jag läst någonstans. Innebär det att evolutionen ibland kan gå åt andra hållet?

Det är för många negationer för att jag skall förbli vid sunda vätskor.

Inte, vet ni!

Hilsen fra Algotezza
Algotezza aka Algotezza

Användarvisningsbild
Ohm
Inlägg: 33
Blev medlem: 04 mar 2009 04:59

Inläggav Ohm » 20 apr 2009 22:18

"Det något som inte är är inte"

Det inte som är inte har mer värde än intet, då intet enbart omfattar sig själv och allt som inte är, inte det som är inte.

Användarvisningsbild
Logos
Inlägg: 1823
Blev medlem: 23 nov 2008 23:32
Ort: Stortån och uppåt
Kontakt:

Inläggav Logos » 20 apr 2009 22:19

Mor gav Siri svag rom
What's the ugliest
Part of your body?
Some say your nose
Some say your toes
But I think it's YOUR MIND

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Inläggav Algotezza » 21 apr 2009 12:04

Ohm skrev:"Det något som inte är är inte"

Det inte som är inte har mer värde än intet, då intet enbart omfattar sig själv och allt som inte är, inte det som är inte.


Eller som düsken säger: "Das Nichts nichtet nichts."

Men varför blanda in värden och värderingar i detta?

Tillvaron får gärna vara meningslös bara den inte blir menlös för då blir den värdelös.


- Död, var är din udd?
- Liv, har du en tagg?

meddelar Algotezza
Algotezza aka Algotezza

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 21 apr 2009 12:10

Tycker faktiskt den här texten av Heidegger är riktigt intressant: "What is Metaphysics?"

Tyvärr har de spaltat upp den i förvirrande paragrafer, helt i onödan, och den långa not han tillfogade i efterhand finns inte med, likväl tycker jag absolut man bör läsa den. Kanske en av de mest viktiga texterna i filosofins historia överhuvudtaget.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Relationer

Inläggav Algotezza » 21 apr 2009 12:26

Avantgardet skrev:Tycker faktiskt den här texten av Heidegger är riktigt intressant: "What is Metaphysics?"

Tyvärr har de spaltat upp den i förvirrande paragrafer, helt i onödan, och den långa not han tillfogade i efterhand finns inte med, likväl tycker jag absolut man bör läsa den. Kanske en av de mest viktiga texterna i filosofins historia överhuvudtaget.


Teknikens väsen har jag läst. Den vara bra.

Speciellt det han skrev om en sko/en vas. Att det man har nytta av dessa föremål är deras intet, det som inte är sko, utan det utrymme de skapar, där man kan sätta foten resp. blommor.

Det är så med oss själva också. Det som ger oss människovärde är inte det vi materiellt är utan det vi inte är (men ändå är): de immateriella relationerna mellan oss, i "tomrummet" mellan oss.

Språket är ju också till sin natur relationellt. En sats' betydelse är ju en funktion av relationerna mellan de ord som ingår i densamma. Ett ord får sin betydelse genom relationeran mellan de ingående bokstäverna.

Det är väl också så att partiklars egenskaper är främst en funktion av egenskaperna mellan de mindre partiklar som så att säga bygger upp de större och ej främst betingat av de materiella partiklarnas inneboende (vars egenskaper är relationer emllande partiklar som ingår i dem). Materiens grund blir därmed immateriella relationer.

Men materiella egenskaper är ju inte oviktiga, de avgör ju vad slags relationer det kommer att bli tal om, vilka kännetecken de kommer att få. Den materiella kon och vasen behövs ju också för att skapa de särskilda tomrum vi behöver.

Hilsen fra Algotezza
Algotezza aka Algotezza

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 21 apr 2009 12:51

Ja, fast om vi betänker detta med en språklig sats, så är det ju inte bara relationen mellan de i satsen ingående delarna som avgör betydelsen, utan i förlängningen relationen till alla språkliga element överhuvudtaget (både inom och utom satsen), på ett sätt som i slutändan aldrig går att avgränsa eller bestämma. Detsamma är förstås sant också i extralingvistisk mening (för att anknyta lite mer exakt till tråden).

Det var annars precis samma insikt som du här tar upp som jag lite hade för avsikt att peka på. Tidigt i denna text sägs följande:

Heidegger skrev:That to which the relation to the world refers are beings them­selves—and nothing besides. That from which every attitude takes its guidance are beings themselves—and nothing further. That with which the scientific confrontation in the irruption oc­curs are beings themselves—and beyond that nothing. But what is remarkable is that, precisely in the way scientific man secures to himself what is most properly his, he speaks of something different. What should be examined are beings only, and besides that — nothing; beings alone, and further — nothing; solely beings, and beyond that — nothing.
What about this nothing? The nothing is rejected precisely by science, given up as a nullity. But when we give up the nothing in such a way don’t we just concede it? Can we, however, speak of concession when we concede nothing? But perhaps our confused talk already degenerates into an empty squabble over words. Against it science must now reassert its seriousness and soberness of mind, insisting that it is concerned solely with beings. The nothing — what else can it be for science but an outrage and a phantasm? If science is right, then only one thing is sure: science wishes to know nothing of the nothing. Ultimately this is the scientifically rigorous conception of the nothing. We know it, the nothing, in that we wish to know nothing about it.
Science wants to know nothing of the nothing. But even so it is certain that when science tries to express its proper essence it calls upon the nothing for help. It has recourse to what it rejects. What incongruous state of affairs reveals itself here? With this reflection on our contemporary existence as one determined by science we find ourselves enmeshed in a controversy. In the course of this controversy a question has already evolved. It only requires explicit formulation: How is it with the nothing?


Osv...



Läste du "Teknikens väsen" på svenska? Har för avsikt att läsa den inom kort, och finns den på svenska så är det ju att föredra. Har nämligen ett tag gått och sneglat på en fransos som heter Bernard Stiegler och som utvecklat det där spåret från Heidegger i sin "Technics and Time", så jag hade behövt beta av den texten av Heidegger först.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4109
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 21 apr 2009 13:00

Håller inte alls med Heideggers banalisering av ordet. Vad är hans agenda? Han tycks mena att ordet är ingenting utanför sin kontext. Men det är ju ordet som skapar kontexten, meningen i det som sägs. Han menar att ord byggs av bokstäver och är innehållslöst. Fattar inte hans tanke.

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 21 apr 2009 13:04

Jag är inte säker på att jag förstår din invändning. Ser alls inte att Heidegger skulle säga att "ord byggs av bokstäver och är innehållslöst". Läste du texten ("What is Metaphysics?")? Hur menar du att ordet "skapar kontexten"?
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 9353
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Inläggav Anders » 21 apr 2009 13:16

Sanningen om allt är att det är för mycket
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 9353
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Inläggav Anders » 21 apr 2009 15:56

Avantgardet skrev:Tycker faktiskt den här texten av Heidegger är riktigt intressant: "What is Metaphysics?"

Tyvärr har de spaltat upp den i förvirrande paragrafer, helt i onödan, och den långa not han tillfogade i efterhand finns inte med, likväl tycker jag absolut man bör läsa den. Kanske en av de mest viktiga texterna i filosofins historia överhuvudtaget.


Jag säger som mormor, varför skall de prata utrikiska, det är väl bättre med svenska som man förstår så lätt...

Ännu en text som man bara kommer hinna läsa en fjärdedel av, halvdyslektisk familjefader som man är.

Men den är spännande i starten. Gillar till skillnad från dej, Avant, de här paragraferna. Känns som milstolpar. Kom ett dussin paragrafer i en första läsning.

För att motivera mig att läsa vidare:

Kommer man fram till hur död och evighet skall betraktas, eller är det ett "nothing" som man skall skita i efter som man inte kan mäta dem?

Kommer man fram till om det behövs grottande i "nothing" för att komma fram till "beings themselves"? Hade atomen kommits på om man inte funderat på varför hästens son var en häst, och hade ideer om "hästens ide?". Modellen är ju inget som verkligen finns.
Annorlunda uttryckt, Compte beskriver ju tre faser, religiös, metafysisk och sen fakta. Måste man inte igenom de två första för att komma till den tredje?
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 21 apr 2009 16:42

:)   Ja alltså jag förstår om man tycker språket är snårigt, helt klart, så är det ju, ända tills man vant sig vid det. Men det hänger också ihop med Heideggers syn på "sanning" som ett "öppnande", eller upplåtande, alltså ett slags framgrävande, av en värld. Eller det han kallar för aletheia (ἀλήθεια). Vetenskapen konstaterar, enligt Heidegger, bara saker som redan är upplåtna, och han lyfter istället fram poeterna som öppnandes/upplåtande världen. Det är av detta skäl som man i "Varat och tiden" ser honom använda sig av en hermeneutiskt metod. Språket är förstås intimt sammankopplat med vårt kunnande - i själva verket är det, enligt Heidegger, "varats hus", alltså den ort vi befinner oss i/på. Så Heidegger använder språket på ett sånt sätt att han liksom gräver fram sidor till en sak som vi tidigare inte förmått se, just emedan det språk med vilket vi talat om saken inte varit tillräckligt. Av samma skäl sätter han "tänkandet" ovan "filosofin".

Själv tyckte jag de där paragraferna bara sabbade flödet i texten. Jag har en annan översättning i bokhyllan, men också den på engelska. Den är ju ganska kort texten, och helt klart ska du läsa klart den.

För att så svara på dina frågor:

Anders skrev:Kommer man fram till hur död och evighet skall betraktas, eller är det ett "nothing" som man skall skita i efter som man inte kan mäta dem?


Han talar helt klart om dessa saker.  :)  Skita i dem går inte. Intet visar sig vara något vi inte kommer ifrån, och uppenbarar sig i ångesten (vi konfronteras med intet). Men det här med ångesten är ju lite speciellt. Tror du får bäst grepp om du läser vad Heidegger själv säger om saken när du kommer till de styckena i texten.

Anders skrev:Kommer man fram till om det behövs grottande i "nothing" för att komma fram till "beings themselves"?


Svarar otydligt: på sätt och vis. Fast jag är osäker om du menar "being" eller "beings", om du menar "varat" (being qua being för att vara exakt) eller "objektsvärlden" (beings) - Heidegger skiljer ju dessa åt, det han kallar för den onto-ontologiska differensen. Intet ingår i varastrukturen, så i den meningen så behövs den absolut. Och intet är också väsentligt (tillsammans med ångesten) för den autentiska till-varon. Och en intellektuell utläggning av intet är ju nödvändigt för att vi ska förstå varat så nära det självt som möjligt (om vi skriver under på Heideggers syn på sanning, som jag skrev om ovan).

Anders skrev:Hade atomen kommits på om man inte funderat på varför hästens son var en häst, och hade ideer om "hästens ide?". Modellen är ju inget som verkligen finns.
Annorlunda uttryckt, Compte beskriver ju tre faser, religiös, metafysisk och sen fakta. Måste man inte igenom de två första för att komma till den tredje?


Jag vet inte riktigt vad du är ute efter med din första fråga här men i sina föreläsningar om Hölderlin så karakteriserar Heidegger människan som en diskurs (och det kan här påpekas att jajjemen, Foucault var en flitig läsare av Heidegger), eller ett samtal. Heidegger är också alltjämt medveten om den historiska dimensionen hos världen, och hur beroende den är utav språket. Kanske inte alls hjälper dig på nåt sätt.

Heidegger hävdar dock snarare att "fakta" också är bemängt med metafysik. I själva verket så inrangerar sig "fakta" i naturvetenskaplig mening i ett slags synsätt (objektvärlden), det ontiska, som han kallar onto-teologi, vilket är ett annat namn för metafysik hos Heidegger och hans epigoner. Huruvida vi nånsin kommer "bortom" metafysiken är dock inte bara tvivelaktigt utan med all säkerhet inte alls möjligt. Heidegger är lite mer naiv på denna punkt än t.ex. Derrida. Dock är, i sammanhanget, följande begrepp av vikt: destruktion(/dekonstruktion)

Hoppas jag kunnat hjälpa lite åtminstone. :)
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Sun Ra
Inlägg: 213
Blev medlem: 06 mar 2009 01:27
Ort: Yttre Världar

Inläggav Sun Ra » 21 apr 2009 19:40

What I'm dealing with is so vast and great that it can't be called the truth. It's above the truth. - Sun Ra
I do not come to you as Reality, I come to you as a Myth


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 40 och 0 gäster