Ateism är en tro, liksom kristendomen
Moderator: Moderatorgruppen
Auk och Ågren har i princip sagt vad jag tänkte svara. Men det var faktiskt kul att läsa deras olika individuella ord, tolkningar, av fenomenet. Så jag lämnar också min;
Jag sa att en gud (märk; inte nödvändigtvis den guden, kristendomens) är någonting abstrakt. Och jag säger vidare att detta i sig (förra meningen) är ett påstående, som jag uppenbarligen tar för sant. Därför blir det i sig en gud som jag följer, eftersom det inte är någonting jag eller någon annan kan verifiera på annat sätt än via logiska steg. Det går inte att verifiera på annat sätt än abstrakt - eftersom att det är just icke reellt. Det går heller inte att verifiera matematikens tomma mängd - talet '0'. För det finns inte.
Och hela mitt ovan stycke är bara skit, inte värt någonting alls i sig självt. Just eftersom det inte är någon praktik, det är inte reellt, utan bara ett jävla filosoferande. Ett rådjur i skogen bryr sig inte om huruvida det jag nyss sagt stämmer eller inte, det skiter fullständigt i det. Eller faktiskt, inte ens det, inte ens så mycket. And rightfully so.
Now, alla gudar (eller i mindre provocerande ordval; kunskaper och vet(en)skaper - allting vi logiskt tar för sant, för varandes, för korrekt) är inte dåliga för oss. Det är inte relevant för oss, eller mig, att trasha allting vi vet. Men, det finns mycket att vinna på att ändå skärskåda det. Civilisationen är god. Det finns bara saker i den som måste förbättras, vilket det i princip redan görs idag - bara att jag är ute efter ännu mer effektiva sätt att göra det. Det här är reningsprocess, är vad religiositet i grund och botten handlar om. Och det handlar om anledningen till det fria valet, det som gör människan till högre stående än djuren.
Känner jag spretar ut mig en del nu, och avviker från kärnpunkten, så centrering; En gud i min mening är någonting som jag (ta tex felaktigt) tror, men som i bästa fall inte stämmer och i värsta fall stämmer. Ett vanligt fenomen är det att ställa sig upp och tala inför en grupp - många är rädda för detta. Och utan att det makes any sense. Vet vad som är relevant, och vet vad som inte är det. Ta bort det som är onödigt - och idag är det en hel del grejer. Faktiskt, de new ageare och liknande 'andliga' lirare som pratar om att all sjukdom orsakas av våra tankar och oss själva, talar egentligen om det här, om skräpet som är irrelevant. Också, de av er som sett filmen the secret. Det här är i essens vad den bygger på. Det här är effektivitet, oavsett vad. Det här är återfödelsen av teknik, teknologi. Här är giftermålet mellan religion och vetenskap.
Something like that..
Jag sa att en gud (märk; inte nödvändigtvis den guden, kristendomens) är någonting abstrakt. Och jag säger vidare att detta i sig (förra meningen) är ett påstående, som jag uppenbarligen tar för sant. Därför blir det i sig en gud som jag följer, eftersom det inte är någonting jag eller någon annan kan verifiera på annat sätt än via logiska steg. Det går inte att verifiera på annat sätt än abstrakt - eftersom att det är just icke reellt. Det går heller inte att verifiera matematikens tomma mängd - talet '0'. För det finns inte.
Och hela mitt ovan stycke är bara skit, inte värt någonting alls i sig självt. Just eftersom det inte är någon praktik, det är inte reellt, utan bara ett jävla filosoferande. Ett rådjur i skogen bryr sig inte om huruvida det jag nyss sagt stämmer eller inte, det skiter fullständigt i det. Eller faktiskt, inte ens det, inte ens så mycket. And rightfully so.
Now, alla gudar (eller i mindre provocerande ordval; kunskaper och vet(en)skaper - allting vi logiskt tar för sant, för varandes, för korrekt) är inte dåliga för oss. Det är inte relevant för oss, eller mig, att trasha allting vi vet. Men, det finns mycket att vinna på att ändå skärskåda det. Civilisationen är god. Det finns bara saker i den som måste förbättras, vilket det i princip redan görs idag - bara att jag är ute efter ännu mer effektiva sätt att göra det. Det här är reningsprocess, är vad religiositet i grund och botten handlar om. Och det handlar om anledningen till det fria valet, det som gör människan till högre stående än djuren.
Känner jag spretar ut mig en del nu, och avviker från kärnpunkten, så centrering; En gud i min mening är någonting som jag (ta tex felaktigt) tror, men som i bästa fall inte stämmer och i värsta fall stämmer. Ett vanligt fenomen är det att ställa sig upp och tala inför en grupp - många är rädda för detta. Och utan att det makes any sense. Vet vad som är relevant, och vet vad som inte är det. Ta bort det som är onödigt - och idag är det en hel del grejer. Faktiskt, de new ageare och liknande 'andliga' lirare som pratar om att all sjukdom orsakas av våra tankar och oss själva, talar egentligen om det här, om skräpet som är irrelevant. Också, de av er som sett filmen the secret. Det här är i essens vad den bygger på. Det här är effektivitet, oavsett vad. Det här är återfödelsen av teknik, teknologi. Här är giftermålet mellan religion och vetenskap.
Something like that..
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
Re: Ateism är en tro, liksom kristendomen
Minded skrev:Förutom att det är en intressant tråd i allmänhet, så uppstod på slutet början av en diskus huruvida ateism är en tro eller inte. Jag anser att det är det. De som inte gör det är välkomna att engagera sig.
Vad kan tro sägas vara, om inte övertygelse om en eller flera gudomars varande?
Det verkar finnas två olika definitioner av ordet "tro"; enligt den ena men inte enligt den andra kan ateism kanske kallas för en "tro". Låt oss dela upp ordet "tro" i två ord, ett för vardera definitionen:
tro1 = ställningstagande som tagits utan hänsyn till om det har stöd i några observationer. Detta är den sorts tro religiösa och andra vidskepliga människor har, när de i trots mot fakta väljer att hårdnackat tro att det finns ett övernaturligt väsen av något slag, en "Gud", en jultomte, ett spagettimonster eller vad det vara månde.
tro2 = teori baserad på observationer. Detta är den sorts "tro" man kanske kan säga att ateister har.
Att ha en tro1 är att låta beslutet komma först (eller ha kommit först, om man redan tagit det), och sedan strunta i hur verkligheten är, och inte låta fakta påverka det beslut man en gång tagit.
Att ha en tro2 är att fråga sig: "hur verkar det vara?", observera vad som finns att observera, och så på basis av det dra en slutsats; den slutsatsen kallar jag för en tro2.
En tro1 kan vara nyttig ibland, t.ex. när man är sjuk och vill bli frisk utan mediciner. Ibland kan man t.ex. tänka sig frisk från en förkylning. Man kan skapa en placeboeffekt genom att t.ex. tänka "jag är frisk". Det finns inget faktaunderlag som säger att man kommer att bli frisk innan man säger "jag är frisk" och som rent faktamässigt utgör stöd för påståendet "jag är frisk", så det är här inte fråga om en tro2. Däremot finns det fakta (erfarenheter) som talar för att om man tänker "jag är frisk" så ökar chansen något för att man blir frisk. Men just i det ögonblick då man tänker "jag är frisk", är man inte frisk, så just då är det inte en korrekt tro2. Men man försöker heller inte ha den tron som en tro2, utan den är ett beslut man tar, ett beslut att tro oavsett fakta, så det är fråga om en tro1.
En tro2 tycks dock vara att föredra framför en tro1 när det gäller saker där det sannolikt inte finns någon chans till en tillräckligt stark placeboeffekt, t.ex. när det gäller huruvida det är möjligt att flyga genom att hoppa från taket på en skyskrapa, eller huruvida pepparrot alltid framgångsrikt botar alla sorters cancer, eller huruvida man kan lyfta 1000 kilo med lillfingret bara man tror på det. Eller huruvida det finns jultomtar, spagettimonster, män som botat blinda, gått på vattnet och uppstått från de döda, etc. En rimlig tro2 beträffande sådana saker är att de nog inte är fallet.
En tro1 på jultomtar, spagettimonster och män som botar blinda, går på vattnet och uppstår från de döda, kan, till skillnad från en tro1 på att man ska bli frisk från en förkylning, knappast förväntas göra verklighet av det den gäller.
En tro2 på jultomtar, spagettimonster och män som botar blinda, går på vattnet och uppstår från de döda tycks mig inte vara befogad utifrån observationer.
En tro2 på att jultomtar, spagettimonster och män som botar blinda, går på vattnet och uppstår från de döda inte existerar är i så fall (i mina ögon) en mer befogad tro2, då den har mycket mer observationer som talar för sig. Därav att ateism kanske kan kallas för en "tro": underförstått en tro2. Men att kalla ateism för en "tro" riskerar alltid feltolkas som att man menar en tro1, och få folk att felaktigt tro att ateister skulle vara lika ointresserade av att ha sin "tro" grundad i observationer som vidskepliga och religiösa människor är. Att öppna för sådana missförstånd är inte rättvist mot ateismen.
Det är helt enkelt fråga om en ekvivokation. Två olika betydelser av ordet "tro" blandas ihop i påståendet "ateism är också en tro", ungefär som två olika betydelser av ordet "frihet" blandas ihop i missförståndet "avtalsfrihet innebär att man inte kan bli bunden av avtal".
Johan Ågren skrev:Kan denna konflikt möjligen gå att spåra i att evolutionen inte är så enkelspårig,
Johan, har läst hela ditt inlägg både fram och baklänges..Det är så bra resonerat allt utifrån mina enkla rader. Så kritiken den negativa (eller positiva) får jag återkomma med en dag då jag är på riktigt dåligt humör. 8)
Varje dag är en resa.
- freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Re: Ateism är en tro, liksom kristendomen
Justin Case skrev:Det verkar finnas två olika definitioner av ordet "tro"; enligt den ena men inte enligt den andra kan ateism kanske kallas för en "tro". Låt oss dela upp ordet "tro" i två ord, ett för vardera definitionen[...].
Mycket bra och genomtänkt redogörelse och en intressant beskrining av problemställningen. Jag är dock inklinerad att "tro" (he he) att tro 2 mer handlar om ett konstaterande än tro (möjligen då en slags välgrundad övertygelse), ty om ordet tro ska användas i både fall 1 och 2 så kan man kanske tycka att ordet förlorar sin betydelse. Ska man t.ex. tro att bilen framför en står där, ja då tar sig troendet en väldigt ansträngd form eftersom det inte finns mycket annat att välja på än att konstatera vissa faktum. Men rent semantiskt är det svårt att dra någon gräns mellan dessa tro-system och för enkelhetens skull är det nog bättre att se t.ex. ateismen som en frånvaro av tro än en slags tro i sig. Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
Fast jag tycker att du missar att ateismen har ett positivt meningsinnehåll. Du gör en negerande gest som döljer det faktum att dessa har upprättat en teori, inte bara om att inte anta "gud" som idé, utan ett antagande om att "gud" inte finns.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Re: Ateism är en tro, liksom kristendomen
Justin Case skrev:
tro1 = ställningstagande som tagits utan hänsyn till om det har stöd i några observationer. Detta är den sorts tro religiösa och andra vidskepliga människor har, när de i trots mot fakta väljer att hårdnackat tro att det finns ett övernaturligt väsen av något slag, en "Gud", en jultomte, ett spagettimonster eller vad det vara månde.
Detta ditt resonemang är att banaliesera den troedes bevekelsegrunder.
A. Beslutet kan mycket väl vara tagna ur uppriktig personlig övertygelse, utifrån en stark Känslo eller Höjdupplevelse.
B. Man kan helt enkelt ha växt in i en "sanning" utifrån stark kulturulell och social påverkan.
Båda typerna är påtagliga observationer som mycket väl kan leda till en Teistisk tro. Må vara att en vetenskapligt bevandrad ateist med lätthet anser sig kunna tracha dessa i bitar.
Varje dag är en resa.
- freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Re: Ateism är en tro, liksom kristendomen
Marksa skrev:Justin Case skrev:
tro1 = ställningstagande som tagits utan hänsyn till om det har stöd i några observationer. Detta är den sorts tro religiösa och andra vidskepliga människor har, när de i trots mot fakta väljer att hårdnackat tro att det finns ett övernaturligt väsen av något slag, en "Gud", en jultomte, ett spagettimonster eller vad det vara månde.
Detta ditt resonemang är att banaliesera den troedes bevekelsegrunder.
A. Beslutet kan mycket väl vara tagna ur uppriktig personlig övertygelse, utifrån en stark Känslo eller Höjdupplevelse.
B. Man kan helt enkelt ha växt in i en "sanning" utifrån stark kulturulell och social påverkan.
Båda typerna är påtagliga observationer som mycket väl kan leda till en Teistisk tro. Må vara att en vetenskapligt bevandrad ateist med lätthet anser sig kunna tracha dessa i bitar.
Jo, men ordet tro refererar till att personen inte vet hur det förhåller sig utan antar att det förhåller sig på ett visst sätt. Det är detta som är tro. Annars talar vi om något annat än tro, om vi lägger in aspekter om vetande i det hela.
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
Re: Ateism är en tro, liksom kristendomen
freddemalte skrev:Marksa skrev:Justin Case skrev:
tro1 = ställningstagande som tagits utan hänsyn till om det har stöd i några observationer. Detta är den sorts tro religiösa och andra vidskepliga människor har, när de i trots mot fakta väljer att hårdnackat tro att det finns ett övernaturligt väsen av något slag, en "Gud", en jultomte, ett spagettimonster eller vad det vara månde.
Detta ditt resonemang är att banaliesera den troedes bevekelsegrunder.
A. Beslutet kan mycket väl vara tagna ur uppriktig personlig övertygelse, utifrån en stark Känslo eller Höjdupplevelse.
B. Man kan helt enkelt ha växt in i en "sanning" utifrån stark kulturulell och social påverkan.
Båda typerna är påtagliga observationer som mycket väl kan leda till en Teistisk tro. Må vara att en vetenskapligt bevandrad ateist med lätthet anser sig kunna tracha dessa i bitar.
Jo, men ordet tro refererar till att peronen inte vet hur det förhåller sig utan antar att det förhåller sig på ett visst sätt. Det är detta som är tro. Annars talar vi om något annat än tro, om vi lägger in aspekter om vetande i det hela.
Fredrik
Okay....Hur tänker du nu. Justin gör ett i mitt tycke banalieserande antagande om den religiösas tro, detta till skillnad mot tro2. Vilket jag finner lätt stötande.
Jag anser inte att någon människa, sådär bara går på gatan och en dag finner att det är rätt att bara börja tro på en teistisk Gud, det finns alltid bakomliggande orsaker...Så bara tro är det inte. Dock finns det inte många som ur ett alternativ C börjar tro. Även om det finns de som ser det så.
C. Vetenskapligt bevis på att Gud existerar.
Varje dag är en resa.
- freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Re: Ateism är en tro, liksom kristendomen
Marksa skrev:freddemalte skrev:Marksa skrev:Justin Case skrev:
tro1 = ställningstagande som tagits utan hänsyn till om det har stöd i några observationer. Detta är den sorts tro religiösa och andra vidskepliga människor har, när de i trots mot fakta väljer att hårdnackat tro att det finns ett övernaturligt väsen av något slag, en "Gud", en jultomte, ett spagettimonster eller vad det vara månde.
Detta ditt resonemang är att banaliesera den troedes bevekelsegrunder.
A. Beslutet kan mycket väl vara tagna ur uppriktig personlig övertygelse, utifrån en stark Känslo eller Höjdupplevelse.
B. Man kan helt enkelt ha växt in i en "sanning" utifrån stark kulturulell och social påverkan.
Båda typerna är påtagliga observationer som mycket väl kan leda till en Teistisk tro. Må vara att en vetenskapligt bevandrad ateist med lätthet anser sig kunna tracha dessa i bitar.
Jo, men ordet tro refererar till att peronen inte vet hur det förhåller sig utan antar att det förhåller sig på ett visst sätt. Det är detta som är tro. Annars talar vi om något annat än tro, om vi lägger in aspekter om vetande i det hela.
Fredrik
Okay....Hur tänker du nu. Justin gör ett i mitt tycke banalieserande antagande om den religiösas tro, detta till skillnad mot tro2. Vilket jag finner lätt stötande.
Jag anser inte att någon människa, sådär bara går på gatan och en dag finner att det är rätt att bara börja tro på en teistisk Gud, det finns alltid bakomliggande orsaker...Så bara tro är det inte. Dock finns det inte många som ur ett alternativ C börjar tro. Även om det finns de som ser det så.
C. Vetenskapligt bevis på att Gud existerar.
Jag tänker på föjande sätt:
Vi har ett språkligt system för att skilja på olika grader av vetande:
1. Tro
2. Övertygelse
3. Kunskap
Tro = antagande om att saker och ting är på ett visst sätt utifrån vissa grader av information där tolkningsföreträdet är privat och där det inte går att hitta några bevis ute i världen.
Övertygelse = när det finns starka skäl att saker och ting förelliger på ett visst sätt men man vet det dock ej till 100%. Övertygelser kräver oftast fler och bättre bevis än tro. Men dock inte att världen de facto är på det sätt som man är övertygad om!
Kunskap = det man tror och är övertygad om stämmer med hur världen är beskaffad (oasett bevis* eller inte).
Vad avser Justins beskrivning av Tro 2 så kan det säkert uppfattas som en förenkling av fenomenet, men det fråntar ju inte besrkivningen sin giltighet? Om vi inte skiljer på tro och vetande så blir det ju svårt att avnädna orden? Så när ska orden användas?
Kräver kanske fenomenologiska bevis, men dock ej ontologiska (ontologiskt behöver det helt enkelt bara vara sant).
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
Re: Ateism är en tro, liksom kristendomen
freddemalte skrev:Jag tänker på föjande sätt:
Vi har ett språkligt system för att skilja på olika grader av vetande:
1. Tro
2. Övertygelse
3. Kunskap
Tro = antagande om att saker och ting är på ett visst sätt utifrån vissa grader av information där tolkningsföreträdet är privat och där det inte går att hitta några bevis ute i världen.
Övertygelse = när det finns starka skäl att saker och ting förelliger på ett visst sätt men man vet det dock ej till 100%. Övertygelser kräver oftast fler och bättre bevis än tro. Men dock inte att världen de facto är på det sätt som man är övertygad om!
Kunskap = det man tror och är övertygad om stämmer med hur världen är beskaffad (oasett bevis* eller inte).
Vad avser Justins beskrivning av Tro 2 så kan det säkert uppfattas som en förenkling av fenomenet, men det fråntar ju inte besrkivningen sin giltighet? Om vi inte skiljer på tro och vetande så blir det ju svårt att avnädna orden? Så när ska orden användas?
Kräver kanske fenomenologiska bevis, men dock ej ontologiska (ontologiskt behöver det helt enkelt bara vara sant).
Fredrik
Kan mycket väl hålla med dig i systemet ovan och med de definitioner du lägger på orden, Och det var inte detta jag anmärkte på utan
Tro1= ställningstagande som tagits utan hänsyn till om det har stöd i några observationer. Detta är den sorts tro religiösa och andra vidskepliga människor har, när de i trots mot fakta väljer att hårdnackat tro att det finns ett övernaturligt väsen av något slag, en "Gud", en jultomte, ett spagettimonster eller vad det vara månde.
De observationer den troende kan ha är de jag listat upp:
A. Beslutet kan mycket väl vara tagna ur uppriktig personlig övertygelse, utifrån en stark Känslo eller Höjdupplevelse.
B. Man kan helt enkelt ha växt in i en "sanning" utifrån stark kulturulell och social påverkan.
C. Att man är övertygad om att det vetenskapen visar på komplixetet med mera är spår av Gud.
Och visst kan detta (med lite god vilja) klämmas in i din definition av tro. Vad jag i din definition där kan tänka mig att vända mig emot är tanken att beslutet att välja vad vi tror på är endast privat.
Varje dag är en resa.
Minded skrev:En gud är en idé, någonting abstrakt, som därför inte går att bevisa - men som man ändå relaterar till som om vore det reellt. Nyligen var här en tråd om vanföreställningar..
Är alla abstrakta idéer detsamma som gud/gudar? Oavsett innehåll? Vilken abstrakt idé som ej går att bevisa menar du att ateister relaterar till - på samma vis som gudstroende skulle relatera till gud/gudar?
/Algotezza
Algotezza aka Algotezza
- freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Re: Ateism är en tro, liksom kristendomen
Marksa skrev:freddemalte skrev:Jag tänker på föjande sätt:
Vi har ett språkligt system för att skilja på olika grader av vetande:
1. Tro
2. Övertygelse
3. Kunskap
Tro = antagande om att saker och ting är på ett visst sätt utifrån vissa grader av information där tolkningsföreträdet är privat och där det inte går att hitta några bevis ute i världen.
Övertygelse = när det finns starka skäl att saker och ting förelliger på ett visst sätt men man vet det dock ej till 100%. Övertygelser kräver oftast fler och bättre bevis än tro. Men dock inte att världen de facto är på det sätt som man är övertygad om!
Kunskap = det man tror och är övertygad om stämmer med hur världen är beskaffad (oasett bevis* eller inte).
Vad avser Justins beskrivning av Tro 2 så kan det säkert uppfattas som en förenkling av fenomenet, men det fråntar ju inte besrkivningen sin giltighet? Om vi inte skiljer på tro och vetande så blir det ju svårt att avnädna orden? Så när ska orden användas?
Kräver kanske fenomenologiska bevis, men dock ej ontologiska (ontologiskt behöver det helt enkelt bara vara sant).
Fredrik
Kan mycket väl hålla med dig i systemet ovan och med de definitioner du lägger på orden, Och det var inte detta jag anmärkte på utan
Tro1= ställningstagande som tagits utan hänsyn till om det har stöd i några observationer. Detta är den sorts tro religiösa och andra vidskepliga människor har, när de i trots mot fakta väljer att hårdnackat tro att det finns ett övernaturligt väsen av något slag, en "Gud", en jultomte, ett spagettimonster eller vad det vara månde.
De observationer den troende kan ha är de jag listat upp:
A. Beslutet kan mycket väl vara tagna ur uppriktig personlig övertygelse, utifrån en stark Känslo eller Höjdupplevelse.
B. Man kan helt enkelt ha växt in i en "sanning" utifrån stark kulturulell och social påverkan.
C. Att man är övertygad om att det vetenskapen visar på komplixetet med mera är spår av Gud.
Och visst kan detta (med lite god vilja) klämmas in i din definition av tro. Vad jag i din definition där kan tänka mig att vända mig emot är tanken att beslutet att välja vad vi tror på är endast privat.
OK, jag förstår vad du menar, men antar (mitt antagande) att Justins fras "utan hänsyn till om det har stöd i några observationer" avser den typ av observationer som direkt påvisar existensen av något t.ex. en gud, och inte de indirekta observationer som du listat ovan?
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
- Harald Davidsson
- Inlägg: 5897
- Blev medlem: 28 okt 2009 13:48
Ditt argument kräver att det inte kan existera godhet utan Gud. Vad är det Gud då gör som vi inte kan göra själva genom att anta det "goda" som idé? skriver johan..
Haraldsvarar
A. uppmaning.
Vad är det för fel på Gud, varför får han inte existera för er som kallar er ateister, har han gjort er något ont, är han för farlig genom att ni inte är tillräckligt starka i er själva som ateister och kan hävda er Gudsförnekelse i varje situation snusförnuftigt, rationellt och ekonomiskt maximalt, varför fruktar ni Gud så mycket att ni måste dömma ut honom helt och hållet även som abstrakt begrepp.
Låt Gud få vara i fred, ägna er tid åt något annat mera konstruktivt och praktiskt förädlande, för
även om Gud finns, det enda han kan göra emot er är att ge er skuld, men det gör han bara till dom som faktiskt försöker vara goda
B. för-antagandet
ateism är att TESEN är att Gud ej existerar och då är naturligtvis anti-tesen att Gud existerar, och då skulle jag vilja fråga alla ateister, som säger att Gud ej existerar, och då måste ju för-antagandet vara att Gud existerar, för hur kan man säga att någonting ej existerar ifall det i för-antagndet ej existerar, alltså måste ateisterna ha den klaraste bilden av Gud eftersom de vet vad de förnekar. .
C.
Ifall godhet inte kan existerar utan Gud, du menar att godhet i skapelsen kan existerar förutom en skapare, den kropp du bär, vem har skapat den, vem ville att du ska ha två armar osv..hur som helst, det är inte självskapat,,
Generös, givmild, intim, hygglig, snäll, vänlig, kamratlig. vänskaplig, alltihop detta handlar om att dela med sig, men hur många gör det frivilligt.
d.
Det nyfödda barnet är gott, det har en omedveten godhet, Gud fyller på det goda genom de nyfödda barnen
en svart mamba hoppade ner på mitt huvud, reflexmässigt fick jag bort ormen genom handen, men den bet mig inte, annars är det den giftigaste ormen, jag har aldrig upplevt någon ondska från djuren, de lever väl mera omedvetet i Guds dröm om paradiset.
Haraldsvarar
A. uppmaning.
Vad är det för fel på Gud, varför får han inte existera för er som kallar er ateister, har han gjort er något ont, är han för farlig genom att ni inte är tillräckligt starka i er själva som ateister och kan hävda er Gudsförnekelse i varje situation snusförnuftigt, rationellt och ekonomiskt maximalt, varför fruktar ni Gud så mycket att ni måste dömma ut honom helt och hållet även som abstrakt begrepp.
Låt Gud få vara i fred, ägna er tid åt något annat mera konstruktivt och praktiskt förädlande, för
även om Gud finns, det enda han kan göra emot er är att ge er skuld, men det gör han bara till dom som faktiskt försöker vara goda
B. för-antagandet
ateism är att TESEN är att Gud ej existerar och då är naturligtvis anti-tesen att Gud existerar, och då skulle jag vilja fråga alla ateister, som säger att Gud ej existerar, och då måste ju för-antagandet vara att Gud existerar, för hur kan man säga att någonting ej existerar ifall det i för-antagndet ej existerar, alltså måste ateisterna ha den klaraste bilden av Gud eftersom de vet vad de förnekar. .
C.
Ifall godhet inte kan existerar utan Gud, du menar att godhet i skapelsen kan existerar förutom en skapare, den kropp du bär, vem har skapat den, vem ville att du ska ha två armar osv..hur som helst, det är inte självskapat,,
Generös, givmild, intim, hygglig, snäll, vänlig, kamratlig. vänskaplig, alltihop detta handlar om att dela med sig, men hur många gör det frivilligt.
d.
Det nyfödda barnet är gott, det har en omedveten godhet, Gud fyller på det goda genom de nyfödda barnen
en svart mamba hoppade ner på mitt huvud, reflexmässigt fick jag bort ormen genom handen, men den bet mig inte, annars är det den giftigaste ormen, jag har aldrig upplevt någon ondska från djuren, de lever väl mera omedvetet i Guds dröm om paradiset.
- Harald Davidsson
- Inlägg: 5897
- Blev medlem: 28 okt 2009 13:48
- Harald Davidsson
- Inlägg: 5897
- Blev medlem: 28 okt 2009 13:48
Så du menar att det ej finns några andra normgivande system?
Annars så har evolutionen sett till att den medkännande människan har överlevt och kan ta hand om de sina.
Och Ondskan kan ofta defineras som egots manifestation hos utövaren av densamma skriver Marksa
haraldsvarar
sofisterna sa att allting är människans mått, jag vet inte vilket normsystem nazismen hade om godhet, vet du,
Annars så har evolutionen sett till att den medkännande människan har överlevt och kan ta hand om de sina.
Och Ondskan kan ofta defineras som egots manifestation hos utövaren av densamma skriver Marksa
haraldsvarar
sofisterna sa att allting är människans mått, jag vet inte vilket normsystem nazismen hade om godhet, vet du,
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 28 och 0 gäster