Hur får jag självinsikt?

Moderator: Moderatorgruppen

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 16 maj 2005 11:35

Tedd skrev:
Först och främst, nu är du dig själv. Eller? Det känns som det iallafall.


Ja, jag är nog mer mig själv under pseudonymen Tedd än om jag hade skrivit under eget namn.


Kan detta ha att göra med att du inte har en bild av vad vi förväntar oss av dig?
Under pseudonym behöver du inte fundera på vem denna pseudonym är. Då är du utan att försöka vara.
Men detsamma gäller i vardagen också.
Det uppstår ett problem dock. Dom flesta vill inte att människor i deras närhet förändras. Personer dom har en relation till bygger upp det som är deras trygghet. Därför kommer du nog få uppleva mycket motstånd mot den förändring du försöker åstakomma, av personer i din närhet. Detta då det raserar den bild dom byggt upp och klamrar sig fast vid.
Men det är inte på grund av illvilja eller missunsamhet. Det handlar om deras osäkerhet, deras fruktan för det okända. Så var stark i din förvissning om att du gör rätt, du är inte passiv utan tar ansvar för sitt liv. Förändring i sig själv kan aldrig vara dåligt, snarare tvärtom, förändring kommer alltid i sig självt vara positiv. Att pånytt undersöka sina motiv och pånytt göra ett ställningstagande är att leva i nuet, att vara flexibel och anpassningsbar. Det statiska är illusioner, det som är det är, vi behöver inte göra oss föreställningar om.
Den som motsäger sig din utvecklig/förändring behöver ditt stöd att själv axla ansvaret för sitt liv och sluta skrämmas av det okända.
Så ofta kan det bli en dubbel börda. Men låt inte frustrationen få grepp om situationen. Det är alltid ditt val.

Har du läst tärningsspelaren? Det är en bra bok för att få perspektiv på vad det innebär att ha en identitiet, och vad det är som styr vårat agerande.
Han har kanske lite extrema metoder för att lära sig bryta mönstret, men att pröva på det i en lightversion kan nog inte skada.

Kul att du uppskattar det jag skriver Tedd.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2569
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Re: Hur får jag självinsikt?

Inläggav PopJimmy » 17 maj 2005 20:16

Hej Tedd,

Jag tycker det låter som att du är "konflikträdd".

Här är en länk: http://www.iform.se/Crosslink.jsp?d=101 ... submit.y=9

Det handlar om att undersöka och sedan sätta upp egna personliga gränser för dig själv.

När andra personer trampar över din gräns måste du säga ifrån.

Vilket sätt som är lämpligt att säga ifrån på beror på vilka motiv personen som trampar över dig gräns har, men ofta räker det med att helt enkelt vara bästämd och hålla på sina gränser.

Tedd
Inlägg: 14
Blev medlem: 12 maj 2005 18:41

Inläggav Tedd » 18 maj 2005 16:23

Tack J R Auk, Knutenborg och PopJimmy.
Jag förstår vad du menar med oengagerad nu. Det är lite som boxning, att gå emot sin (min) instinkt. Jag har erfarit andras motvilja mot förändring innan, men aldrig täkt på det på det sättet. Jag har nog lagt skulden på mig själv, vilket har tryckt mig längre tillbaks än jag började.

PopJimmy, du har nog helt rätt i att jag är konflikträdd, har inte förstått det innan med inser det nu. Jag borde våga se lite mer kritiskt på andra. Våga ifrågasätta. Utveckla min självständighet och min tro på att jag kan göra egna val. Jag har alltid försökt vara nadra till lags, men jag antar att det är först när man har andras aktning som man kan vara ödmjuk.

Det skulle nog också förklara varför jag bråkar så mycket med min lillebror. Jag är överdrivet kritisk, och ger kanske igen på honom på så sätt. (han är likadan mot mig, det är inte precis som om jag trycker ned honom)

samurajenkalle
Inlägg: 18
Blev medlem: 18 mar 2005 16:58

Inläggav samurajenkalle » 19 maj 2005 15:28

Tedd! Det finns hundra saker jag skulle vilja säga dig, jag vet bara inte vad jag ska börja med.

Jag vet vad du pratar om, Tedd. Allt du skriver känns rakt in i mitt hjärta och jag känner mig starkt connected (känns som om det finns ett svenskt ord, men jag kommer inte på det) till dig.

Det är modigt av dig att berätta om hur du känner, det finns det inte många som skulle våga som känner som du. Du är stark. Tänk på hur mycket du har gått igenom, Tedd. Vem är det som är starkast, människorna som tryckte ned dig eller du - du som burit på all smärta under alla år?

Jag pratar gärna med dig via PM:s, om du vill - det skulle kännas mycket bra har jag en känsla av.

Med varmaste hälsningar Kalle

Tedd
Inlägg: 14
Blev medlem: 12 maj 2005 18:41

Inläggav Tedd » 20 maj 2005 19:37

SamurajenKalle, tack för stödet. Känns väldigt bra att veta att nån vet hur det är.

samurajenkalle
Inlägg: 18
Blev medlem: 18 mar 2005 16:58

Inläggav samurajenkalle » 21 maj 2005 11:19

Yo.

Du frågar ju dig hur du får självinsikt... Svaret är att söka, och det är just det du gör nu. Känns ditt arbete viktigt, känns det härligt, känns det tungt? Kanske alla tre?

Ditt sökande kommer leda dig till olika vägval, och du kan välja fritt mellan dem. Vissa innebär kanske en återvändsgränd för just dig, men låt inte det hindra dig, du kan alltid välja en ny väg!

Du skrev någonstans att du ser ljuset i tunneln. Du är långtifrån hopplös, och du har redan kommit en bra bit på vägen. Och det kan bara betyda en sak - du har hittat vad som behövs för att klara det. Och det ska du klamra dig fast i, vad som än händer.

-----

Hur ser du på att gå till en kurator/terapeut? Tycker du att det bara är "problemmänniskor" som går dit? För det är det lätt att tycka om man inte vet särskilt mycket om det. Du går i tvåan i gymnasiet nu, om jag gissar rätt. Så gå till skolkuratorn. Hon/han kan kanske hjälpa dig, självklart lite beroende på dennes bakgrund. Huvudsaken är att du försöker, att du prövar den vägen. Kanske kommer du till en återvändsgränd, det vet du inte - men vet detta, att kuratorer brukar vara grymt duktiga på de problemen du beskriver.

Tror du att det är värt ett försök? Har du något att förlora?

Kram /Kalle

Tedd
Inlägg: 14
Blev medlem: 12 maj 2005 18:41

Inläggav Tedd » 04 jun 2005 11:09

Ja det känns viktigt, och det känns tungt ibland. Speciellt när jag tror jag har byggt upp något, tror att jag förändrats, men allt raseras. Antagligen för att jag inte har tålamod utan försöker fixa allt på en gång.

Jag tror mitt problem är att hitta en identitet. Av någon anledning försöker jag hitta den utanför mig själv dvs. hos andra, istället för att utveckla en egen identitet. Jag tror det gör att jag blir beroende eller fäst vid andra i stället för att vara självständig. Dålig själkänsla helt enkelt.

Men jag har gjort framsteg, så det känns inte helt hopplöst.

Jag besöker faktiskt en psykolog, men där jag har svårt att säga exakt vad jag känner, jag tror blir stressad av förväntningarna på mig så som jag beskrivit innan. Jag har nog också svårt att tolka hur jag egentligen känner och varför. När jag försöker berätta om det blir det förvrängt på nåt sätt.

Tack igen för din medkänlsa.

samurajenkalle
Inlägg: 18
Blev medlem: 18 mar 2005 16:58

Inläggav samurajenkalle » 02 aug 2005 01:44

Till dig som kallar dig Tedd:

Jag har skickat ett PM till dig, check it out!


Återgå till "Psykologi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 12 och 0 gäster