Extas för alla

[nytt namn]

Detta är precis det jag pratar om i flera år.

....

Källa: http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/b ... -1.1039357

....


"Sedan århundraden har det mänskliga behovet av kollektiv glädje tryckts ned. Men på konserter och sportevenemang kan vi släppa på jagets gränser. I sin nya bok skriver den amerikanska författaren Barbara Ehrenreich om riternas betydelse."

"Ända sedan historiens början har vi ställt till med karnevaler. Människor med knappa resurser har ägnat tid och energi åt att tillverka masker och förbereda för fest. Vi har dansat, trummat och sjungit oss till extas, för att komma bortom nuet och jaget. De populäraste förhistoriska ristningarna föreställer dansande människor utklädda till djur.

Men sedan glömde vi bort det.

Barbara Ehrenreichs nya bok är en historia om karnevalen. Den västerländska psykologin, hävdar hon, är handikappad när det gäller att förstå fenomenet kollektiv extas. Det läggs mycket tid på att förstå depression, men ytterst lite åt att förstå glädje."

"Tesen är att vi genom att undertrycka karnevalen har undertryckt ett mänskligt behov lika starkt som sexualiteten: behovet av kollektiv glädje.

Den kollektiva glädjens uttryck liknar varandra över hela världen. Genom dans, musik och sång uppnår människor tillsammans extas. Grekiska kvinnor kallades av Dionysos för att springa upp i bergen, klä sig i faunhudar och dansa tills de uppnådde ”entusiasm” – ordagrant: att ha guden inom sig. Vallflickor i Indien blev ”som galna” när de dansade till Krishna. Tidiga kristna kom nära Gud genom att tala i tungor och kasta med håret. Extasen är ett undantagstillstånd, där saker tillåts som annars är förbjudna. Det kan också röra sig om karnevaler med vin, tävlingar och människor som klär ut sig till makthavarna och driver med dem."

"Men så tystnade trummorna, i region efter region. Kineserna var de första att överge sina extatiska ritualer, sju hundra år före Kristus. I Europa inleddes kriget mot karnevalerna på femtonhundratalet. Stat, kyrka och militär samverkade till att förbjuda maskering och driva ut dansarna. Och när européerna koloniserade världen skrämdes de av de okontrollerade ritualerna och undertryckte dem vartän de kom. Två hundra år senare skedde samma sak i den muslimska världen när imamen Muhammad ibn al-Wahhab förbjöd extatiska ritualer, sufism och kvinnlig oblyghet. Det förbluffande, skriver Ehrenreich, är att denna process skedde i helt olika typer av samhällen. Man kan inte se någon yttre likhet i de materiella förhållandena hos de samhällen som förbjudit karnevalen. I Europa skedde det i storstäder, i Mellanöstern bland nomader. (En tanke som slår mig men som Ehrenreich inte tar upp, är att även puritanismen är ett slags extas, om än omvänd – att asketen också försöker uppnå enhet med Gud.)"

"Dock var det bara en blek kopia av forna tiders riter: massans roll i fascismen var enbart att vara massa, att på sin höjd röra överarmen, inte att delta. Dock fick fenomenet massextas en dålig klang i väst efter nazismen. Sedan dess höjs ett varnande finger så fort människor rör sig likadant i grupp – då anses de förvandlas till en skock får."

"Men tjugo år senare exploderar USA och Europa i kollektiv extas. Människor reser sig upp tillsammans, dansar rytmiskt, skriker och är som förbytta. Rocken har kommit. Polisen tillkallas för att hålla kontrollen, jagar runt i lokalerna och försöker tvinga männi­skor att sitta ner, men det går inte. Ehrenreichs kapitel om rocken är ren njutning att läsa: hon är fruktansvärt analytisk och får en att vilja dansa samtidigt. Framför allt gör hon att rockens barndom, som utövar en sån lockelse på mig, får konturer och börjar betyda något. Publiken gör uppror mot publikens passiva roll, och utför utan att veta om det, rörelser som är identiska med deras förfäders: ett kollektivt, rytmiskt stampande i golvet ..."

"”Karnevalsyra” drar ihop sig till ett civilisationskritiskt manifest för den kollektiva glädjen. Men är den verkligen revolutionär, som Ehrenreich hävdar? Är inte dagens kapitalism själv karnevalesk? Vi lever ju inte längre i ett samhälle som fördömer kroppslig rörelse, tvärtom hörs ständigt uppmaningar att ”släppa loss”."

"Men dessa uppmaningar känns mest som att få champagne spottad i ansiktet. För medan den kollektiva extasen går ut på att glömma sig själv, tvingar kapitalismen oss att vara konstant självmedvetna. Jag har ofta tänkt att dans är något som innehåller båda möjligheterna. Å ena sidan lusten att låta rytmen ta över och glömma jaget, å andra sidan vetskapen att man är sedd, vilket gör en plågsamt medveten om jaget. På samma sätt är det med sexualiteten. I dag ska vi ”lära oss att njuta” men får aldrig glömma att vi är objekt, att vi ses och bedöms.

Då man kommer i trans är man inte längre ett objekt för den and­res blick, utan känner sin kropp inifrån och blir ett med de andra. Är det inte denna längtan som triggar all konsumtion – men som aldrig infrias därför att det skulle göra konsumtionen onödig? Som Ehrenreich skriver: ”Vad betyder egendomar, vad betyder individuell stolthet för människor som regelbundet kan uppnå en extatisk sammansmältning genom sina gemensamma riter?” På så sätt är den kollektiva extasen ett slags spontan och djup anarkism."

[Andreas]

http://lougold.blogspot.com/2008/04/mesa-branca-with-papai-joo-flor-do-ceu.html

Finns några filmklipp en bit ner som kan vara inspirerande. Vore kul att se exempel från andra traditioner.

[J R Auk]

Sugen på en backanal? Vilka kan intresseras? Tror att jag kan frambringa självaste Dionysos om tillräcklig tillbedjan kan uppbådas. Om inte så kanske en fika

[Andreas]

Finns det exempel på erkända västerländska filosofer, som startat eller ingått i och fört vidare någon form av extas/trans-praxis?

Rudolf Steinar är väl inte något som lärs ut på universiteten? Någon annan?

[Andreas]

Nej kunde tro det va. Och det är inte direkt någon petitess, ändå något som knappt uppmärksammas. Folk vet inte vad det är helt enkelt, vare sig det gäller packet eller den romatiskt intellektualiserande eliten. Annat var det på Platon och Aristoteles tid. Kanske är det hemlighållandet och dödsstraffet för den som röjde något om Eleuphsis-ceremonierna som har satt sin prägel ända in i vår tid?

[nytt namn]

kanske är det så att i väst är detta något som endast är samhällseliten som har tillgång till detta genom hemliga sällskap ala freemasons, etc.

hur som helst så är detta inte ett problem för de flesta eftersom de hållas i schack med sport och shopping, eller andra fåfängor som politiken.

[J R Auk]

Nej kunde tro det va. Och det är inte direkt någon petitess, ändå något som knappt uppmärksammas. Folk vet inte vad det är helt enkelt, vare sig det gäller packet eller den romatiskt intellektualiserande eliten. Annat var det på Platon och Aristoteles tid. Kanske är det hemlighållandet och dödsstraffet för den som röjde något om Eleuphsis-ceremonierna som har satt sin prägel ända in i vår tid?

Och så avslöjar du din ideologi. Det finns faktiskt ett par som omtalar sådana traditioner, även om de, precis som österländska filosofer, inte vill anta det mystiskt utan genom en vetenskaplig hållning.

Nietzsche kanske inte direkt kan kallas vilja ta en "vetenskaplig" hållning, och han är väl även det mest direkta exemplet att kolla på. Det är bara att kolla på vad han säger om Dionysos och hur han påtalar att det är en glömd historia om den antika kulturen. "Jag är lärjunge till filosofen Dionysos" är Nietzsches utsaga i Ecche Homo.

Sen kan man väl säga att den västerländska filosofin har gjort sig känd som en rationalistisk tradition, och vår kyrkliga tradition försakar ju kroppen varför enbart gudomlig extas legitimeras.

Men läs istället och kom med ett omdöme om vad de rekommenderar i form av praktik. Det utläses inte platt i texten om vi säger så. Vi har ju inte samma tradition av vetenskap för präster och praktiska råd för pöbeln som andra, tex österländska, traditioner har. Filosofen här är inte en präst utan allena. Och därför inte heller någon rörelse under som säger något om vad en massa bör göra.

[J R Auk]

Andreas:

Sen vill jag inte säga att det där som jag såg i länkarna har något att göra med extas. Snarare ser jag ett socialt sammanhang med strikt symbolik vilka förankrar hierarkier.

Nej, rockkonserten är då mer extas i min mening, testa Bob Hund om de inte blivit för avdankade, och fråga dig om "folk inte vet" vad det vore.

[J R Auk]

http://en.wikipedia.org/wiki/Ecstasy_%28philosophy%29

[Anders]

Pingstkyrkan har inte undertryckt detta i alla fall

Tror så här: Visst vill vi vara sociala. Hoppa och tjoa tillsammans. Tror inte att det finns en hemsk plan för att göra oss individualistiska. Mera det, att vårt klimat, höstens tungmod osv har gjort oss här i nord mindre receptiva. Kul att stå i backstugan och ha extas, liksom.

Jorå, lite har vi allt dansat, förr på logar, sen på dansställen men det har väl varit ganska konstant.

Möjligen kan det här Viktoriansk-Överklass-behärskande ha varit ett ideal som varit hämmande.

Det är verkligen synd att vi inte har mer kollektiv extas. Säger bl.a. jag som har Social Fobi, livrädd att bli mätt på min slagfärdighet vid fikabord osv. Att bara få släppa loss vilt tillsammans är helt underbart.

Senast, och nu må ny rynka näsan, kulturelit, men på After ski på Högfjällshotellet i Sälen. Bara stå och hoppa och vråla och sjunga med till gamla 70 och 80-tals hits. Men det spelar inte så stor roll vart.

”Vad betyder egendomar, vad betyder individuell stolthet för människor som regelbundet kan uppnå en extatisk sammansmältning genom sina gemensamma riter?” På så sätt är den kollektiva extasen ett slags spontan och djup anarkism." Om detta säger jag - Det ena behöver väl inte utesluta det andra?
Man kan väl vara i sig själv ibland och tillsammans ibland? Eller?

[Andreas]

Bob Hund eller Broder Daniel när det begav sig, men inte i staden med renklädda människor som betalar inträde och kommer dit med ett recenserande som de inte själva kan stänga av. Utan då antingen på festivaler, med leriga människor eller när det är gratis inträde och tonåringarna dominerar, den typ av tonåringar som dessa band attraherade. Dessa band förmådde då manifestera den tillit och energi som publiken gav dem. Men du går på ytan när du säger att detta kommer närmare extas än vad du ser på bilderna, som du i och för sig bara har just en yta att tala utifrån. De yviga gesterna är dock i konsertfallet något som uppträder i och med att det framhyllas. Det är så det ska vara. Nu visar filmerna i länken något som är snällt att visa upp och även de yvigt dansande killarna kör som jag ser det på lite grann efter föreställning. För att det ska vara en extaspraxis i andlig bemärkelse som vidareförs i en tradition måste ett lärande moment finnas, eller vara själva kärnan. Yviga gester och galna vrål och gutterala läten uppträder i båda fallen. I konsertfallet har jag mest sett det i medveten/kontrollerad form med syftet att det ska se okontrollerat ut, i den religiösa extasen finns ett forum där dessa uttryck kan komma fram i verklig form, efterssom det finns en mogenhet att ta hand om det. Om inte fortsätter de inte. Extasen, den verkliga, visar inte filmerna upp så mycket av, det håller jag med dig om. Men så kan den heller inte konsumeras via en kameratagning. Det extatiska är nära det meditativa, det psykotiska, fältet med ultrasynkronisitet, där tankarna inte längre finns i bara en hjärna utan i hela fältet.

Ideologi kallar du det som jag själv mer ser som lathet och uppgivenhet som yttrar sig i en konfliktsökande attityd. Så ni vet är den sammanlagda skara personer som jag från det här forumet gått i praxis med uppe i totalt 0.

[nytt namn]

en fråga:
är extas något för alla, eller bara eliten?

eller har olika klasser olika typer av extas?

[nytt namn]

I konsertfallet har jag mest sett det i medveten/kontrollerad form med syftet att det ska se okontrollerat ut, i den religiösa extasen finns ett forum där dessa uttryck kan komma fram i verklig form, efterssom det finns en mogenhet att ta hand om det. Om inte fortsätter de inte. Extasen, den verkliga, visar inte filmerna upp så mycket av, det håller jag med dig om. Men så kan den heller inte konsumeras via en kameratagning. Det extatiska är nära det meditativa, det psykotiska, fältet med ultrasynkronisitet, där tankarna inte längre finns i bara en hjärna utan i hela fältet.

Haha gillade verkligen sista meningen i detta stycke

Här är en (dvs. flera) kameratagningar som jag iaf känner gör ett ärligt försök: http://www.youtube.com/watch?v=Xr9-aTxLpFE

[nytt namn]

haha, ang bob hund: http://www.youtube.com/watch?v=yXWO8wD2TSU

[nytt namn]

här är annars en riktigt bra låt:
Dj Tiestov - Extacy :
http://www.youtube.com/watch?v=YT-vSiw_jr4

Live :
http://www.youtube.com/watch?v=8JZEk_EsE4g
http://www.youtube.com/watch?v=aPLibc5hLI8