hovnarr skrev: Men de hade kommit på bättre tankar när de insåg att man inte tar sig fram överallt (trånga utrymmen, trappor) med hoppstövlar. Sen tror jag att gemene man finner dem alltför excentriska - man måste vara lite tokfrans för att använda dem till vardags.
Jaja, är de stora som tvååringar och svåra att ta av sig dessutom så..
Jag hade liksom "bespetsat" mig (ursäkta min dåliga humor) på en polarhund. Samojeden är för pälsig för min smak. Grönlandshunden för... grönlandshundig?
Hur e man då?

Jag har en siberian/grönlandskorsning, han är coooolast av dem alla. (De andra är siberian husky, förutom lilla Elli-Snälli-Gnälli som är alaskan husky)
Har inte övervägt blandras än, men varför inte? De har inte mer hälsoproblem än renrasiga hundar hoppas jag? Finns det andra fördelar/nackdelar med blandras kontra renras, om man nu bortser från pälstypen?
De är definitivt (statistiskt alltså) friskare än renrasiga hundar. En blandras-vilken-som-helst kan bli en överraskning som vuxen, vad gäller storlek och kroppsbyggnad etc, om man inte vet vem som är far. En alaskan husky är ju inte en blandras i den meningen att dess ursprung skulle vara höljt i dunkel.
Här är en i mitt tycke utsökt definition av en alaskan husky:
"Clearly, we think of the Alaskan husky as a concept of excellence and performance, not a breed defined by static descriptions.
Still, I was interested in asking my panel of experts how they would define the breed known so widely as the Alaskan husky in 1999. This is the consensus:
Ideally, the females should be 45 to 50 pounds, and the males between 50 to 55 pounds. It is important that they are no heavier than 55 lbs. because that seriously compromises their speed, resilience, and endurance.
The Alaskan husky is willing to please, has a strong instinct to pull, even in adverse conditions, and is easily trained.
Presently, the Alaskan husky is expected to travel at over 20mph in a lope for distances to thirty miles. At distances of fifty to sixty miles, average speeds of 15 to 17 mph can be expected. In long races, such as the Iditarod, the Alaskan husky is capable of covering 150 miles per day for ten days or more by alternatively loping and trotting.
The dog has a coat sufficient to counter extreme weather. The feet are durable and resist abrasion and damage from rough trail and icy conditions. The dog is able to rest comfortably on the top of snow.
Physiologically the dog is capable of consuming and utilizing up to 10,000kcal per day while exercising. In addition, recuperation from exercise is a prime consideration. Dogs should be able to travel 12 hours per day for extended periods of time at a slow lope or fast trot. Or, lope at fast speeds for twenty to thirty miles, for days in a row.
Capable of exercising in either warm or cold weather. This is an important physiological adaptation. Generally, mushers discover that an exercising dog capable of physiologically dealing with extreme heat can also handle an extreme in the other direction." (Joe Runyan)
Det är lustigt att du nämner det Nonstop. På alla sidor jag läst och alla Malamute/Husky-ägare jag pratat med så har INGEN nämnt päls sommartid som ett problem. Men du menar alltså att de inte orkar springa sommartid på grund av pälsen? Om jag skaffar hund vill jag så klart att den ska må bra av det sätt som jag umgås med och motionerar den året om, så då kanske man måste beakta pälstjockleken... Jag cyklar i alla väder.
Antingen har du frågat hundägare som inte använder sina hundar som slädhundar eller så upplever de det som så självklart att slädhundar inte arbetar sommartid att det inte kommit på tanken att någon skulle tro annorlunda. Om det är varmare än plus 10-12 grader (är det varmare kör jag med mina hundar bara om det ösregnar) blir en arbetande slädhund av polar typ (och förstås andra hundar som har tät, lång och/eller dubbel päls) mycket lätt överhettad, kollapsar och kan dö om den inte genast blir nerkyld. En hund som en gång blivit överhettad kan få sitt inre termostat rubbat och bli överhettad vid mycket lägre temperaturer därefter.
Så om du vill ha en hund som ser polarspetsig ut rekommenderar jag en alaskan husky med tunn päls, hur pälsen blir brukar man kunna avgöra redan när valparna är små. Eller en korsning alaskan husky/fågelhund (det som amerikanerna kallar Eurohound - the ultimate lean mean speed machine)
Ett alternativ (också på en tunnpälsad alaskan husky om det är värmebölja) är att raka hunden sommartid.
Obs - en rakad jycke imponerar man inte på brudar med.
Svenska draghundsportförbundet:
http://www.draghundsport.se/En fråga på rak arm: Har du gått lydnadsträning med alla dina hundar och hur gick det i så fall? Hur är dina hundar till mentaliteten, och då undrar jag särskilt hur det är med lydnaden? Har du några stoppade möbler kvar?
Vill du ha en "lydig" hund, i meningen blint tjänstvillig som ser upp till dig som vore du världens centrum och aldrig viker från din sida, skaffa en border collie, en schäfer, en pudel, en dobermann, en labrador, en golden retriever, en boxer, en mops - whatever.
Polarspetsar är lättskötta och mycket sociala, de behöver föga hjärngymnastik, bara de får kärlek och hårt fysiskt arbete (och bekräftar därigenom Freuds tes om labore et amare). Social betyder att de välkomnar gäster, inklusive inbrottstjuvar vilka de gärna hjälper att dra iväg stöldgodset till världens ände. Revir finns inte i deras ordförråd. Inte husbonde heller. Enligt polarspetsen är det både politiskt, filosofiskt och moraliskt korrekt att skaffa sig mat för dagen på egen hand, gärna i form av grannskapets bästa värphönor, katter, kaniner och får.
Och nej, jag har inga stoppade möbler i hundgårdarna..
Nonstop,
underdog