Borde det inte va mer liv i universum?
Moderator: Moderatorgruppen
Borde det inte va mer liv i universum?
Tycker det är lite dåligt med liv, iaf vad vi vet, i vårat universum. Kanske uppstår mer med tiden, eller funnits tidigare. Man kanske inte ska ha så bråttom och konstatera något utifrån den korta tid vi levt och lever. Men vill tro på någon form av kraft i allt och som strävar mot utveckling och nån form av liv och inte kan väll universum bara vara en Guds skapelse för att vi människor satta i skapelsens mittpunkt ska ha något att klura på? Födelse och död är väll en universums cykel också, allt blomstrar inte alltid liksom, men det är lite väl dött därute just nu tycker jag, vad tycker ni?
Universum föds på nytt varje gång du tänker på det -
i en helt annan skepnad för varje gång.
Ibland är det folktomt, ibland översållad med galaktiska civilisationer
- du bestämmer!
Ibland finns du inte med alls där,
och ibland är du rymdkejsare, eller rent av gud.
Vissa universum är befolkade enbart av bumbisbjörnar.
En gång gjorde jag en universum som bestod enbart av blod - massor med blod.
i en helt annan skepnad för varje gång.
Ibland är det folktomt, ibland översållad med galaktiska civilisationer
- du bestämmer!
Ibland finns du inte med alls där,
och ibland är du rymdkejsare, eller rent av gud.
Vissa universum är befolkade enbart av bumbisbjörnar.
En gång gjorde jag en universum som bestod enbart av blod - massor med blod.
En bild av oss som frön bland frön, i en värld i en evighet, i en evighet av möjligheter, tex möjligheten att med känslans och fantasins hjälp skapa sin egna verklighet när logiken sviker.
Skulle hellre och nog i samma linje, se en planet funnen befolkad av bumbibjörnar som också låg tillräckligt nära för oss att besöka, än få en klapp på axeln av Gud och en mening med livet serverad.
Kanske lite överdrivet, men lite som om Gud uppenbarade sig för den sista människan och förklarade att hans existens visst hade mening.
Klarar mig bättre utan en massa blod och har inget behov av att vara kejsare, men lite bumbibjörnar skulle va välkomna
Skulle hellre och nog i samma linje, se en planet funnen befolkad av bumbibjörnar som också låg tillräckligt nära för oss att besöka, än få en klapp på axeln av Gud och en mening med livet serverad.
Kanske lite överdrivet, men lite som om Gud uppenbarade sig för den sista människan och förklarade att hans existens visst hade mening.
Klarar mig bättre utan en massa blod och har inget behov av att vara kejsare, men lite bumbibjörnar skulle va välkomna
Kommer osökt att tänka på" liftarens guide till galaxerna". Alltså böckerna, inte filmen den var kass.
Där presenteras möjligheterna för en bumbibjörn planet högst plausibelt. För katten där finns u en planet med levande madrasser. Och Elvis parkerar sitt rymdskepp vid rymdmacken.
Rekommenderas som läsning när tråkdagen trycker på allt för mycket.
marksa
Där presenteras möjligheterna för en bumbibjörn planet högst plausibelt. För katten där finns u en planet med levande madrasser. Och Elvis parkerar sitt rymdskepp vid rymdmacken.
Rekommenderas som läsning när tråkdagen trycker på allt för mycket.
marksa
Varje dag är en resa.
Grejjen med atomerna är att dom är lite jobbiga och dessutom finns överallt, men ok, vi ger dom liv, typ att i dom lever små miniGudar. MiniGudarna är exakt lika förvirrade och undrande som vi människor och det är resultatet av deras arbete vi är och hör när vi tänker. Så sett kan jag känna ett behov av att vara kejsare.
Liftarens guide gillade jag, kom inte igenom hela, kommer inte ihåg varför.
Liftarens guide gillade jag, kom inte igenom hela, kommer inte ihåg varför.
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
Någon civilisation måste ju vara den första att uppkomma (den första överhuvudtaget i världshistorien i hela världsalltet, eller, vilket är oändligt många gånger vanligare: den första inom den del av rumtiden som kallas dess ljuskon, och som i vårt fall är ca 93 miljarder ljusår i diameter och har existerat i ca 14 miljarder år, d.v.s. det som uppkommit av just "vår" Big Bang (som bara är en av oändligt många Big Bangs)). Den civilisationen, den första civilisationen inom t.ex. en sådan (eller på annat sätt) isolerad del av rumtiden, kommer oundvikligen att erfara att den inte ser några tecken på annat intelligent liv i den del av universum den kan observera. Den civilisationen bör inte förvånas över detta, eftersom någon civilisation ju måste råka vara i denna situation (och varför då inte till exempel just de själva?). Att förvånas över att vara den första civilisationen i sin ljuskon vore som om en klöver knekt i en kortlek skulle förvånas över att den råkade bli det första kortet som delades ut på en pokerkväll. Någon måste ju vara den första.
Att vi inte ser några tecken på utomjordiskt liv i vår ljuskon behöver dock inte nödvändigtvis betyda att vi är den första eller enda intelligenta civilisationen i vår ljuskon, det kan finnas civilisationer som uppstått före oss men som är så långt bort härifrån att några radiovågor eller andra vågor från dem inte hunnit nå oss än. Men även om vi är den första är det alltså inget att förvånas över.
Att vi inte ser några tecken på utomjordiskt liv i vår ljuskon behöver dock inte nödvändigtvis betyda att vi är den första eller enda intelligenta civilisationen i vår ljuskon, det kan finnas civilisationer som uppstått före oss men som är så långt bort härifrån att några radiovågor eller andra vågor från dem inte hunnit nå oss än. Men även om vi är den första är det alltså inget att förvånas över.
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
...så om trådskaparens fråga "borde det inte finnas mer liv i universum?" ska tolkas: "är det inte konstigt om vi är de enda i vår ljuskon?", är svaret nej.
Men om frågan istället tolkas så, att "borde" är ett moraliskt "borde", så att frågan kan formuleras "vore det inte bättre om det fanns mer liv i universum?", ja då är svaret ja. Det är där vi kan göra nytta, vi människor. Låt oss fylla rymden med liv! Lyckligt liv!
Men om frågan istället tolkas så, att "borde" är ett moraliskt "borde", så att frågan kan formuleras "vore det inte bättre om det fanns mer liv i universum?", ja då är svaret ja. Det är där vi kan göra nytta, vi människor. Låt oss fylla rymden med liv! Lyckligt liv!
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
Med tanke på att trådskaparen talar om Gud, och med tanke på att den här tråden är i religion/andlighet, antar jag att trådskaparen utgår från att "Gud skapat vårt universum". Där får trådskaparen gärna definiera "Gud", "skapat" och "vårt universum". Jag tror att det är ganska sannolikt att någon form av högtstående civilisation "skapat" vår Big Bang, men att denna därefter inte brytt sig om hur saker och ting utvecklat sig inom den rymd som denna Big Bang gett upphov till. Med tanke på att det råder så stor imperfektion t.ex. här på vår planet har jag svårt att tro att någon god och allsmäktig varelse skulle ha valt att låta det vara så som det är här på den här planeten. Min slutsats av hur det är på den här planeten är således att vår skapare, om vi har någon, inte bryr sig ett skvatt om oss, och antagligen vet vår skapare inte ens att vi finns (och skulle antagligen inte tycka det var något märkvärdigt att vi finns om han/hon/den/de visste det heller). Ungefär som att en byggjobbare nog inte bryr sig särskilt mycket om ifall det, i ett hus som han en gång byggde och som han nu för länge sedan slutat tänka på, finns eller inte finns en kubikmillimeter trä som, på grund av sin något ljusare färg jämfört med träet runtomkring, råkar se ut som en liten gubbe.
idi
Läs Bibeln för där står Guds ord och du får förklaringar på hur livet på Jorden kom till. Syftet med människans liv är att följa och göra Guds vilja, eftersom Gud har ett gott syfte med vår existens. De som vägrar att följa Guds vilja kan heller inte ta del av detta goda syfte. De som till exempel säger och anser att det inte finns något syfte med livet. De som förnekar Guds ord och Guds existens kan ju alltså heller inte nå detta syfte.
Vad dessa människor försöker göra är att uppfinna ett syfte som de sedan håller sig till. En egen ideologi som de själva kommit på eller som andra lärt dom. Med tanke på vad lite människan vet om universum och om framtiden så är det ganska läskigt att tänka på vad det får för konsekvenser att bara följa en ideologi som snickrats ihop helt på tycke och smak som i oändlighetens perspektiv är ren lösan sand.
Innebörden är såklart att bara sanningen kan hjälpa dig att finna syftet med ditt liv. Ideologier som inte bygger på genuin vilja att känna sanningen kan inte hjälpa mer än lösa tyckanden och leder därför alltid fel.
Läs Bibeln för där står Guds ord och du får förklaringar på hur livet på Jorden kom till. Syftet med människans liv är att följa och göra Guds vilja, eftersom Gud har ett gott syfte med vår existens. De som vägrar att följa Guds vilja kan heller inte ta del av detta goda syfte. De som till exempel säger och anser att det inte finns något syfte med livet. De som förnekar Guds ord och Guds existens kan ju alltså heller inte nå detta syfte.
Vad dessa människor försöker göra är att uppfinna ett syfte som de sedan håller sig till. En egen ideologi som de själva kommit på eller som andra lärt dom. Med tanke på vad lite människan vet om universum och om framtiden så är det ganska läskigt att tänka på vad det får för konsekvenser att bara följa en ideologi som snickrats ihop helt på tycke och smak som i oändlighetens perspektiv är ren lösan sand.
Innebörden är såklart att bara sanningen kan hjälpa dig att finna syftet med ditt liv. Ideologier som inte bygger på genuin vilja att känna sanningen kan inte hjälpa mer än lösa tyckanden och leder därför alltid fel.
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
Sceptisk skrev:Med tanke på vad lite människan vet om universum och om framtiden så är det ganska läskigt att tänka på vad det får för konsekvenser att bara följa en ideologi som snickrats ihop helt på tycke och smak som i oändlighetens perspektiv är ren lösan sand.
Om det är någon ideologi som är hopsnickrad på lösan sand, är det väl kristendomen. Vad säger att bibeln inte är ett verk av några intelligenta, sluga, maktgiriga människor? Det är ju uppenbart att bibeln är som skräddarsydd för att underlätta för en självutnämnd härskarklass människor att skrupelfritt förslava och utnyttja resten av mänskligheten - så som också har gjorts genom tiderna, just med hänvisning till vad som står i bibeln. På vilket sätt bevisar något av det som står i bibeln att bibeln inte är skriven av människor och till stora delar (eller rentav heltigenom) bluff och båg? Varför kan vi inte lika gärna utgå från att t.ex. Neale Donald Walschs trilogi "Samtal med Gud" är Guds ord, och bibeln felaktig, istället för tvärtom? Det som står i "Samtal med Gud" och det som står i bibeln är bara två av miljontals exempel på tänkbara teorier beträffande hurdan Gud är och vad han vill. Varför singla ut ett enda verk, utan några som helst bevis för att det är Guds ord mer än vad något annat verk är?
Justin
För att Kristendomen inte alls är byggd på "lösan sand". Du skulle kunna börja att studera Kristendomen på allvar och lära dig vad den talar om och hur väl uppbyggd den faktiskt är. Ta argument från vilken religion du vill och så kan vi jämföra dem mot vad Bibeln säger så får du se.
Sedan vet jag inte var du fått för dig att Kristendomen är "skräddarsydd" för en självutnämnd härskarklass. Kristendomen favoriserar inte någon grupp människor. Vem som helst kan ju bli Kristen. Dessutom arbetar kyrkan ständigt för att hjälpa utsatta människor. Det var ju faktiskt kyrkan som var en drivande kraft bakom att avskaffa slaveriet i USA.
Kyrkan är den organisation som utbildat och hjälpt miljontals människor att läsa och skriva. Under medeltiden i Sverige så var det Katolska kyrkan som fungerade som en skola så att folk kunde få sig en utbildning. Helt kostnadsfritt dessutom.
För att Kristendomen inte alls är byggd på "lösan sand". Du skulle kunna börja att studera Kristendomen på allvar och lära dig vad den talar om och hur väl uppbyggd den faktiskt är. Ta argument från vilken religion du vill och så kan vi jämföra dem mot vad Bibeln säger så får du se.
Sedan vet jag inte var du fått för dig att Kristendomen är "skräddarsydd" för en självutnämnd härskarklass. Kristendomen favoriserar inte någon grupp människor. Vem som helst kan ju bli Kristen. Dessutom arbetar kyrkan ständigt för att hjälpa utsatta människor. Det var ju faktiskt kyrkan som var en drivande kraft bakom att avskaffa slaveriet i USA.
Kyrkan är den organisation som utbildat och hjälpt miljontals människor att läsa och skriva. Under medeltiden i Sverige så var det Katolska kyrkan som fungerade som en skola så att folk kunde få sig en utbildning. Helt kostnadsfritt dessutom.
Instämmer med kyrkans goda funktioner, jag ser inte många andra organisationer ge mat och samtal till utsatta.
Men ett problem är den bakomliggande ideologin, det är högst tveksamt om de som gör detta gör det för att vara goda. Ofta har jag fått intrycket av att de gör det för att vara "goda".
Vilket iofs är högst okristet.
Men jag instämmer även med Justin, inte att kristendomen varit skräddarsydd för en härskarklass, men väl att kristendomens institutioner har visat sig vara idealiska för härskarklasser.
För likväl som alla kan bli kristna kan inte alla bli auktoriteter inom kristendomen. Och då menar jag inte bara brist på "helighet" eller "insikt" eller vad man vill kräva av en religiös auktoritet. Nej det jag menar är politisk kandidatur inom institutionen i fråga.
Se bara på de strider om påvedömet som historien förtäljer oss. Se bara på den kritik som kristendomen rest mot sig själv gång på gång, men avknoppningen protestantism som det för oss mest talande exemplet.
Men här är det också viktigt att uppmärksamma att det är en kritik som reses från samma källa som vi grupperar kritikerna i. Det har alltså många gånger varit fråga om självkritik.
Men ett problem är den bakomliggande ideologin, det är högst tveksamt om de som gör detta gör det för att vara goda. Ofta har jag fått intrycket av att de gör det för att vara "goda".
Vilket iofs är högst okristet.
Men jag instämmer även med Justin, inte att kristendomen varit skräddarsydd för en härskarklass, men väl att kristendomens institutioner har visat sig vara idealiska för härskarklasser.
För likväl som alla kan bli kristna kan inte alla bli auktoriteter inom kristendomen. Och då menar jag inte bara brist på "helighet" eller "insikt" eller vad man vill kräva av en religiös auktoritet. Nej det jag menar är politisk kandidatur inom institutionen i fråga.
Se bara på de strider om påvedömet som historien förtäljer oss. Se bara på den kritik som kristendomen rest mot sig själv gång på gång, men avknoppningen protestantism som det för oss mest talande exemplet.
Men här är det också viktigt att uppmärksamma att det är en kritik som reses från samma källa som vi grupperar kritikerna i. Det har alltså många gånger varit fråga om självkritik.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
Sceptisk skrev:Justin
För att Kristendomen inte alls är byggd på "lösan sand". Du skulle kunna börja att studera Kristendomen på allvar och lära dig vad den talar om och hur väl uppbyggd den faktiskt är. Ta argument från vilken religion du vill och så kan vi jämföra dem mot vad Bibeln säger så får du se.
Visa istället du bevis för att vår skapare verkligen vill att vi ska leva så som bibeln påstår att han vill att vi ska leva. Visa bevis för att allt det som enligt bibeln är emot vår skapares vilja faktiskt är emot vår skapares vilja. Ni kristna har hela bevisbördan. (Om du svarar att bibeln själv är ett sådant bevis, visa i så fall hur.)
Sedan vet jag inte var du fått för dig att Kristendomen är "skräddarsydd" för en självutnämnd härskarklass.
Vad jag menade var att kristendomen verkar vara som skräddarsydd för att gagna vilkenhelst härskarklass som förstår att utnyttja kristendomen som redskap för att härska över folk. Det började väl med att en härskarklass, det spelar ingen roll vilken, insåg att deras förslavande av folket underlättades om de kunde inför folket framställa sig som viktiga förmedlare av och oundgängliga uttolkare av vår skapares ord och vilja. Dessa kan mycket väl ha skrivit om bibeln i bibelns barndom, gjort tillägg som skulle komma att gynna deras egna syften och utelämnat texter från bibeln som inte gick ihop med deras egna syften. Sedan har senare härskarklasser dragit nytta av denna av härskare designade härskarklassgynnande egenskap hos kristendomen och även byggt vidare på den för sina egna maktsyften.
Ända fram till relativt nyligen i kristendomens historia var det ju uppenbart att präster alltid hade en gräddfil (ekonomiskt, maktmässigt, socialt, ja på alla sätt) framför andra människor genom att de enligt kristendomen innehade en större förståelse för vad som var Guds vilja än vad andra människor hade. Påven och ett stort antal andra kristna makthavare åtnjuter än idag, med hänvisning till Gud, en sådant orimligt stor aktning jämfört med vad andra människor åtnjuter. Sektledare har visat sig genom hjärntvätt som utgörs av inte särskilt fria tolkningar av kristendomen kunna lura av sina medlemmar alla pengar och göra dessa till extremt lydiga nervvrak. När George W Bush argumenterade för sitt "krig mot terrorismen" fick han extra stöd av en massa kristna genom att hänvisa till att Gud sagt åt honom att si och så. Många förväxlade nog i någon mån Bush med Gud. Gudstro är ju i sig en auktoritetstro, ett folkets slickande av en auktoritets fötter. Det är då alltid lätt hänt att mäktiga människor (präster, sektledare, religiösa nationsledare etc) inom kristendomen snyltar på denna folkets vana till underdånighet under en auktoritet, en underdånighet som från början framställts som om den vore ämnad bara för Gud. Att få ett folk att underkasta sig en Gud är ett effektivt sätt att göra dem benägna att vid senare tillfällen underkasta sig även världsliga maktgiriga ledare. På det sättet är kristendomen som skräddarsydd för att gagna de människor som vill ta makten över och förslava stora mängder folk.
Kristendomen favoriserar inte någon grupp människor.
Den favoriserar till exempel män. Den favoriserar heterosexuella. Den diskriminerar homosexuella, polyamorösa och och en hel massa människor av andra läggningar som inte går ihop med den kristna normen. Den favoriserar människor sådana som vi är nu framför t.ex. framtidens gentekniskt förbättrade människor, genom att motsätta sig genteknik genom att säga att genteknik är att leka gud.
Vem som helst kan ju bli Kristen.
Och? Vem som helst kan bli massmördare också.
Dessutom arbetar kyrkan ständigt för att hjälpa utsatta människor. Det var ju faktiskt kyrkan som var en drivande kraft bakom att avskaffa slaveriet i USA.
Kyrkan är den organisation som utbildat och hjälpt miljontals människor att läsa och skriva. Under medeltiden i Sverige så var det Katolska kyrkan som fungerade som en skola så att folk kunde få sig en utbildning. Helt kostnadsfritt dessutom.
Så det där kompenserar fullt ut för korstågen, inkvisitionen, häxbålen, påtvingade husförhör och andra ångestframkallande kyrkliga ålägganden på hela folk mot folks vilja, förföljelsen av homosexuella i kristendomens namn, det enorma kvinnoförtrycket genom tiderna i kristendomens namn, de utdragna och blodiga religionskrigen i mellanöstern och allt annat ont som kristendomen har gett upphov till?
Det är inte konstigt att en religion som vill hjärntvätta människor står för gratis skolor - att ha kontroll över folks utbildning är ju a och o när det gäller att hjärntvätta folk till att bli mottagliga för den religion man vill sprida. Det är inte godhet som driver sådan verksamhet, det är maktbegär. Och hur kommer det sig att kyrkan har råd att "hjälpa" så många, stå för gratis skolor m.m.? Varifrån kommer pengarna? I många fall från kyrkans erövringskrig, i annat fall genom stöld från folket i form av kyrkoskatt som inte varit demokratiskt instiftad utan påtvingad folket. Sverige hade kyrkoskatt som man länge inte kunde slippa ifrån. Nu kan man slippa ifrån den, men man måste ta ett aktivt beslut för att slippa ifrån. Även detta är oacceptabelt, om man från början aldrig sagt att man vill vara med i någon kyrka. En säljare som levererar varor till din dörr och skickar faktura utan att du beställt några varor gör helt enkelt fel. Du ska inte behöva ha besväret att förklara att du inte vill betala fakturan, du ska inte ens behöva få någon faktura. Håller du inte med? Svenska kyrkan gör således fel när den fortsätter förutsätta att folk vill betala kyrkoskatt. Kristendomen har alltså fortfarande en obehaglig tendens att utgå från att den har rätt till folks pengar, och att medborgarna liksom "by default" ska antas vilja ge pengar till kyrkan om de inte meddelat hur de vill göra med den saken. Tröghetslagen gör att många är så lata att de inte orkar gå ur svenska kyrkan även om de helst inte skulle vilja vara med. Kyrkan lever alltså till stor del på folks lathet, snarare än på egna meriter. Det är lätt att vara generös och bygga skolor och rädda svältande människor och idka annan välgörenhet om man kan göra det med andras pengar.
Välgörenheten som kyrkan idkar fyller funktionen att dölja vad kyrkan verkligen strävar efter: makt över folket. Genom att kyrkan idkar välgörenhet, framstår den som god, och då blir det lättare för sådana som dig att vifta bort kritik från sådana som mig. Det är syftet med välgörenheten: att tysta kritiken och rikta folks blickar bort från kyrkans maktmissbruk och skrupelfria maktsträvan.
Återgå till "Religion och andlighet"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 4 och 0 gäster