Recension av Integral Ecology

Moderator: Moderatorgruppen

JimmyAberg
Inlägg: 932
Blev medlem: 05 aug 2008 01:56

Recension av Integral Ecology

Inläggav JimmyAberg » 20 sep 2009 00:46

Denna tråd bygger på följande artikel:

PITFALLS OF WILBERIAN ECOLOGY - A Critical Review of "Integral Ecology"
Källa: http://www.integralworld.net/markus4.html

Boken är en tillämpning av Wilber integrala teori på området ekologi, dvs: Integral Ecology som är ett försök att integrera över 80 olika skolor inom ekologi och 70 skolor inom miljötänkande.

Artikeln är en kritik av boken, dvs. både ett erkännande och ett ifrågasättande av boken.

Några saker är dock slående: kritiken mot boken faller ofta tillbaka på Wilbers integrala teori, dvs. problemen med Wilbers teori propageras vidare in i applikationen av teorin. Kritikern menar att Integral Ecology egentligen är "WILBERIAN ECOLOGY". Betyder detta att boken är helt värdelös? Nej inte nödväntingtvis.

Först kommer ett citatutrag ur artikelns början, efter detta kommer ett till citat där den huvudsakliga kritikne mot boken tas upp.

Men vad är den främsta kritiken? Jo, att det är vissa antaganden som först måste gZöras för att teorin ska bli meningsfull ö.h.t. Och skribenten menar att dessa inte alls är självklara. Dessa antaganden kan (för att vara kortfattad) ses som en slags "ideologisk grund" som i sig själv inte ifrågasätts, och vi kan kalla dessa för en "position". För att utvecka teorin, behövs dessa antaganden, dvs. "positionen" kunna ifrågasättas.

Men samtigit så vill jag lyfta fram att denna "position" inte är något som är unikt för just integral teori, detta problem verkar även finnas inom ämnen/områden som (för att ge några exempel): "liberalism", "marxism", "feminism". osv.

Hur som helst, här kommer början av artikeln:
ntegral Ecology is an emerging field that applies Ken Wilber's Integral Theory  to environmental studies and research. The field has been pioneered, in the last several years, by integral theorist Sean Esbjörn-Hargens and environmental philosopher Michael Zimmerman[1]. Integral Ecology (IE) tries to integrate over 80 schools of ecology and 70 schools of environmental thought. It tries to integrate these approaches by recognizing that environmental phenomena are the result of an observer using a particular method of observation to observe some aspect of nature. This post-metaphysical formula is summarized as Who (the observer) x How (method of observation) x What (that which is observed).

Integral Ecology uses a framework of eight ecological worldviews (e.g.,eco-manager, eco-holist, eco-radical, eco-sage), eight ecological modes of research (e.g., phenomenology, ethno- methodology, empiricism, systems theory), and four terrains (i.e., experience, behaviors, cultures, and systems). The authors start from Wilber's AQAL (all quadrants, all levels) model, with its four fundamental terrains or dimensions: I (subjective, intentionality, individual experience), IT (objective, behaviour), WE (intersubjective, culture/ideas/worldviews) and ITS (interobjective, social and ecological systems).

An integral approach means that all four spheres have to be taken into account and not only the two objective spheres, as modern science and many critics of modernity (from romantics to contemporary radical ecologists) did. But Integral Ecology puts a heavy emphasis on the subjective and intersubjective dimensions, even on some kind of nature mysticism. Integral Ecology is a consequence of the widespread demand that human interior dimensions – personal experience and culture – receive appropriate acknowledgement. For the authors, Integral Ecology is the study of subjective and objective aspecs of organisms in relationship to their intersubjective and interobjective environments at all levels of depth and complexity (IE, 168-9, 173, 478).

Integral Ecology is defined as the mixed methods study of the subjective and objective aspects of organisms in relationship to their intersubjective and interobjective environments. As a result Integral Ecology doesn't require a new definition of ecology as much as it provides an integral interpretation of the standard definition of ecology, where organisms and their environments are recognized as having interiority. Integral Ecology also examines developmental stages in both nature and humanity, including how nature shows up to people operating from differing worldviews. Integral Ecology troes to unite valuable insights from multiple perspectives into a comprehensive theoretical framework—one that can be put to use right now.

The framework is based on Integral Theory, as well as Ken Wilber's AQAL model, and is the result of over a decade of research exploring the myriad perspectives on ecology available to us today and their respective methodologies. The authors argue that to characterize the field adequately and to develop plausible solutions to environmental problems, many different points of view must be represented, including not only the natural and social sciences, but philosophy, religion, cultural norms and values, as well -- perspectives that belong to first-person experience, as in the case of people offering personal testimony about the consequences of environmental hazards. This is not relativism, however, because some perspectives are more coherent and better than others.

The authors argue that Integral Ecology avoids „gross reductionism“ (the reduction of all reality to objective phenomena) and „subtle reductionism“ (the reduction of all interiors to interobjective phenomena) and organizes all perspective into one coherent whole. Subjective and intersubjective dimensions must be interpreted on their own terms and not reduced to (inter)objective phenomena. Dozens of real-life applications and examples of this framework currently in use are examined, including three in-depth case studies: work with marine fisheries in Hawai'i, strategies of eco-activists to protect Canada's Great Bear Rainforest, and a study of community development in El Salvador.

The overall purpose of the book is to present the theory, show how it relates to environmental issues, and then integrate this new way of looking with potential issues in actual study. The first part of the book presents Ken Wilber`s Integral Theory in an accessible way. Explained in the most simplistic terms, this philosophy recognizes that everyone has their own perspective and this perspective colors the way that each person views a particular situation. In this way, some may see an environmental calamity whereas others might not even see an issue. It's not as simply as educating others on such issues. Parts two, three, and four build upon the information presented in the previous section. Part two moves into more explanation of integral ecology, specifically the framework definition and concepts that are important to grasp before moving onto more depth in the next section. Section three then examines how integral ecology would change the way environmental issues would be studied. Finally, the last portion of the book provides a number of interesting and informative case studies which not only illustrate this method of study in real life use but also help to further clarify issues and concepts.


Här har jag klippt ut kritiken:
Methodological pluralism, with its 200+ perspectives, seems a great strength of Iintegral Ecology. But at a closer look this is not so because the authors take into account only specific aspects of other perspectives which can be accomodated into their perspective. Some perspectives – like the theory of bio-social discontinuity, which the authors don't even mention – are not compatible with Integral Ecology in even a very limited sense. Integral Ecology is a very specific perspective with several fundamental aspects:

  1. subjectivism, idealism and humanistic voluntarism,
  2. progressivism, especially with regard to recent human history,
  3. problem-solution (Integral Ecology as the „solution“ of ecological and other problems) and
  4. the probability of a sustainable industrial civilization.

One has to accept all of these four (and possibly some others) assumptions if Integral Ecology is to have some sense.

Of course, the authors are well aware that contemporary industrial societies are perhaps not sustainable, but Integral Ecology has sense only if they are sustainable (for worldcentric and planetcentric values are possible only in the global industrial civilization). The authors completely ignore fundamental events (such as peak oil) and fundamental processes (the end of the fossil fuel era) of our time.


Läs hela artikeln här:
http://www.integralworld.net/markus4.html
forgiveness to guilt, acceptance to rejection, love to hate, listening to talking, allowance to resistance, peace to disharmony

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 20 sep 2009 02:00

Det är sant att problemet finns i alla systembyggen. Och för integralismen blir det hela sju resor värre när den slänger ihop ett lapptäcke av flera olika system, det blir en massa sömmar och antaganden som måste göras för att täcka över dem. Men om vi lämnar kritiken för en stund. Vilka är förtjänsterna (jämfört med andra ekologiska teorier), rent praktiskt, skulle du säga?
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

JimmyAberg
Inlägg: 932
Blev medlem: 05 aug 2008 01:56

Inläggav JimmyAberg » 20 sep 2009 05:37

Avantgardet skrev:Men om vi lämnar kritiken för en stund. Vilka är förtjänsterna (jämfört med andra ekologiska teorier), rent praktiskt, skulle du säga?
För att kunna påvisa förtjänsterna, så måste man först peka på skillnaderna. Skillnaderna ligger inte i innehållet/antaganderna/metafysiken, utan tillvägagångsättet/metoden.

(Jag har som sagt själv inte läst boken, men jag kan spekulera utifrån min allmänna förståelse utifrån integral teori samt artikelns innehåll. Men jag kör ändå)


Jag erkänner att det är lite svårt att förklara poängen, men jag ska iaf försöka.


Om vi antar att det existerar 80 st olika ekologiska teorier, så kanske vi kan dela upp dessa i två kategorier: ekologiska teorier av klass 1 (som kritiserar antaganden/förhållanden som inte tar tillvara på ekologi, t.ex. en ekoloigsk teori som kritierar kapitalism), och ekologiska teorier av klass 2 (som kritierar någon tidigare ekologisk teori, t.ex. en tidigare redan existerande ekologisk teor som kritierar kapitalism). - jag menar inte att det finns "2" klasser av teorier, utan att vissa teorier ugår ifrån andra ekologiska teorier.

Wilbers teori utgår istället ifrån alla 80, men inte för att "ersätta dessa". Integral ekologi säger alltså inte: "alla andra 80 teorier är fel", utan "alla 80 terorier kan vara rätt, om man förhåller sig till dem utifrån detta sätt". Integral ekologi säger alltså inte vad ekologi är utan hur vi bör förhålla oss till en ekologisk teori för att den ska bli meningsfull.

Vi utgår ifrån en hypotetisk teori: teori A som antar att ekologi bör definieras enligt "A-E" (dvs. sin egen definition), vidare så antar denna teori (dvs. A) att t.ex. kapitalism inte explicit adresserar problemet med A-E (dvs. "ekologi"), men att kapitalism ändå implicit påverkar A-E på ett sätt som är problematiskt.

Vad ekologiska teorier (som även andra teorier) försöker framhäva, är alltså att "andra teorier" (t.ex. "liberalism") har implicita ekologiska implikationer, trots att teorier inte har ett explicit förhållningsätt till ekologi (dvs. utifrån den gällande definitionen) - vilket leder till att den ekologiska teorin "kritiserar" t.ex. att liberalism implict skapar problem X - vilket leder till liberalism måste utökas för att ta tillbara på kritiken kring problem X.

Men problemet är detta: alla 80 teorier utgår ifrån vissa specifika  antaganden (som utgör teorins definition), dessa antaganden gör att teorierna blir inkompatibla med varandra (så länge de inte explicit adresserar alla andra teorier).

Om en ekologisk teori i första hand är en discipling, så är en integral ekologisk teori i första hand en inter-disciplin.

För att alla 80 teorier ska bli meningsfulla och inte ett virrvarr av självmotsägelser staplade på varandra, så behöver vi en 81:a teori, nämligen en "integral ekologi", denna teori - till skillnad från tidigare teorier, antar inte antagandenin kring ekologi, utan utgår istället från den 80 teorierna och försöker hitta meningsfulla relationer mellan teorierna.

Detta görs genom att utgåifrån Wilbers integrala teori. Wilbers integrala teori försöker abstrahera egenskaper systematiskt snarare än att utgå ifrån att teorierna är ett smörgåsbord, där egenskaper plockas eklektiskt utifrån ur rent godtycke (dvs smak).  Ett visst mått av "eklektisism" finns naturligtvis i Wilbers teori (och det är därför den behöver kritik) men den är samtidigt systematisk på ett meningsfullt sätt.

Wilber gör anspråk på att hans teori är post-metafysisk - i vissa aspekter är den det, men i vissa aspekter är den inte det. Jag börjar med de aspekter som gör den en post-metafysisk teori med metafysiska element (och inte enbart en "ren" metafysisk teori). Skillnaden mellan "ren metafysik" och post-metafysik är inte att den senare är "ren post-metafysik" dvs. saknar metafysik, utan att post-metafysik inte enbart bygger på "godtycklig" "spekulation" utan att den utgår ifrån "injunctions" dvs vissa metoder som "frambringar" eller "återskapar" de antaganden som teorin utgår ifrån - det godtyckliga elementet är alltså eliminerat och ersatt med ett system. (Wilber menar dock att hans post-metafysik är "ren post-metafysik", men han helt enkelt för ivrig vilket leder till att han blir oärlig).

Samtidigt vill jag hävda följande: det finns inte något sådant som "ren metafysik" eller "ren spekulation". Alla antaganden har framkommot genom något form av metod. Skillnaden mellan metafysik och post-metafysik är huvida metoden är implicit eller explicit.

Post-metafysik innebär att: en explict metod leder till ett explicit sanning, och metafysik innebär att en implicit metod leder till en implicit sanning (dvs. tar vi metoden för givet, så tar även sanningen för givet, dvs upplevs vara "evident" - sanningen ÄR naturligtvis evident för oss men för att göra den evident för andra måste vi göra vår metod är explicit, det var metoden som var villkoret/förutsättningen för sanningens evidens).

Förtjänsten av Integral ekologi, är att den inser att ingen av de 80 teorierna bygger på "ren spekulation", utan istället på vissa givna antaganden. Dessa antaganden uppstår då vi tittar ur vissa givna perspektiv, nämligen subjektivitet (jag), intersubjektivitet (vi), objektivitet (det), interobjektivitet (dets). Så varför är dessa fyra kategorier INTE "ren metafysik", jo för att wilber menar att dessa kategorier implict redan existerar i naturliga språk och att vi har tillgång till den i vår "vardagliga upplevlese", och syftet med Wilbers teori är att göra explicit vad vi redan gör, så att vi kan vara mer systematiska i våra anspråk.

Wilber förökser alltså klargöra vad som gjorde att de 80 ekologiska teorierna kunde ta plats från först början. Uppenbarligen har någon tagit fram dessa teorier, därför måste det finnas ett sätt att uppleva att dessa teorier är meningsfulla (istället för att avfärda dem för att vi inte lyckas göra dem meningsfulla).

Det hela faller alltså tillbaka på denna :"This post-metaphysical formula is summarized as Who (the observer) x How (method of observation) x What (that which is observed)."
forgiveness to guilt, acceptance to rejection, love to hate, listening to talking, allowance to resistance, peace to disharmony

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 20 sep 2009 21:54

Fast då har han ju helt övergett den definition av metafysik som är relevant när man talar om postmodernism, och ersatt den med en egen definition av metafysik enligt vilken de allra flesta (om inte samtliga) teorier är just "postmetafysiska". Tycker det enbart verkar vara ett smutstrick för att göra stora anspråk som han inte på nåt sätt kan backa upp.

Men förstår jag det rätt om Wilber helt enkelt vill göra anspråk på ett metaspråk? Han vill alltså att vi betraktar honom som förnuftsprincipen par excellance. Dock ser jag fortfarande inte varför hans metod att välja och vraka bland det material som finns skulle vara bättre än någon annan metod.

Vad som däremot slår mig, men som kanske är lite provocerande, är den här fadersgestaltintrigen som utspelade sig mellan Freuds lärjungar.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 21 sep 2009 03:19

Relevant i sammanhanget är ju den definition av metafysik som du ger, så vadan då?

Varför du inte förstår Wilber är varför du inte förstår Kant, eller rättare sagt den neoKantianska rörelsen. Varför? Ju för att du tror att dessa teorier om "mening" eller "sanning" har att göra med "Sanningen" eller "Meningen" när allt det gör är att ge mening till olika perspektiv som vi i vår mänsklighet kan anta. Men den här antropologin kan du aldrig anta förstås eftersom din negativa bild skapar en spegelbild som jämväl är positiv.

Ditt företräde så att säga förskjuter allt annat till periferin, och eftersom du är totalitär så erkänner du enbart en!

Nu må du tänka att det är i affekt som jag uttrycker detta. Men jag kan inte annat än ihärda i att det inte är det.

Poängen är just att utgå i från en slags pragmatisk vilken utmålar sig ytterst tydligt om du ser till rörelsens praktik.

Därav finns en viss kritik, som du likväl helt missat, vilken är att den närmar sig det fascistiska i att den rättfärdigar vissa "myter".

Sen ska jag som en disclaimer säga att jag läst väldigt lite, men tror mig förstått idén, om dessa teorier. Men det som har nått mig av förståelse är att det är en praktik som åsyftas och inte terori, vilket vi alltid vet lämnar saker därhän till skillnad från de rena bokkunskaperna.

Vem vad det som sa något om det nu igen?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 35 och 0 gäster