(Inlägget kan också läsas (lite bättre, lite snyggare rent grafiskt) på: http://maxexhact.wordpress.com/2010/05/ ... sofistik...)
Själva ordet ”sofist” är härlett ur ordet ”sofia” som ursprungligen betyder kunskap eller visdom – det var alltså ursprungligen ett positivt epitet för dem som ägde kunskaper! Men efter filosofins uppkomst under 300-talet f.kr. kom ordet istället att beteckna den som arbetade med förment, ytliga och bedrägliga argument…
Det var bl.a. Platon, som ägnade större delen av sitt liv och författarskap åt omvärderingen av kunskapen, som implementerade det nya begreppet ”filo-sofi” – alltså ”kärleken till kunskapen”. Detta för att särskilja sin speciella och ”sanna” kunskapsgren från den ”falska”.
Den nya filosofin tog avstånd från det som hade med praktiska kunskaper att göra och som rörde det mer ”timliga” – vilket betraktades som ytligt. Man såg alltså ned på kunskaper som handlade om exempelvis skrivkonst, läkarkonst, geometri, astronomi och retorik.
Vad de så kallade filosoferna opponerade sig mot var de empiriska vetenskaperna som man ansåg bara var intresserade av saker och tillstånd i sinnevärlden. Man betraktade därför dess utövare som ”sensualister” – alltså sådana som hämtar kunskaper från sina sinnen.
Vi talar nu om de första idealisterna som var tänkare i Sokrates och Platons efterföljd. Istället för erfarenheten satte de tänkandet högst. Det är också därför de vanligtvis kallas för ”rationalister” och deras motståndare betecknades följdriktigt som ”irrationella”.
Till grund för det ursprungliga, filosofiska tänkandet ligger alltså en föreställning om att idéernas värld är mer verklig än erfarenhetens och sinnenas verklighet. Det är detta som är den ständigt springande punkten.
På så vis har filosofin levt sida vid sida med tro och religion i många tusen år. Och vår religionsutveckling skulle aldrig ha blivit vad den blev utan detta stöd.
Riktigt så illa är det förvisso inte längre. Inom filosofin ryms i dag en rad olika föreställningar och tolkningar. Men det icke-empiriska arvet lever kvar med den förklenande synen på materialism, common-sense och erfarenhet.
Inte undra på att många av de vetenskaper som emanerat ur filosofin valt att gå sina egna vägar – ofta utan att vända sig om. Sådana vetenskaper som naturvetenskap, psykologi, sociologi, vetenskapsteori, kognitionsvetenskap...
Den självförhärligande filosofin, av sina egna ofta kallad ”konungen bland vetenskaper”, har aldrig lämnat något utrymme varken för kritiskt tänkande eller för det undersökande och praktiska kunnandet.
Inlägget kan också läsas (lite bättre, lite snyggare rent grafiskt) på: http://maxexhact.wordpress.com/2010/05/ ... sofistik...
Filosofi vs. Sofistik
Moderator: Moderatorgruppen
Filosofi vs. Sofistik
Si vis pacem, para bellum
Jag har sagt det förut men det tåls att sägas igen.
De flesta vetenskaper har knoppat av sig från filosofin. Och redan nu skönjer vi hur de rör sig tillbaks mot filosofin.
Det tekniska i vetenskaperna är nästan fulländat. Man har hela system av begrepp som ordnar. Men då uppstår också frågan om meningen.
Visst har man ett ord för allt vad man behöver benämna men man har inte för det en definition av ett endaste ord.
Och jag tycker det är ett bra modus för filosofi också. Förkasta inte sinnena, men ta dem inte heller för något mer än ett menande. Meningen står inte att finna i sinnenas vittnesmål, utan de vittnar bara om en mening som finns ut annorstädes, tex i relationen med alla andra sinnliga vittnesmål vi nått.
De flesta vetenskaper har knoppat av sig från filosofin. Och redan nu skönjer vi hur de rör sig tillbaks mot filosofin.
Det tekniska i vetenskaperna är nästan fulländat. Man har hela system av begrepp som ordnar. Men då uppstår också frågan om meningen.
Visst har man ett ord för allt vad man behöver benämna men man har inte för det en definition av ett endaste ord.
Och jag tycker det är ett bra modus för filosofi också. Förkasta inte sinnena, men ta dem inte heller för något mer än ett menande. Meningen står inte att finna i sinnenas vittnesmål, utan de vittnar bara om en mening som finns ut annorstädes, tex i relationen med alla andra sinnliga vittnesmål vi nått.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Re: Filosofi vs. Sofistik
maxexhact skrev:Själva ordet ”sofist” är härlett ur ordet ”sofia” som ursprungligen betyder kunskap eller visdom – det var alltså ursprungligen ett positivt epitet för dem som ägde kunskaper! Men efter filosofins uppkomst under 300-talet f.kr. kom ordet istället att beteckna den som arbetade med förment, ytliga och bedrägliga argument…
Det var bl.a. Platon, som ägnade större delen av sitt liv och författarskap åt omvärderingen av kunskapen, som implementerade det nya begreppet ”filo-sofi” – alltså ”kärleken till kunskapen”. Detta för att särskilja sin speciella och ”sanna” kunskapsgren från den ”falska”.
Den nya filosofin tog avstånd från det som hade med praktiska kunskaper att göra och som rörde det mer ”timliga” – vilket betraktades som ytligt. Man såg alltså ned på kunskaper som handlade om exempelvis skrivkonst, läkarkonst, geometri, astronomi och retorik.
Vad de så kallade filosoferna opponerade sig mot var de empiriska vetenskaperna som man ansåg bara var intresserade av saker och tillstånd i sinnevärlden. Man betraktade därför dess utövare som ”sensualister” – alltså sådana som hämtar kunskaper från sina sinnen.
Vi talar nu om de första idealisterna som var tänkare i Sokrates och Platons efterföljd. Istället för erfarenheten satte de tänkandet högst. Det är också därför de vanligtvis kallas för ”rationalister” och deras motståndare betecknades följdriktigt som ”irrationella”.
Till grund för det ursprungliga, filosofiska tänkandet ligger alltså en föreställning om att idéernas värld är mer verklig än erfarenhetens och sinnenas verklighet. Det är detta som är den ständigt springande punkten.
...medan Protagoras begrundar världens tillstånd
På så vis har filosofin levt sida vid sida med tro och religion i många tusen år. Och vår religionsutveckling skulle aldrig ha blivit vad den blev utan detta stöd.
Riktigt så illa är det förvisso inte längre. Inom filosofin ryms i dag en rad olika föreställningar och tolkningar. Men det icke-empiriska arvet lever kvar med den förklenande synen på materialism, common-sense och erfarenhet.
Inte undra på att många av de vetenskaper som emanerat ur filosofin valt att gå sina egna vägar – ofta utan att vända sig om. Sådana vetenskaper som naturvetenskap, psykologi, sociologi, vetenskapsteori, kognitionsvetenskap...
Den självförhärligande filosofin, av sina egna ofta kallad ”konungen bland vetenskaper”, har aldrig lämnat något utrymme varken för kritiskt tänkande eller för det undersökande och praktiska kunnandet.
Inlägget kan också läsas (lite bättre, lite snyggare rent grafiskt) på: http://maxexhact.wordpress.com/2010/05/ ... sofistik...
Sofisternas inriktning på retorik, samt de faktum att de var kringvandrande lärare som verkade i flera grekiska städer, kom att leda till att filosoferandet blev mer kommunikationsinriktad. mot enorma honorar (som Sokrates och Platon häftigt polimiserade mot) lärde sofisterna ut argumentationens och retorikens konst. Den konsten var ovärderlig i rättssalarna och på politiska möten, och med den som redskap kunde även fåniga ståndpunkter forsvaras.
Protagoras ve en av de mest berömda sofisterna. Han framhävde de världsliga tingens och skeendernas relativitet. Enligt hans mening kan en och samma utsaga vara både sann och falsk beroende på situationen.
Från denna inställning följde det berömda homo mensurauttalandet som innebär att varje kunskap är subjektiv och beroende av individen: " Människan är alla tings mått, vilket innebär att de för de seende existerar och att de för de icke-seende inte finns".
Sofisterna utövade ett varaktigt inflytande över hela den efterföljande periodens grekiska filosofi från Sokrates över Platon till Aristoteles.
Sokrates avrättades genom att tvingas tömma en bägare med odörtsgift år 399 fkr. Han hade ansetts skyldig till brottet att indoktrinera den atenska ungdomen med sina sofistiska resonemang, men det som hade väckt mest ont blod mot honom var nog att han hade gått emot sofisternas värderelativism och idé om vikten av vinnande av ordstriden (eristik).
Sokrates hävdade sanningens existens och betydelse, och att människor bättre nalkades sanningen genom ett filosofiskt samtal än genom att överbevisas med en monolog sofistiska hårklyverier..
Grunden för det filosofiska samtalet, dialektiken (argumentation för och emot) är de sokratiska frågorna Dessa frågor lockar samtalspartnern att uttrycka sin position på sådant sätt att de logiska svårigheter eller motsägelser som finns inbyggda i hans ståndpunkt avslöjas.
Då börjar han afrågasätta sådant som han innan uppfattat som självklart riktigt.
Där med börjar Sokrates samtalspartner inse att hans eller hennes övertygelser i praktiska eller teoretiska frågor inte håller, och i stället begrunda sina idéer och sitt liv från moraliska och politiska synpunkter. I dessa samtal tar Sokrates rollen av den okunnige men nyfikne. som bara vill utröna varför hans samtalspartner upprätthåller sina olika ståndpunkter i olika frågor.
Genom att ställa frågor får Sokrates sin samtalspartner att till sist i många fall uppfatta sina ställningstaganden som förhastade. Dessa samtal blir desto mer givande eftersom de inte utmynnar i några entydiga svar, utan i stället närmar både Sokrates och den han samtalar med till olika möjliga svar. Dock fick Sokrates metod många av hans samtalspartner att lämna honom i vrede. (ur boken filosofins historia)
free your mind - libera tu mente - frigör ditt medvetande - Tuam libera mentem
Re: Filosofi vs. Sofistik
prekog skrev: Dock fick Sokrates metod många av hans samtalspartner att lämna honom i vrede. (ur boken filosofins historia)
Som sagt, "Free your mind"!
Si vis pacem, para bellum
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 40 och 0 gäster