Jag kan ha fel, och det är väl egentligen väldigt fel att diagnosera sig själv. Men ju mer jag läser om det, ju mer övertygad blir jag, iom att det stämmer in så jävla bra mig själv.
Jag har gjort 2 online test och fick väldigt höga resultat på båda.
Jag har läst skit mycket om borderline och läst på forum om folk som beskriver sin borderline och det stämmer så himla bra överens på min personlighet. Och då menar jag att jag förstår exakt vad dom menar.
För det här är ett ständigt problem för mig.
Jag är 22 år gammal och kille.
Jag har även ett väldigt högt iq (125 -+5~)
Om det är så att jag har borderline så måste jag haft det i många många år.
För jag har varit såhär så länge jag kan minnas.
Jag har länge förstått också att jag inte är som alla andra, det är först nu som jag bara fått ett namn på det.
Min fråga, är det möjligt att jag kan lida av borderline?
och om det nu är så, hur ska jag gå tillväga framöver?
Psykolog eller psykiatriker tex är det att rekomendera?
Jag känner själv att jag är väldigt medveten om mina problem, och jag hanterar dem på ett bra sett idag.
Används det någon medicin till folk som har borderline?
Hur verkar isf den medicinen.
Har väldigt starka misstankar att jag lider av borderline.
Moderator: Moderatorgruppen
- Potatis Gratäng
- Inlägg: 16
- Blev medlem: 22 maj 2009 16:51
- Ort: Värmland
- seekeroftruth
- Inlägg: 424
- Blev medlem: 09 apr 2010 22:28
Re: Har väldigt starka misstankar att jag lider av borderlin
Richard skrev:Jag kan ha fel, och det är väl egentligen väldigt fel att diagnosera sig själv. Men ju mer jag läser om det, ju mer övertygad blir jag, iom att det stämmer in så jävla bra mig själv.
Jag har gjort 2 online test och fick väldigt höga resultat på båda.
Jag har läst skit mycket om borderline och läst på forum om folk som beskriver sin borderline och det stämmer så himla bra överens på min personlighet. Och då menar jag att jag förstår exakt vad dom menar.
För det här är ett ständigt problem för mig.
Jag är 22 år gammal och kille.
Jag har även ett väldigt högt iq (125 -+5~)
Om det är så att jag har borderline så måste jag haft det i många många år.
För jag har varit såhär så länge jag kan minnas.
Jag har länge förstått också att jag inte är som alla andra, det är först nu som jag bara fått ett namn på det.
Min fråga, är det möjligt att jag kan lida av borderline?
och om det nu är så, hur ska jag gå tillväga framöver?
Psykolog eller psykiatriker tex är det att rekomendera?
Jag känner själv att jag är väldigt medveten om mina problem, och jag hanterar dem på ett bra sett idag.
Används det någon medicin till folk som har borderline?
Hur verkar isf den medicinen.
Finns det samband mellan IQ och borderline?
Alltså borderline vad jag vet kan bli "bättre" om man sover bra, stressar lagom och lever hälsosamt förövrigt.
må gud skydda dig från allt det onda... och skänka dig allt det goda i överflöd!
Re: Har väldigt starka misstankar att jag lider av borderlin
Richard skrev:Min fråga, är det möjligt att jag kan lida av borderline?
och om det nu är så, hur ska jag gå tillväga framöver?
Självklart är det möjligt, det är en ganska vanlig diagnos, men det är också mycket möjligt att du har läst in för mycket i de här testerna. Alla människor har drag som med lite god vilja kan tyckas stämma in på olika diagnoser. Sedan skall man ha klart för sig att en psykiatrisk diagnos ofta inte är mycket mer än en klassificering av symptom. Bara för att du får diagnosen borderline så betyder inte det att man vet vad det är för "fel" på dig eller vad man kan göra åt det. Det är inte som att få diagnosen glutenintolerans eller diabetes.
Richard skrev:Psykolog eller psykiatriker tex är det att rekomendera?
Jag känner själv att jag är väldigt medveten om mina problem, och jag hanterar dem på ett bra sett idag.
Om du känner att du behöver få hjälp med något så kan det väl vara en bra idé, men känner du att du hanterar din situation bra finns det kanske ingen större anledning. Handlar det mest om att du vill få en diagnos eller har du konkreta saker du vill få hjälp med?
Richard skrev:Används det någon medicin till folk som har borderline?
Hur verkar isf den medicinen.
Det finns inte någon speciell "borderlinemedicin". Vad som finns är vanliga psykofarmaka, typ antidepressiva och ångestdämpande, som kan ges vid behov.
Re: Har väldigt starka misstankar att jag lider av borderlin
Dura M skrev:Richard skrev:Min fråga, är det möjligt att jag kan lida av borderline?
och om det nu är så, hur ska jag gå tillväga framöver?
Självklart är det möjligt, det är en ganska vanlig diagnos, men det är också mycket möjligt att du har läst in för mycket i de här testerna. Alla människor har drag som med lite god vilja kan tyckas stämma in på olika diagnoser. Sedan skall man ha klart för sig att en psykiatrisk diagnos ofta inte är mycket mer än en klassificering av symptom. Bara för att du får diagnosen borderline så betyder inte det att man vet vad det är för "fel" på dig eller vad man kan göra åt det. Det är inte som att få diagnosen glutenintolerans eller diabetes.Richard skrev:Psykolog eller psykiatriker tex är det att rekomendera?
Jag känner själv att jag är väldigt medveten om mina problem, och jag hanterar dem på ett bra sett idag.
Om du känner att du behöver få hjälp med något så kan det väl vara en bra idé, men känner du att du hanterar din situation bra finns det kanske ingen större anledning. Handlar det mest om att du vill få en diagnos eller har du konkreta saker du vill få hjälp med?Richard skrev:Används det någon medicin till folk som har borderline?
Hur verkar isf den medicinen.
Det finns inte någon speciell "borderlinemedicin". Vad som finns är vanliga psykofarmaka, typ antidepressiva och ångestdämpande, som kan ges vid behov.
Tro mig, jag är väldigt noga med att inte "läsa in mig för mycket"
Men skulle jag göra en lista innan jag börja nosa in på borderline om hur jag är som person så skulle jag träffa in allt, förutom att jag skär eller har självmordstankar, dock är jag lite sadistisk av mig ibland.
Idag upplever jag inte att jag faktiskt har några större problem, det var mer under högstadiet och gymnasiet som jag hade mycket svårare att kontrollera mig själv ibland. Dock har jag blivit mycket mer tillbaka dragen idag. Det har även blivit en hel del droger de senaste åren vilket jag kanske önskar inte vore lika stort.
En verifiering hade ju varit fint, men jag klarar mig även utan en sådan.
dra upp till psyk är något jag drar mig starkt för.
Det jag vill veta är väl om deras behandlingar hjälper, och hjälper dom mycket. Jag känner själv att jag kanske inte behöver någon. Men man vet ju aldrig heller förens man har testat.
People = shit
Borderline klassas väl som en "personlighetsstörning", och om sådana finns eller inte är diskutabelt vad jag har läst. Detta är även vad jag hört av praktiserande sjuksköterskor jag känner. Borderline åtminstone är inte som att säga att någon har tvångssyndrom, utan det handlar om något mycket mer svårdefinierat och diffust, och är en förklaringsmodell där det är oklart vad som är teori och verklighet. Även när något är lättdefinierat eller lätt att klassa så använder man ju sig fortfarande av teoretiska modeller, som väl inte behöver vara korrekta beskrivningar bara för att de kan brukas. Man tänker sig att det finns enskilt iakttagbara diagnoser och att dessa ensidigt motsvarar sina föremål, men det är väl inte riktigt så enkelt.
Är man orolig och överkänslig, har svårt att ta människor, ta motgångar etc. måste det fortfarande inte bero på att man har någon specifik personlighetsstörning. Det kan ju vara skilda problem man har, och sedan kan ju dessa verka tillsammans också. Nu vet jag inte om man skall följa mina råd, men försök se och artikulera dina faktiska problem, och jobba sedan med dem. Sök bara efter diagnoser ifall det faktiskt hjälper dig att ta hand om dig. Likaså är psykiatrisk hjälp bara att rekommendera ifall du inte kan utvecklas på egen hand, tycker jag. Men psykoterapi kan väl vara en bättre lösning isåfall.
(Medicin får man väl förresten tag på genom sjuksköterskor - behövs ingen diagnos).
För övrigt är det ett välkänt faktum att man ofta inbillar sig att man har vissa diagnoser när man läser om dem. Själv trodde jag att jag hade lite av allting när jag pluggade psykologi. Ett tag var jag övertygad om att jag.. nej vi skall inte gå in på det.
Sköt om dig.
Är man orolig och överkänslig, har svårt att ta människor, ta motgångar etc. måste det fortfarande inte bero på att man har någon specifik personlighetsstörning. Det kan ju vara skilda problem man har, och sedan kan ju dessa verka tillsammans också. Nu vet jag inte om man skall följa mina råd, men försök se och artikulera dina faktiska problem, och jobba sedan med dem. Sök bara efter diagnoser ifall det faktiskt hjälper dig att ta hand om dig. Likaså är psykiatrisk hjälp bara att rekommendera ifall du inte kan utvecklas på egen hand, tycker jag. Men psykoterapi kan väl vara en bättre lösning isåfall.
(Medicin får man väl förresten tag på genom sjuksköterskor - behövs ingen diagnos).
För övrigt är det ett välkänt faktum att man ofta inbillar sig att man har vissa diagnoser när man läser om dem. Själv trodde jag att jag hade lite av allting när jag pluggade psykologi. Ett tag var jag övertygad om att jag.. nej vi skall inte gå in på det.
Sköt om dig.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 9 och 0 gäster