leibniz vs aristoteles
Moderator: Moderatorgruppen
leibniz vs aristoteles
tjenare. jag undrar om ngn här har ngn idé på en motsättning i dessa två filosofers filosofier som man smått kan diskutera och resonera kring. T.ex den fria viljan. Leibniz anser ju att människan är helt utlämnad till något annat än "den fria viljan". tacksam för svar.
-
A friend of ours
- Inlägg: 242
- Blev medlem: 21 maj 2005 04:21
Har inte Leibniz, lämnat allt åt guden som ställt in modanerna i takt? Skenbart verkar min tanke åstadkomma en rörelsse i handen fastän de egentligen är så att handens rörelsse beror på ett tidigare rörelssetillstånd av handen och tankens på ett en tidigare tanke... Monaderna, det som världen är sammansatt av och består av, är alla skilda. De innehåller då hela sin livsstid inprogrammerad av gud, hela världen är inne idem. De kan inte dö eller födas, bara skapas och förinttas. Ingen växelverkan kan ske mellan en och en annan monad, de går, som sagt, i takt. Monaderna är alla olika. Och, ifall jag minns rätt så säger man att de är "utan fönster", dvs helt i-sig, opåverkbara.
Metafysik alltså
Kanske detdär får dig på en liten början. Som sagt, jag är inte en kännare av Leibniz..
Metafysik alltså
Kanske detdär får dig på en liten början. Som sagt, jag är inte en kännare av Leibniz..
-
A friend of ours
- Inlägg: 242
- Blev medlem: 21 maj 2005 04:21
Här kan man läsa lite: http://www.thephilosophynet.com/leibniz.htm
Ett utdrag:
...Monadologin, eller monadläran är kärnan i Leibniz metafysik. Monaden är en enkel substans, som ingår i de sammansatta, en substans som saknar delar. Monaderna är naturens verkliga atomer, tingens element och de har varken utsträckning, figur eller möjlig delbarhet. En monad kan bara gå under eller uppkomma genom skapelse respektive förintelse, aldrig på naturlig väg...
Ett utdrag:
...Monadologin, eller monadläran är kärnan i Leibniz metafysik. Monaden är en enkel substans, som ingår i de sammansatta, en substans som saknar delar. Monaderna är naturens verkliga atomer, tingens element och de har varken utsträckning, figur eller möjlig delbarhet. En monad kan bara gå under eller uppkomma genom skapelse respektive förintelse, aldrig på naturlig väg...
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 12 och 0 gäster
