Filosofernas familje och vänskapsrelationer

Moderator: Moderatorgruppen

Andreas
Moderator
Inlägg: 726
Blev medlem: 20 jan 2009 21:22

Filosofernas familje och vänskapsrelationer

Inläggav Andreas » 30 sep 2009 14:40

Liksom för alla andra människor värderas och bedöms filosoferna efter sin påverkan på omgivningen. Den påverkan som folk i allmänhet och vi här på forumet i synnerhet utsätts för av filosoferna är deras sammanställda tankeverksamhet i skriftlig form. Må de döda filosofernas och de likaledes förmultnade eller uppbrända släktingar vila uti frid skulle jag vilja kunna säga, men de fortsätter påverka oss och deras andar får därför finna sig i ett fortsatt intresse:

Ni som vet något om en eller flera filosofers privatliv, vad hade deras fruar, fäder, mödrar, vänner, döttrar, söner och andra syskon att säga om dem. Hur var de för sin omgivning?

Efter hand som informationen kommer in sätter jag in det i en lista här i startinlägget.

Frågeställning: Hur var varje filosof var för sig om man frågade personer i deras omgivning?

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 30 sep 2009 15:38

Finns inget generellt att säga om filosofer i den meningen. Det går helt enkelt inte generalisera på det sättet, på samma sätt som det inte går att göra det om någon yrkeskategori överhuvudtaget. Det enda man skulle kunna uttrycka sig sådär generellt om är i såna fall yrkesrollen som sådan, och om den finns säkert ett och annat sagt, men inte deras respektive roller som familjefäder, äkta män, eller what not.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Andreas
Moderator
Inlägg: 726
Blev medlem: 20 jan 2009 21:22

Inläggav Andreas » 30 sep 2009 16:25

Det inledande stycket är en liten bakgrund till frågeställningen. Jag kan se när jag läser igen att det är lätt att tolka hela inlägget som du har gjort Avant, men jag frågar alls inte efter en generell bild.

Det jag vill se är typ en Hänt Extra bilaga fast gärna med lite mer substans i källorna än man kanske ser där. Varje filosof var för sig. Smaskigheter och djuplodade efterforskningar. Gärna direktbeskrivningar. Var de gifta, hur många gånger. Hur många barn, vänsterprassel. osv...

Och framförallt, direkta omdömen om dem som person från de som kände dem väl.

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 30 sep 2009 17:36

Vet mycket lite om sånt, författarbiografier intresserar mig inte tillnärmelsevis lika mycket som texterna själva (nu råkar ju förvisso dessa också innehålla omdömen av det slag du efterfrågar, i den mån den ena filosofen uttalat sig om den andres karaktär). Men i egenskap av "filosof" (vill egentligen inte kalla mig filosof, men det är likväl svårt att bortse från det faktum att filosofin ockuperat och belägrat mig till den grad att man nästan blir tvungen använda det som epitet) kan jag säga vad jag tycker om människor i allmänhet ("das Man") och kvinnor i synnerhet: http://www.youtube.com/watch?v=e-aP-_GQ ... re=related

Du hade ju annars kunnat googla. Ska inte vara nån svårighet att spåra upp en massa skvaller om allehanda filosofer. Traditionellt har biografi varit uteslutet ur filosofin, vilket jag kan tycka är synd och i själva verket omotiverat, men vi har ju alltjämt haft ett slags kultisk dyrkan utav "kändisar", och biografiska anekdoter har vi samlat om dessa sen urminnes tider av nån anledning. Man vet ju inte hur mycket sanning det ligger i dem. T.ex. vet man ju berätta att Alexander den store ska ha sagt om Diogenes (cynikern): "Sannerligen, vore jag inte Alexander hade jag velat vara Diogenes!". Och Diogenes var ju känd för att göra så liten grej som möjligt av detta med livet. Runkade offentligt, bodde i en tunna (fast det är en senare efterkonstruktion, i själva verket torde det ha varit en större kruka och inte en tunna emedan tunnbindandet är en konst som uppstod rätt sent), och ska enligt uppgift ha hävdat att där inte fanns någon skillnad mellan liv och död (rent värdemässigt), varpå man ska ha frågat honom "så varför tar du då inte bort dig?", på vilket Diogenes svarat "för det gör ändå ingen skillnad!". Nu har senare historiker kunnat visa att Alexander den store aldrig kan ha träffat Diogenes, och så är det med mycket utav det anekdotiska från antik tid, men även från medeltiden (mycket av det som sägs om t.ex. Aquinas är ju bara strunt, då kyrkans män hade ett intresse att skönmåla sina egna profiler). Så man får ta det med en nypa salt. Givetvis kan det ändå vara intressant, så jag ser inget fel i att samla uppgifterna här. Men sätt igång och googla bara, inte svårare än så (själv har jag inte tid, måste hetsplugga). Läser gärna vad du (och andra) lyckats sammanställa sen.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Logos
Inlägg: 1823
Blev medlem: 23 nov 2008 23:32
Ort: Stortån och uppåt
Kontakt:

Inläggav Logos » 30 sep 2009 23:07

Någon får gärna ta och reda ut om Kant hade ihop det med sin betjänt eller ej? Vad jag minns så var min lärare i idéhistoria inne på den teorin när jag läste ämnet för några år sedan...
What's the ugliest
Part of your body?
Some say your nose
Some say your toes
But I think it's YOUR MIND

Användarvisningsbild
Logos
Inlägg: 1823
Blev medlem: 23 nov 2008 23:32
Ort: Stortån och uppåt
Kontakt:

Inläggav Logos » 01 okt 2009 10:32

Men det här med vad filosofer gillar och inte gillar kan vi ju faktiskt ta och reda ut.

Herakleitos gillade inte folket i Efesos, så han blev eremit och senare uppäten av vilda hundar.
Pythagoras gillade inte bönor, men han gillade cirklar.
Empedokles gillade vulkaner, men hans närstudie av dem blev fatal.
Platon gillade pojkar, men bara på avstånd.
Aristoteles och Alexander gillade inte varandra (enligt Russell)
Seneca och Nero gillade heller inte varandra.
Abelard gillade Heloise, men det borde han inte ha gjort...
Thomas av Aquino gillade Aristoteles och Gud. Och det räckte visst.
Descartes gillade sig själv, Locke gillade snöbollar, Leibniz gillade småsaker och Spinoza gillade allt.
Voltaire gillade Karl XII, men han var mest intresserad av hästar, hundar och fagra ynglingar.
Kant gillade världen utanför Königsberg, men den var lite för läskig för att faktiskt ge sig ut i.
Hegel gillade Jena, som av en ren slump rimmar på "Dingalinga Lena"
Nietzsche gillade att inte gilla.
Freud gillade knark (och om man sluter sig till att knark är bajs blir hans teorier extra intressanta).
Marx gillade Engels, men inte Bakunin.
Heidegger gillade Hannah Arendt och sin karriär
Russell gillade matte
Benjamin gillade judisk mystik, precis som Derrida
Butler både gillade och ogillade språket
Foucault gillade killar, men under lite fel tidsperiod...
Deleuze gillade cigaretter
Singer gillar alla djur utom musslor, men inte handikappade människor
Zizek gillar Hitchcock, men inte att tvätta håret

Tänk så mycket man kan lära av den västerländska filosofihistorien!
What's the ugliest

Part of your body?

Some say your nose

Some say your toes

But I think it's YOUR MIND

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4109
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 01 okt 2009 11:20

Pythagoras gillade främst rätvinkliga trianglar. När han kom på att hypotenusan har samma längd som summan av kvardaterna greps han av storhetsvansinne och trodde att universum är byggt kring heltalsförhållanden. Sen senare när det uppdagades att inte ens cirkeln omkrets/diameter inte var ”harmonisk” var detta ett dråpslag. Universum var nu inte längre så harmoniskt utan vi måste inom matematiken vidareutveckla verktyg som beskriver verkligheten bättre.

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 01 okt 2009 19:27

Logos skrev:Men det här med vad filosofer gillar och inte gillar kan vi ju faktiskt ta och reda ut.

Herakleitos gillade inte folket i Efesos, så han blev eremit och senare uppäten av vilda hundar.
Pythagoras gillade inte bönor, men han gillade cirklar.
Empedokles gillade vulkaner, men hans närstudie av dem blev fatal.
Platon gillade pojkar, men bara på avstånd.
Aristoteles och Alexander gillade inte varandra (enligt Russell)
Seneca och Nero gillade heller inte varandra.
Abelard gillade Heloise, men det borde han inte ha gjort...
Thomas av Aquino gillade Aristoteles och Gud. Och det räckte visst.
Descartes gillade sig själv, Locke gillade snöbollar, Leibniz gillade småsaker och Spinoza gillade allt.
Voltaire gillade Karl XII, men han var mest intresserad av hästar, hundar och fagra ynglingar.
Kant gillade världen utanför Königsberg, men den var lite för läskig för att faktiskt ge sig ut i.
Hegel gillade Jena, som av en ren slump rimmar på "Dingalinga Lena"
Nietzsche gillade att inte gilla.
Freud gillade knark (och om man sluter sig till att knark är bajs blir hans teorier extra intressanta).
Marx gillade Engels, men inte Bakunin.
Heidegger gillade Hannah Arendt och sin karriär
Russell gillade matte
Benjamin gillade judisk mystik, precis som Derrida
Butler både gillade och ogillade språket
Foucault gillade killar, men under lite fel tidsperiod...
Deleuze gillade cigaretter
Singer gillar alla djur utom musslor, men inte handikappade människor
Zizek gillar Hitchcock, men inte att tvätta håret

Tänk så mycket man kan lära av den västerländska filosofihistorien!


:lol:

Grymt inlägg btw...
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 32 och 0 gäster