Varför döms naturläkare men inte präster för kvacksalveri?

[Justin Case]

Men du svarar inte på min fråga Justin. Varför vill DU inskränka yttrandefriheten för affärsidkare som "lovar" saker?

Det vill jag inte. Däremot bör de själva få kunna göra det om de vill. Jag anser att de själva, t.ex. genom att ingå avtal, bör ha rätt att fritt välja att inskränka sin egen yttrandefrihet om de vill. När någon i ett juridiskt bindande avtal lovat att inte säga vissa saker, och de sedan blir bestraffade när de säger dessa saker, inskränks inte deras yttrandefrihet av någon annan på något kränkande sätt. De har ju själva i förväg frivilligt godkänt inskränkningen i fråga. Har de däremot inte frivilligt avsagt sig något av sin yttrandefrihet, bör de få ljuga så mycket de vill. Om en kvinna, som har en sexuell preferens för att vara bunden till händer och fötter, ber mig binda henne, anser jag att hon har rätt att få bli bunden av mig i den mån jag går med på att binda henne, och jag anser även att jag har rätt att binda henne. Staten ska inte gå in och bestämma åt henne vad som är bäst för henne. Hon vet det bättre själv. Om hon uppenbart bedömer att hon får ut mer njutning av en tillfällig fångenskap hos mig än av att alltid ha ungefär samma fysiska frihet som de flesta andra friska svenskar, är det rimligt att hon får som hon vill. Anser du att alla bondage-lekar utgör kränkande inskränkning i den bundnas rätt till frihet? Inte jag. Man måste ha rätt att - åtminstone för en begränsad tid - avtala bort en del av sina rättigheter/friheter, däribland rätten till fysisk frihet, och av liknande skäl även yttrandefriheten. Det är inget kontroversiellt med det.

Varför får inte affärsidkaren, lika väl som förskolebarnet, ljuga när han "lovar"?

Du menar när han ingår ett avtal om att inte ljuga? Han får ljuga i ett sådant avtal, när han hävdar att han inte ämnar ljuga. Det är inte det ljugandet han senare blir straffad för, om han blir straffad för något. Huruvida en person, som ingår ett avtal om att inte ljuga i ett framtida skede, ljuger eller inte i det skede då han ingår avtalet om att inte ljuga i ett framtida skede, går nog aldrig att bevisa, så det är inte rimligt att ha något förbud mot [ljugande i det skedet (avtalsskedet)]. Vad han däremot inte får göra är att sedan bryta mot det han lovat. Att löftesbrottet samtidigt kanske råkar vara ett yttrande gör inte att det yttrandet automatiskt blir lagligt genom åberopande av yttrandefriheten. Har man avtalat bort en del av sin yttrandefrihet, får man stå sitt kast. Om du genom att i ett juridiskt bindande avtal lova att befinna dig i Australien vid en viss tidpunkt, får du inte sedan vid den tidpunkten befinna dig i Sverige. Du kan inte då komma och hävda att du ändå har rätt att befinna dig i Sverige "eftersom du är svensk medborgare och bor i Sverige" eller något annat som i normala fall hade gett dig rätt att befinna dig i Sverige vid tidpunkten i fråga. På liknande sätt får man acceptera följderna när man valt att avtala bort en del av sin yttrandefrihet.

Om det är något som är godtyckligt, så är det att göra skillnad på avtalsbrott i form av lögn och avtalsbrott i form av något annat. Jag har inte sagt att yttrandefrihet bör smälla högre än t.ex. fysisk frihet (att t.ex. röra på armar och ben så länge detta inte skadar någon) eller avtalsfrihet.

Vad du inte tycks fatta är att DIN föreslagna inskränkning av yttrandefriheten är lika godtycklig som den du kritiserar.

Den är inte godtycklig. Yttrandefriheten övertrumfar inte avtalsfriheten. Om du avtalat bort din rätt att säga en viss sak X, får du inte säga X. Om sedan X är en "lögn" eller en "sanning" spelar därvidlag ingen roll. En som jobbar på FOI får t.ex. kanske inte sprida vissa topphemliga försvarshemligheter. Detta eftersom han lovat att inte göra det. Om man skulle strunta i huruvida någon lovat något eller inte - något du verkar förespråka i frågan om huruvida vissa lögner ska vara förbjudna by default eller inte - tycks det inte finnas något som hindrar att man kommer fram till att t.ex. de anställda på FRA bör få berätta för hela befolkningen allt vad de får reda på genom sin massavlyssning av folket - så länge det är sanna saker! Det tror jag ingen här vill. Avtal måste kunna begränsa yttrandefriheten. Detta oavsett om det parterna kommer överens om att begränsa med avtalen är sanna eller osanna yttranden.

Vad du försöker göra är att försvara vissa begränsningar av yttrandefriheten utan att ta hänsyn till om individer frivilligt ingått bindande avtal om att underkasta sig dessa begränsningar av yttrandefriheten eller inte. Vi vill säkert båda ha kvar avtalsfriheten. Vad vi diskuterar är alltså om vi bör ha begränsningar av yttrandefriheten utöver de som motiveras av behovet av avtalsfrihet.

Man måste i grunden skilja på lögn och avtalsbrott. Det gör jag i det förslag jag lagt fram i denna tråd, och det gör även svensk lagstiftning redan idag. Har du något problem med att svensk lagstiftning i grunden skiljer på lögn och avtalsbrott? En överväldigande majoritet av alla lögner som uttalas eller skrivs i Sverige är fullt lagliga att uttala och skriva i Sverige idag. En mycket liten andel av de lögner som äger rum är straffbara; de är undantagsfall (t.ex. de vi diskuterar i denna tråd). Att bryta mot ett avtal däremot, är som regel något man straffas för (om än bara genom stämning i civilmål).

Jag ser inte hur det kan vara mindre godtyckligt att, som du, vilja att vissa lögner (men säkerligen inte alla) ska vara straffbara både med och utan föregående avtal, än att, som jag, föreslå att alla lögner ska vara tillåtna i den mån inget annat överenskommits ömsesidigt frivilligt i något avtal.

[Justin Case]

Måhända är mitt förslag - att yttrandefriheten inte ska inskränkas utöver vad enskilda individers ömsesidigt frivilliga tillämpning av avtalsfriheten medför - varken mer eller mindre godtyckligt, sett till endast de nyss nämnda faktorerna, än vad nu rådande lagstiftning är. Men för att knyta ihop påsen får jag då påminna om att det är rimligt att utgå från att medborgarna själva vet sitt eget bästa, i vart fall minst lika bra som de folkvalda gör. De folkvaldas uppgift är att fungera som konfliktlösare och viljesamordnare när människor och grupper är oense på grund av ovilja att ge efter för varandras intressen - inte att "över den enskilde medborgarens huvud" komma fram till att den enskilda medborgaren har fel i "vad som är bäst för honom/henne själv". En rimlig slutsats tycks mig därför vara att medborgarna själva bör få kunna välja vilka läkare eller andra människor de vill anlita, vilken information de vill ta del av, och vilka preparat de vill skaffa och använda, i sin kamp mot sjukdom (och/eller för att behålla hälsa). Att förbjuda vissa påståenden om sjukdom och läkning med förklaringen att de är "falska" är ett rent förbud mot vissa lögner, en orimlig inskränkning av människors (bland annat naturläkares) yttrandefrihet. (Ett förbud som, som sagt, inte har något stöd i nödvändigheten av avtalsfrihet.)

Om våra folkvalda hade velat förbjuda allt yttrande av t.ex. kommunistiska åsikter och kommunistiska teorier, hade de kunnat ändra grundlagen och införa ett sådant förbud också. De hade kunnat "motivera" ett sådant förbud med att de vet bättre än de enskilda medborgarna vilken information som är bäst för medborgarna att nås av. Men det hade varit fel av dem. På liknande sätt är det fel av de folkvalda att i motsvarande grad begränsa naturläkares möjlighet att få ut till folket sin bild av hur man blir frisk från sjukdom. Liksom de enskilda medborgarna bör kunna (utan att det motarbetas med censur eller förbud från myndigheters sida) ta del av information om hur kommunister tänker och argumenterar, samt inskränkningsfritt kunna få tag på kommunist-valsedlar till de allmänna valen (t.ex. genom att beställa sådana från kommunister som gärna skickar ut sådana till intresserade), bör de enskilda medborgarna kunna (utan att det motarbetas med censur eller förbud från myndigheters sida) kunna ta del av information om hur naturläkare tänker och argumenterar, samt inskränkningsfritt kunna köpa naturmediciner från de människor som vill sälja sådana. Liksom mångfalden av läkemedel och naturpreparat är tänkta att främja individers hälsa, är mångfalden av partier tänkta att främja samhällets hälsa. Jag ser inte varför censur och förbud skulle vara berättigade på det ena området men inte på det andra.

[Dura M]

Det vill jag inte.

Jodå.

Vad han däremot inte får göra är att sedan bryta mot det han lovat. Att löftesbrottet samtidigt kanske råkar vara ett yttrande gör inte att det yttrandet automatiskt blir lagligt genom åberopande av yttrandefriheten.

Precis, yttrandefriheten får alltså stryka på foten i det läget, så visst vill du inskränka yttrandefriheten. Skillnaden är bara att jag, och tydligen även Sveriges lagstiftare, ser fler situationer där lögner och löftesbrott bör beivras.

Den är inte godtycklig. Yttrandefriheten övertrumfar inte avtalsfriheten.

I rest my case.

[Sceptisk]

Ursäkta men vilka naturläkare är det som fällts för kvacksalveri? Jag kollade lite på lagen.nu och fann där bl a ett fall där en som sysslade med akupunktur (ej naturläkare) rekommenderade sin patient att inte ta de tabletter för epilepsi som hon blivit ordinerad av läkare och denne akupunktör blev fälld för kvacksalveri och blev ersättningsskyldig.

Det finns inget lagbrott så vitt jag kan se i att använda sig av örter och växter för att bota sjukdomar. Medicinvetenskapen studerar ju växter och djur för att hitta nya botemedel mot sjukdomar hela tiden. Det finns gott om information om till exempel hur olika växter har och kan användas vid olika sjukdomar. Detta är inte kvacksalveri eftersom det finns belägg för att det fungerar. Däremot om någon, som i ovanstående exempel, skulle gå emot läkares ordination så är det förmodligen ett lagbrott.

[J R Auk]

Men de skall underkastas samma "krav" som andra läkemedel vilket i praktiken kommer att omintetgöra chansen för dem att användas eftersom inga starka centrala aktörer har intresse av att vidimera effekterna genom kliniska tester om det är något som är allmänt tillgängligt, där det växer förstås.

Så man håller på inom EU. Snart är det nog biff, och marknaden är tryggad för pillertrillarna.

[Sceptisk]

Du menar att det skulle bli olagligt att koka soppa på björklöv eftersom big business i EU vill sälja tabletter?

[Andreas]

UDV (uniao de vegetal) hade för ett gäng år sedan vunnit laga rätt i USA att använda psykoaktiva brygden ayahuasca, som är ett avkok på två djungelväxter. Det riskerade i praktiken att omintetgöras av läkemedelsindustrin i och med att det underställdes samma lagar och kyrkan inte alls har de ekonomiska resurserna. Lite senare drevs en process av Santo Daime som gick längre. Ifjol gav Obamaadminstrationen upp sitt försök att bestrida Oregon-domstolens beslut att låta ayahuasca användas med en separat kontroll, anpassad för kyrkan och i skydd av religionsfriheten. Därmed har i alla fall nio delstater i USA öppnats för Santo Daimes verksamhett om jag förstått det rätt. Hoppas och tror att något liknande kommer ske i EU inom inte allt för lång framtid.

Men det lär väl aldrig komma en slutgiltig lösning i kampen mellan företags vinstintresse och gamla naturtraditioner?

[Sceptisk]

Det är inte företag som sådana som stiftar lagar och bestämmer om vad som ska vara lagligt eller inte. Det sker via statens ansvarsnämnd och etiska råd och så vidare. Människor som har som uppgift att avgöra vad "vanligt" folk får och inte får göra. Det är därför ingen kamp mellan naturtradition och företagande, tror det säkert skulle finnas ganska många som skulle vilja ha företag där man säljer olagliga substanser.

[Andreas]

Det ansvarsfulla som jag ser det är just att ordna det så att det är icke vinstdrivande aktörer med kunskap från en längre tradition som tillåts tillhandahålla de effektiva naturmedicinerna. Så som det har fungerat i människans historia. Detta skulle då idealt ske parallellt och ömsesidigt befruktande mellan naturtraditioner och modern läkevetenskap.

[Justin Case]

Men du svarar inte på min fråga Justin. Varför vill DU inskränka yttrandefriheten för affärsidkare som "lovar" saker?

Det vill jag inte.

Jodå.

Om du verkligen anser det, förstår jag inte hur du definierar "inskränka".  Det enda jag förespråkat är att göra yttrandefriheten minde inskränkt än vad den är idag. Att jag inte vill avskaffa vår lagstiftnings alla inskränkningar av yttrandefriheten, bara vissa, kallar du för att jag vill inskränka yttrandefriheten. Inskränka i förhållande till vadå? I förhållande till en imaginär anarki där man gått ännu längre än vad jag föreslår? Varför jämföra med just en sådan värld?

Att ta bort inskränkningar av yttrandefriheten är att öka yttrandefriheten. Att ta bort inskränkningar av yttrandefriheten är raka motsatsen till att inskränka yttrandefriheten. Jag vill bara ta bort inskränkningar av yttrandefriheten, inte lägga till några. Att påstå att jag vill inskränka yttrandefriheten är alltså helt bakvänt.

Skulle du säga att en som vill legalisera abort i senare stadier än vad som idag är lagligt, men inte i hur sena stadier som helst, vill inskränka aborträtten? Jag skulle snarare kalla det för att vilja göra aborträtten mindre inskränkt.

Däremot kan du naturligtvis fråga varför jag inte vill gå ännu längre, och ta bort alla inskränkningar av yttrandefriheten. Så att det t.ex. blir lagligt för affärsidkare att mordhota folk för att få igenom sina affärer. Att mordhot är förbjudet är nämligen just en inskränkning i yttrandefriheten (åtminstone givet hur du definierar "inskränka"!).

Men ingen av oss vill väl ha ett samhälle där det är lagligt att mordhota? Om ett sådant samhälle skulle råda nu, ja då skulle jag vilja inskränka yttrandefriheten något. Det är en helt annan sak.

Jag tror att du håller med om att det bästa måste vara någonstans mellan den ena extremen, en totalt oinskränkt yttrandefrihet (som innebär att mordhot är tillåtna), och den andra extremen, en maximalt inskränkt yttrandefrihet, som innebär att ingenting alls får sägas eller skrivas.

Frågan är alltså inte om yttrandefriheten i någon mån ska vara inskränkt, för det måste den vara, frågan är hur långt bort från förbudet mot mordhot man ska dra gränsen för hur mycket yttrandefriheten ska vara inskränkt, och varför man ska dra den gränsen där man ska dra den.

Jag har argumenterat för att det är fel att låta staten medelst förbud och censur diktera över medborgarnas huvuden vad som är bäst för medborgarna att tänka och tro om olika mediciner, preparat, behandlingar och annat som det råder olika uppfattningar om effekterna av. Där har vi olika åsikt. Det du förespråkar är status quo, d.v.s. att det ska vara fortsatt förbjudet för enskilda individer, som försöker bota människor från sjukdom och t.ex. kallar sig naturläkare, att offentligt göra vad etablissemanget anser vara "icke vetenskapligt bevisat korrekta" påståenden om vad som ger människor hälsa. Att vi ska ha en paternalistisk, förmyndande, besserwisser-stat som anser sig veta bättre än sina medborgare, förlåt undersåtar, vad som är bäst för undersåtarna själva. En stat som behandlar sina medborgare som småbarn som inte kan tänka själva, och som behandlar endast sig själv som vuxen. Vuxna, friska medborgare förtjänar att av sin stat bli behandlade som vuxna, friska individer med en därtill hörande självklar rätt att själva få välja hur de ska ta hand om sin egen individuella hälsa.

Vill jag använda ett naturläkemedel som jag bedömer kan förbättra min hälsa, kan jag skaffa mig information från olika håll om detta naturläkemedel, förutsatt att jag tillåts göra det. Jag gör säkert klokt i att låta staten vara en av källorna till sådan information, men inte den enda. Det ska vara jag, inte staten, som fattar besluten om hur jag behandlar min egen kropp - liksom det är jag och inte staten som ska fatta besluten om vilka tankar jag ska tänka, vilka jag ska älska med, vilka jag ska låta mig påverkas politiskt av, vilken mat jag ska äta, hur mycket jag ska äta, huruvida jag ska jogga i skogen eller bestiga berg, osv.

Statens uppgift ska vara att vid behov fördela mina resurser till människor som bättre behöver dem och vice versa, och att lösa konflikter som uppstår när mitt handlande i orimligt hög grad går ut över andra medborgare. Statens uppgift ska inte vara att hindra mig från att utföra en handling x bara för att staten bedömer att handling x är dålig för mig - liksom inte heller t.ex. du eller min granne eller någon annan har rätt att hindra mig från att t.ex. äta för mycket. Staten är inte vuxnare eller klokare än du eller min granne eller jag (i själva verket tycks oftast snarare motsatsen vara fallet). Vuxna medborgare ska inte behandlas som om de vore omyndiga och stod under statens förmyndarskap. Staten äger inte, och ska inte äga, sina medborgare, utan tjäna sina medborgare. Och att tjäna någon är att tillmötesgå önskemål, inte paternalistiskt sätta sig över.

[Justin Case]

Det ansvarsfulla som jag ser det är just att ordna det så att det är icke vinstdrivande aktörer med kunskap från en längre tradition som tillåts tillhandahålla de effektiva naturmedicinerna.

Varför begränsa det till naturmediciner, varför inte göra likadant med alla mediciner? Varför inte lagstifta att även etablerade mediciner får säljas till folk endast till självkostnadspris och inte vinstgenererande? Om man lagstiftar så, ska det dock inte vara i paternalistiskt syfte som med Systembolaget på alkoholområdet, utan med syfte att minska medicinproducenters och medicinåterförsäljares incitament att lura sjuka människor - så att man inte i det syftet behöver inskränka någons yttrandefrihet. Som Lars Ohly påpekat är det är farligt att låta någon överhuvudtaget kunna tjäna pengar på andras sjukdom. Han sa det kanske bara som ett argument mot privatiseringen av det statliga Apoteket, men det är väl inte bara privatisering av apotek som utgör ett sådant problem, utan i än högre grad de vinstdrivna läkemedelsbolagen.

Det vore att gå åt motsatt håll mot den linje jag föreslår, d.v.s. att låta staten styra mer. Jag tror mer på min linje, att låta staten styra mindre, genom att avskaffa den nu rådande orättvist slående yttrandefrihetsinskränkning på hälsoområdet som förbudet mot "kvacksalveri" utgör. Men om man inte går på min linje skulle jag nog hellre se din linje, tillämpad fullt ut på alla mediciner, än ingen förändring alls. Något måste göras för att bryta läkemedelsbolagens farliga monopol över människors hälsotänkande.

[Justin Case]

UDV (uniao de vegetal) hade för ett gäng år sedan vunnit laga rätt i USA att använda psykoaktiva brygden ayahuasca, som är ett avkok på två djungelväxter. Det riskerade i praktiken att omintetgöras av läkemedelsindustrin i och med att det underställdes samma lagar och kyrkan inte alls har de ekonomiska resurserna. Lite senare drevs en process av Santo Daime som gick längre. Ifjol gav Obamaadminstrationen upp sitt försök att bestrida Oregon-domstolens beslut att låta ayahuasca användas med en separat kontroll, anpassad för kyrkan och i skydd av religionsfriheten. Därmed har i alla fall nio delstater i USA öppnats för Santo Daimes verksamhett om jag förstått det rätt. Hoppas och tror att något liknande kommer ske i EU inom inte allt för lång framtid.

Varför ska endast medlemmar i Santo Daime ha rätt att använda ayahuasca?

Jag vet inte vilket som är värst - att droger är paternalistiskt förbjudna i största allmänhet, eller att staten låter sitt beslut att tillåta en viss grupp g använda en drog x avgöras av att grupp g har en religion bakom önskemålet om att få använda drogen x. Att ge religiösa människor privilegier bara för att de är religiösa är oacceptabelt, vare sig det gäller drogprivilegier eller några andra privilegier. Det är lika oacceptabelt som om staten skulle för skattebetalarnas pengar dela ut julklappar till de som säger att de tror på jultomten men inte till några andra medborgare.

[Justin Case]

Ursäkta men vilka naturläkare är det som fällts för kvacksalveri? Jag kollade lite på lagen.nu och fann där bl a ett fall där en som sysslade med akupunktur (ej naturläkare) rekommenderade sin patient att inte ta de tabletter för epilepsi som hon blivit ordinerad av läkare och denne akupunktör blev fälld för kvacksalveri och blev ersättningsskyldig.

Det avgörande i det fallet borde enligt min mening vara om akupunktören, för att få sin akupunktörslegitimation, avgett något löfte om att inte säga sådana saker till sina patienter. Hade han avgett något sådant löfte? I så fall är det rätt att straffa honom för hans löftesbrott, liksom vid vilket vanligt avtalsbrott som helst.

Har han inte avgett något sådant löfte, ska han inte straffas, för då har han inte gjort något som principiellt skiljer sig från om han t.ex. hade hävdat att det går att leva på enbart luft och ljus. Visst finns det risk att sådana yttranden från "lufterianer" gör att en och annan människa provar på "lufterian"-livsstilen, kanske med allvarliga hälsokonsekvenser, men den risken väger inte lika tungt som yttrandefriheten. Man få inte underskatta värdet av att olika teorier, hur dumma teorier som helst, får florera fritt i samhället utan att behöva vara vetenskapligt bevisade. Ett fritt utbyte av tankar i samhället - vilket förutsätter att man inte censurerar "dumma" tankar - främjar uppkomsten av de riktigt geniala idéerna. Det är därför brainstorming är så fruktbart. Samhället borde i sitt lagstiftande ta lärdom av hur kreativa människor tänker. Kreativa människor tänker med långt mindre censur än vad som råder i samhället idag.

Det finns inget lagbrott så vitt jag kan se i att använda sig av örter och växter för att bota sjukdomar. Medicinvetenskapen studerar ju växter och djur för att hitta nya botemedel mot sjukdomar hela tiden. Det finns gott om information om till exempel hur olika växter har och kan användas vid olika sjukdomar. Detta är inte kvacksalveri eftersom det finns belägg för att det fungerar.

Definiera "belägg". Hur nära 100-procentigt säkert måste ett örthopkok x vara riskfritt att inta, hur svåra biverkningar är acceptabla och med hur stora sannolikheter får biverkningar kunna uppkomma, för att x ska få rekommenderas till människor av t.ex. en naturläkare eller en självutnämnd healer eller liknande? Inte ens de mest etablerade läkemedel som idag är lagliga når upp till 100-procentig riskfrihet - långtifrån. Varför kan då inte den enskilda individen få använda sitt eget omdöme och sitt eget fria kunskapsinhämtande för att avgöra om det är värt att ta risken och prova x eller inte?

Låt säga att Sven har en sjukdom som enligt hans läkare med minst 99% sannolikhet kommer att ta hans liv inom ett halvår oavsett behandling. Anta att Sven sätter sig in i av myndigheterna ännu icke godkänd pionjärforskning på en örtbrygd som i 5% av fallen tycks bota den sjukdom Sven har, men som hittills i 50% av fallen omedelbart dödat patienten. Sven väger en 5%-ig chans att få leva i mycket mer än ett halvår mot en 50%-ig risk att inte ens få leva i ett halvår, och kommer fram till att den 5%-iga chansen att få leva i mycket mer än ett halvår väger tyngre. Varför bör han då inte kunna skaffa sig örtbrygden i fråga? Varför ska den som säljer örtbrygden till honom straffas? Varför ska inte Sven själv få välja om han ska ta en något större chans till ett mycket längre liv till priset av risken att dö omedelbart, eller om han ska gå på sin läkares linje och maximera sina chanser att få leva i åtminstone ett halvår till?

[Andreas]

UDV (uniao de vegetal) hade för ett gäng år sedan vunnit laga rätt i USA att använda psykoaktiva brygden ayahuasca, som är ett avkok på två djungelväxter. Det riskerade i praktiken att omintetgöras av läkemedelsindustrin i och med att det underställdes samma lagar och kyrkan inte alls har de ekonomiska resurserna. Lite senare drevs en process av Santo Daime som gick längre. Ifjol gav Obamaadminstrationen upp sitt försök att bestrida Oregon-domstolens beslut att låta ayahuasca användas med en separat kontroll, anpassad för kyrkan och i skydd av religionsfriheten. Därmed har i alla fall nio delstater i USA öppnats för Santo Daimes verksamhett om jag förstått det rätt. Hoppas och tror att något liknande kommer ske i EU inom inte allt för lång framtid.

Varför ska endast medlemmar i Santo Daime ha rätt att använda ayahuasca?

Jag vet inte vilket som är värst - att droger är paternalistiskt förbjudna i största allmänhet, eller att staten låter sitt beslut att tillåta en viss grupp g använda en drog x avgöras av att grupp g har en religion bakom önskemålet om att få använda drogen x. Att ge religiösa människor privilegier bara för att de är religiösa är oacceptabelt, vare sig det gäller drogprivilegier eller några andra privilegier. Det är lika oacceptabelt som om staten skulle för skattebetalarnas pengar dela ut julklappar till de som säger att de tror på jultomten men inte till några andra medborgare.

Det var ett tag sedan jag läste om detta och jag tror aldrig jag har sett hur det är formulerat. Det finns säkert öppningar för andra grupper att också hålla. Men det finns inte så många andra grupper med dokumenterad kompetens. Det som gjorde att det var så pass få läkare/psykiatriker som kunde jobba med psykedelisk terapi var just det nödvändiga kravet att läkaren/psykiatrikern måste ha gedigen och långvarig förstahandserfarenhet av psykedelia. I Danmark utdömdes efter att LSD olagliggjorts skadestånd till kring 150 patienter som fått LSD från sjukvårdspersonal utan gedigen förstahandserfarenhet. Detta är ett unikt krav på just psykedelia som människor utan psykedeliaerfarenhet kan ha svårt att ta till sig. Forskningen om LSD-psykoterapi kom också till slutsatsen att de bästa resultaten uppnåddes i en religiös setting, vilket kan vara svårt att ta till sig eftersom forskarvärldens offentliga kommunikationssfär tycks underförstått baserat på ett ateist-materialistiskt grundantagande. Kunskap om och medvetet förhållningssätt till telepati är något man måste upparbeta om man inte redan har det i sin process att skaffa sig gedigen och långvarig förstahandserfarenhet av psykedelia. Det ateist-materialistiska grundantagandet brukar också behöva ryka på vägen, åtminstone har inte jag sett någon publikation om psykedelia där inte dessa frågor tas upp. Har du Justin?

[Justin Case]

Forskningen om LSD-psykoterapi kom också till slutsatsen att de bästa resultaten uppnåddes i en religiös setting, vilket kan vara svårt att ta till sig eftersom forskarvärldens offentliga kommunikationssfär tycks underförstått baserat på ett ateist-materialistiskt grundantagande.

Vilka "settings" hade man jämfört med när man kom fram till att "de bästa resultaten uppnåddes i en religiös setting"? Har man forskat på vad det är i en "religiös setting" som gör att de bästa resultaten av LSD-psykoterapi tycks uppnås i en religiös setting? Att religion är den vanligaste "settingen" för människor som är inne på att utvidga sitt medvetande betyder inte att den är den optimala "settingen" för sådana människor. När västerländska forskare hittar nya hälsobringande och sjukdomsbotande växter i regnskogen, brukar de undersöka vilket eller vilka de relevanta ämnena i växterna i fråga är, och sedan renodla dessa ämnen för att på så sätt framställa en maximalt effektiv medicin. I mån av möjlighet gallrar man bort de kanske farliga ämnen som sådana växter samtidigt innehåller. Så tror jag i alla fall att man gör. På liknande sätt skulle man önska att man undersökte vad i religion som fick religiösa människor att vara mer betjänta av LSD-psykoterapi, och renodla endast dessa komponenter i den "setting" man skapar för terapin.

Jag kan tänka mig att den relevanta komponenten (för optimal effekt i LSD-psykoterapi) är "flow", "ödmjukhet inför världsalltet" eller "gränslös kärlek" eller något liknande. Det vore en fördel om de onödiga och potentiellt skadliga andra komponenter som religioner brukar innehålla - t.ex. förkärlek för irrationellt tänkande, intolerans mot "hädare", tendensen bland i synnerhet religiösa människor att ha moralistiska synpunkter på andras privatliv, m.m. - gallrades bort, så att endast det hälso- och lyckobringande blev kvar.

Kunskap om och medvetet förhållningssätt till telepati är något man måste upparbeta om man inte redan har det i sin process att skaffa sig gedigen och långvarig förstahandserfarenhet av psykedelia. Det ateist-materialistiska grundantagandet brukar också behöva ryka på vägen, åtminstone har inte jag sett någon publikation om psykedelia där inte dessa frågor tas upp. Har du Justin?

Utgår LSD-psykoterapi-forskare verkligen från att telepati existerar?

Vad syftar du på med "det ateist-materialistiska grundantagandet"? Den vetenskapliga metoden, som bland annat svenska forskare brukar föredra? Den vetenskapliga metoden implicerar inte ateism som grundantande. Däremot innebär den att man ska föredra hypoteser med starka vetenskapliga belägg framför hypoteser med svagare vetenskapliga belägg. Som jag bedömer det motiverar det varken ateism eller någon religiös tro.