Baader-Meinhof-fenomenet.
Moderator: Moderatorgruppen
Ok jag förstår.
Då vill jag bara säga att jag tycker alla dessa distinktioner är meningsfulla och att vi genom deras relation kan bemäktiga oss det ontologiska i det perceptuella.
Jag saknar väl den kognitiva klarsynthet som gör att jag kan förkasta dessa. Jag har alltid gillat dimman, eller min dåliga syn. Allt för vidsträckta vidder ger inte mer att se, bara större "yta" att fördela det sedda på.
Då vill jag bara säga att jag tycker alla dessa distinktioner är meningsfulla och att vi genom deras relation kan bemäktiga oss det ontologiska i det perceptuella.
Jag saknar väl den kognitiva klarsynthet som gör att jag kan förkasta dessa. Jag har alltid gillat dimman, eller min dåliga syn. Allt för vidsträckta vidder ger inte mer att se, bara större "yta" att fördela det sedda på.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Ja, främst genom att avfärda det som inte uppfyller våra grundläggande kriterier. Filosofi och forskning är ofta oerhört enformigt och tråkigt, därav dess tillförlitlighet.J R Auk skrev:Ok jag förstår.
Då vill jag bara säga att jag tycker alla dessa distinktioner är meningsfulla och att vi genom deras relation kan bemäktiga oss det ontologiska i det perceptuella.
Nej, jag tror inte alls att du brister kognitivt. Det verkar snarare vara ett medvetet val från din sida, dvs. att grumla blicken och anpassa ögonen för estetisk uppskattning. Inga svårigheter där, även om jag föredrar klarspråk.Jag saknar väl den kognitiva klarsynthet som gör att jag kan förkasta dessa. Jag har alltid gillat dimman, eller min dåliga syn. Allt för vidsträckta vidder ger inte mer att se, bara större "yta" att fördela det sedda på.
Problemet uppstår snarare i nästa led, i kommunikationen med någon som innehar en annan uppfattning. "Den andre" (jag) kan nämligen bara förhålla sig till din text, ditt språkbruk och dina logiska konstruktioner. Allt annat är okänt och därmed föremål för grundlös spekulation.
Förstå mig rätt. Förmågan att helt skingra verkligheten och ryckas med av fantasins svallvågor är något som jag personligen värderar högre än det torftiga snusförnuftet (som jag dock gjort mig till representant för i den här tråden), men var sak har sin plats.
Baader-Meinhof-"fenomenet" är bara meningsfullt i den mån det faller inom ramen för begreppet priming, alltså som en effekt av kognitiv betingning, inte som ett självstående fenomen.
Gassendi skrev:Ja, främst genom att avfärda det som inte uppfyller våra grundläggande kriterier. Filosofi och forskning är ofta oerhört enformigt och tråkigt, därav dess tillförlitlighet.J R Auk skrev:Ok jag förstår.
Då vill jag bara säga att jag tycker alla dessa distinktioner är meningsfulla och att vi genom deras relation kan bemäktiga oss det ontologiska i det perceptuella.Nej, jag tror inte alls att du brister kognitivt. Det verkar snarare vara ett medvetet val från din sida, dvs. att grumla blicken och anpassa ögonen för estetisk uppskattning. Inga svårigheter där, även om jag föredrar klarspråk.Jag saknar väl den kognitiva klarsynthet som gör att jag kan förkasta dessa. Jag har alltid gillat dimman, eller min dåliga syn. Allt för vidsträckta vidder ger inte mer att se, bara större "yta" att fördela det sedda på.
Problemet uppstår snarare i nästa led, i kommunikationen med någon som innehar en annan uppfattning. "Den andre" (jag) kan nämligen bara förhålla sig till din text, ditt språkbruk och dina logiska konstruktioner. Allt annat är okänt och därmed föremål för grundlös spekulation.
Förstå mig rätt. Förmågan att helt skingra verkligheten och ryckas med av fantasins svallvågor är något som jag personligen värderar högre än det torftiga snusförnuftet (som jag dock gjort mig till representant för i den här tråden), men var sak har sin plats.
Baader-Meinhof-"fenomenet" är bara meningsfullt i den mån det faller inom ramen för begreppet priming, alltså som en effekt av kognitiv betingning, inte som ett självstående fenomen.
Nu får du väl fan ta o ge dig. Vad är de här "våra grundläggande kriterier"? Och vad fan är "Filosofi och forskning är ofta oerhört enformigt och tråkigt" är du helt jävla blind för dina värdeutlåtanden?
Och varför är det tråkiga "tillförlitligt"? Det är ju fan floskel på floskel med dig. Men du skall ha tack i alla fall, jag vegeterade här i min långtråkighet och behövde lite upprörda känslor för att inte åderförkalkas
Och jag hoppas då att du inte tar illa upp för detta skäll jag ger uttryck för. Jag förstår faktiskt inte var du får det där ifrån. Och jag visar bara öppet den reaktion jag ser mig finna mig i. Det du säger om vad du värderar högre kan jag inte klaga på för det är en öppen värdering som du inte skyler över. Men vad du säger om vetenskap och filosofi är i min mening en dold värdering. Du saknar argumentation för påståendena. Varför skall vi ta dig på ordet så att säga?
Och det här med "värdet" av distinktioner av fenomen vi blir perceptuella så ser jag inte varför vi skall reducera dem till det platta beskrivande som gör. Vad är liksom den rena kognitionen? Har du någon metod för det? Jag håller det för mycket mera sannolikt att vi måste förlika oss med att vi redan alltid befinner oss i ett sammanhang (är kastade i världen) och avtäcker, snarare än upptäcker, i det perceptuella.
Dessa funktioner, synkronicitet, b-m fenomet, och det du anfört, (tagna som fenomen) varför antar du att de finns där hos oss? Visar inte det på att vi i vår "medvetenhet" ständigt söker mönster, och att det är i mönstret (det kända genom ett annat) som något kan blir relevant?
Varför förkasta det till fördel för en stipulerad ideal kognition?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Kanske jag var lite snabb nu, du besvarar ju mina frågor till viss del. Men ändå, de tål väl att utvecklas?
Vad vinner du på att fånga dessa fenomen inom en kategori av priming, eller kognitiv betingning? Det kan du bara stipulera genom ett antagande om att det meningsfulla ligger i en bakomliggande förståelse och inte prima facie fenomenet som perceptuellt? Att vi sedan betänker det prima facie antagna är inte samma sak som att vi betänker det i ett ordnande under en kategori av betingning som du menar.
Det jag undrar, i klarspråk, är alltså varför du menar att vi måste göra oss medvetna om den teroretiska förklaringen av vår psykologis teleologi (beskrivningen i kategoriserandet är bara meningsfullt i ljuset av det beskrivna som en funktion) istället för att bara betänka det som vi har perceptuellt. Har du stöd för din rationalism här?
Vad vinner du på att fånga dessa fenomen inom en kategori av priming, eller kognitiv betingning? Det kan du bara stipulera genom ett antagande om att det meningsfulla ligger i en bakomliggande förståelse och inte prima facie fenomenet som perceptuellt? Att vi sedan betänker det prima facie antagna är inte samma sak som att vi betänker det i ett ordnande under en kategori av betingning som du menar.
Det jag undrar, i klarspråk, är alltså varför du menar att vi måste göra oss medvetna om den teroretiska förklaringen av vår psykologis teleologi (beskrivningen i kategoriserandet är bara meningsfullt i ljuset av det beskrivna som en funktion) istället för att bara betänka det som vi har perceptuellt. Har du stöd för din rationalism här?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
J R Auk,
Självklart kan jag inte besvara dravlet, men det fanns några signaler som bröt igenom bruset. Dessa bevärdigar jag med svar.
Självklart kan jag inte besvara dravlet, men det fanns några signaler som bröt igenom bruset. Dessa bevärdigar jag med svar.
Kastadhet och epistemologisk "avtäckning" har inget med sannolikhet att göra, och inte på någon punkt står dessa utgångspunkter i konflikt med vad jag fört fram.J R Auk skrev:Jag håller det för mycket mera sannolikt att vi måste förlika oss med att vi redan alltid befinner oss i ett sammanhang (är kastade i världen) och avtäcker, snarare än upptäcker, i det perceptuella.
Det är brus. Vissa ser signaler i bruset, liksom vissa tyder hemliga meddelanden i tevens "myrornas krig" eller tror att staten söker förgifta dem med fluor i dricksvattnet och därför bara håller sig till destillerat vatten. Det kan vara intressant att se varför och hur dylika sammanbrott hopar sig runt vissa människor -- huvudsakligen paranoid schizofrena och tunga droganvändare -- men det är främst en fråga om vård och behandling.Dessa funktioner, synkronicitet, b-m fenomet, och det du anfört, (tagna som fenomen) varför antar du att de finns där hos oss?
Nej. Receptet stavas nitisk forskning och "trial and error". Om du inte är medveten om vad du gör, utan bara följer en undermedveten impuls att "lägga pussel", så bidrar du faktiskt inte med någonting. I serendipitetens fotspår vill dock många, genom förvirrande efterkonstruktioner, hävda en motsvarande tes.Visar inte det på att vi i vår "medvetenhet" ständigt söker mönster, och att det är i mönstret (det kända genom ett annat) som något kan blir relevant?
Så har inte skett. Inte någonstans har jag anfört att det skulle finnas en "ideal kognition". Själva tanken är absurd.Varför förkasta det till fördel för en stipulerad ideal kognition?
Vinner? Vad får dig att tro att det här är ett spel? Jag redovisade de provisoriskt faktiska omständigheterna. Det är inte märkvärdigare än så.Vad vinner du på att fånga dessa fenomen inom en kategori av priming, eller kognitiv betingning?
Jag har inte gett någon teoretisk förklaring och har inte den blekaste aning om vad du pratar om. Dessutom bör du förkasta tanken på målinriktning (teleologi) för vår art. Människan är inte en färdig produkt och kommer aldrig att så bli. Alltings ständiga föränderlighet är det enda som är oss evigt givet, så även med avseende på våra psyken.Det jag undrar, i klarspråk, är alltså varför du menar att vi måste göra oss medvetna om den teroretiska förklaringen av vår psykologis teleologi ...
Presentera för mig det antropologiska objektet 'människa' tillfredställande och jag håller käft. Tills dess. Dravlet kommer fortsätta att levereras.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Gassendi skrev:Självklart kan jag inte besvara dravlet, men det fanns några signaler som bröt igenom bruset. Dessa bevärdigar jag med svar.J R Auk skrev:Jag håller det för mycket mera sannolikt att vi måste förlika oss med att vi redan alltid befinner oss i ett sammanhang (är kastade i världen) och avtäcker, snarare än upptäcker, i det perceptuella.
Kastadhet och epistemologisk "avtäckning" har inget med sannolikhet att göra, och inte på någon punkt står dessa utgångspunkter i konflikt med vad jag fört fram.
Och vad har sannolikhet med detta att göra? Nu använder du värdetermer igen för att skyla över bristen på argumentation. Du har ju framför att vi skall förkasta det som blir perceptuellt i och med att vi medvetandegörs att vi tenderar att finna repetitioner av fenomen, intersubjektivt och intrasubjektivt. Du vet att man testat ganska så "nitisk forskning" på sådana saker som att korsord löses snabbare dagen efter det publicerats i tidningen o dyl (om de nu inte ljugit i de artiklar jag tagit del av.) Och man har upprepade gånger betraktat hur det interkontinentalt uppstått "nya" lösningar hos primater på deras vardagsproblem såväl som på konstruerade problem (även där med tillförsikten om att alla sådana studier kan ljuga för mig i sin publikation).
Gassendi skrev:Det är brus. Vissa ser signaler i bruset, liksom vissa tyder hemliga meddelanden i tevens "myrornas krig" eller tror att staten söker förgifta dem med fluor i dricksvattnet och därför bara håller sig till destillerat vatten. Det kan vara intressant att se varför och hur dylika sammanbrott hopar sig runt vissa människor -- huvudsakligen paranoid schizofrena och tunga droganvändare -- men det är främst en fråga om vård och behandling.J r Auk skrev:Dessa funktioner, synkronicitet, b-m fenomet, och det du anfört, (tagna som fenomen) varför antar du att de finns där hos oss?
Så då är det som görs perceptuellt brus? Eller vad har du för metod för att avgöra vad som är 'brus' dvs meningslös information, och 'icke-brus' meningsfull information?
Och igen med den här referensen till det "normala" se min fråga om det antropologiska objektet.
Gassendi skrev:Nej. Receptet stavas nitisk forskning och "trial and error". Om du inte är medveten om vad du gör, utan bara följer en undermedveten impuls att "lägga pussel", så bidrar du faktiskt inte med någonting. I serendipitetens fotspår vill dock många, genom förvirrande efterkonstruktioner, hävda en motsvarande tes.J r Auk skrev:Visar inte det på att vi i vår "medvetenhet" ständigt söker mönster, och att det är i mönstret (det kända genom ett annat) som något kan blir relevant?
Och vad är det här att "bidra"? Vad är det vi inte "bidrar" något till? Den rådande strukturen? Kuhn och paradigm? Icke-vetenskapligt?
Gassendi skrev:J r Auk skrev: Varför förkasta det till fördel för en stipulerad ideal kognition?
Så har inte skett. Inte någonstans har jag anfört att det skulle finnas en "ideal kognition". Själva tanken är absurd.
Det håller jag med om det är absurt. Men varför implicerar du det hela tiden i din text då? Om något är bristfälligt är det ju det i ljuset av ett annat som är idealt. Eller? Hur kan du definiera dig ur den knipan?
Gassendi skrev:J r Auk skrev: Vad vinner du på att fånga dessa fenomen inom en kategori av priming, eller kognitiv betingning?
Vinner? Vad får dig att tro att det här är ett spel? Jag redovisade de provisoriskt faktiska omständigheterna. Det är inte märkvärdigare än så.
Det är bra att du uppmärksammar min metod och applicerar den själv. 'Vinner' refererar till att du omtalar att något är "bättre" res "sämre" för vår kognition, även om jag talat mer i termer av perception, då vår kognition inkluderar en mängd omedvetna informationer.
Gassendi skrev:J r Auk skrev: Det jag undrar, i klarspråk, är alltså varför du menar att vi måste göra oss medvetna om den teroretiska förklaringen av vår psykologis teleologi ...
Jag har inte gett någon teoretisk förklaring och har inte den blekaste aning om vad du pratar om. Dessutom bör du förkasta tanken på målinriktning (teleologi) för vår art. Människan är inte en färdig produkt och kommer aldrig att så bli. Alltings ständiga föränderlighet är det enda som är oss evigt givet, så även med avseende på våra psyken.
Om du säger att det finns bra och dålig kognition så säger du att det finns ett syfte med kognitionen, ett syfte vilket i ljuset av det blir 'bättre' eller 'sämre'. Jag instämmer till fullo i att vi inte är en färdig produkt, men det gäller då att se vad det implicerar, som tex att vi inte kan ha ett "objektivt" antropologiskt objekt i 'människa'. Och med det inte en fast grund för värdeutlåtanden om vad som är bra respektiva dåligt i relation till detta "mänskligt".
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Din fråga är inte bara irrelevant. Den är dessutom felaktigt konstruerad. "Antropologiskt" kommer av ordstammen anthropos, 'människa', och logos, 'lära'.J R Auk skrev:Presentera för mig det antropologiska objektet 'människa' tillfredställande och jag håller käft.
Du har alltså redan insett att tillvaron som människa vilar i placeringen bakom en glugg, eller ett filter, med blicken mot världen. Detta gör att människan ser allt genom detta filter -- antropomorft, så att säga -- utan att kunna byta perspektiv.
Om du tog dig tid att läsa vad jag skrev så skulle du se att jag betonade föränderlighet, inte beständighet. Detta gäller självklart även människan, hennes psyke och de fenomen som omger henne.
För övrigt ville jag faktiskt undvika den här "kampen". Men det relevanta blir ju inte besvarat. Det relevanta varandes hur du definierar begreppen jag ifrågasätter.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Gassendi skrev:Din fråga är inte bara irrelevant. Den är dessutom felaktigt konstruerad. "Antropologiskt" kommer av ordstammen anthropos, 'människa', och logos, 'lära'.J R Auk skrev:Presentera för mig det antropologiska objektet 'människa' tillfredställande och jag håller käft.
Du har alltså redan insett att tillvaron som människa vilar i placeringen bakom en glugg, eller ett filter, med blicken mot världen. Detta gör att människan ser allt genom detta filter -- antropomorft, så att säga -- utan att kunna byta perspektiv.
Om du tog dig tid att läsa vad jag skrev så skulle du se att jag betonade föränderlighet, inte beständighet. Detta gäller självklart även människan, hennes psyke och de fenomen som omger henne.
Om vi inte kunde byta perspektiv finns ingen idé att diskutera vilket perspektiv vi skall anta, och ändå gör vi det. Skall vi omintetgöra hela diskussionen?
Det antropologiska objektet har med värdeutlåtandena att göra. Du kan inte säga att något är "sjukt" om du inte vet vad som är "friskt" och ändå säger du det. Och vad är då det "friska" om människan är ett gungfly utan fast punkt?
För övrigt börjar ju diskussionen ta form nu. Jag uppskattar den mer och mer.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Alls inte. Jag avfärdade din sammankoppling (se det understrukna ovan) och inte på någon punkt placerade jag en värdering däri.Och vad har sannolikhet med detta att göra? Nu använder du värdetermer igen för att skyla över bristen på argumentation.Gassendi skrev:Kastadhet och epistemologisk "avtäckning" har inget med sannolikhet att göra, och inte på någon punkt står dessa utgångspunkter i konflikt med vad jag fört fram.J R Auk skrev:Jag håller det för mycket mera sannolikt att vi måste förlika oss med att vi redan alltid befinner oss i ett sammanhang (är kastade i världen) och avtäcker, snarare än upptäcker, i det perceptuella.
Det har jag inte. Argumentera gärna, men gör det i så fall mot mina ord, inte mot dina mindre träffsäkra tolkningar av dem.Du har ju framför att vi skall förkasta det som blir perceptuellt i och med att vi medvetandegörs att vi tenderar att finna repetitioner av fenomen, intersubjektivt och intrasubjektivt.
Etablerade fakta och konsensus fungerar alldeles utmärkt utan metod. Den behövs helt enkelt inte. Relevans utmäts sedan genom samstämmighet med erfarenheten och i sammanhangets kontinuitet.Så då är det som görs perceptuellt brus? Eller vad har du för metod för att avgöra vad som är 'brus' dvs meningslös information, och 'icke-brus' meningsfull information?Gassendi skrev:Det är brus. Vissa ser signaler i bruset, liksom vissa tyder hemliga meddelanden i tevens "myrornas krig" eller tror att staten söker förgifta dem med fluor i dricksvattnet och därför bara håller sig till destillerat vatten. Det kan vara intressant att se varför och hur dylika sammanbrott hopar sig runt vissa människor -- huvudsakligen paranoid schizofrena och tunga droganvändare -- men det är främst en fråga om vård och behandling.J r Auk skrev:Dessa funktioner, synkronicitet, b-m fenomet, och det du anfört, (tagna som fenomen) varför antar du att de finns där hos oss?
Mänsklighetens utveckling liksom en fördjupad förståelse för hennes situation.Och vad är det här att "bidra"? Vad är det vi inte "bidrar" något till?Gassendi skrev:Nej. Receptet stavas nitisk forskning och "trial and error". Om du inte är medveten om vad du gör, utan bara följer en undermedveten impuls att "lägga pussel", så bidrar du faktiskt inte med någonting. I serendipitetens fotspår vill dock många, genom förvirrande efterkonstruktioner, hävda en motsvarande tes.J r Auk skrev:Visar inte det på att vi i vår "medvetenhet" ständigt söker mönster, och att det är i mönstret (det kända genom ett annat) som något kan blir relevant?
Det gör jag inte. Du missförstår helt enkelt vad jag skriver.Det håller jag med om det är absurt. Men varför implicerar du det hela tiden i din text då?Gassendi skrev:Så har inte skett. Inte någonstans har jag anfört att det skulle finnas en "ideal kognition". Själva tanken är absurd.J r Auk skrev: Varför förkasta det till fördel för en stipulerad ideal kognition?
Om du tycker att jag är otydlig, be mig då hellre att omformulera mig än att felaktigt anta och bygga upp ett helt argument utifrån ett missförstånd.
Nej. Definitivt inte. Om din bil är bristfällig i sin funktion så uppnår den väl inte en ideal status så fort den återigen blir körbar? Och kanske fungerar datorer som ännu bättre jämförelse än bilar? Skulle en fungerande PC från 2003 vara idealisk visavi en tillfälligt dysfunktionell Mac anno 2010? En fungerande kognition behöver inte i något avseende speglas mot varken "ideal" eller "fulländning".Om något är bristfälligt är det ju det i ljuset av ett annat som är idealt. Eller?
Svartvitt tänkande är hämmande, Auk. Gör dig kvitt det.
Syftet? Vår överlevnad beror av att vi utvecklas dithän, men riktningen är okänd och värderingen tillfällig.Om du säger att det finns bra och dålig kognition så säger du att det finns ett syfte med kognitionen, ett syfte vilket i ljuset av det blir 'bättre' eller 'sämre'.Gassendi skrev:Jag har inte gett någon teoretisk förklaring och har inte den blekaste aning om vad du pratar om. Dessutom bör du förkasta tanken på målinriktning (teleologi) för vår art. Människan är inte en färdig produkt och kommer aldrig att så bli. Alltings ständiga föränderlighet är det enda som är oss evigt givet, så även med avseende på våra psyken.J r Auk skrev: Det jag undrar, i klarspråk, är alltså varför du menar att vi måste göra oss medvetna om den teroretiska förklaringen av vår psykologis teleologi ...
Nej, jag ser inte hur människans tillstånd på något sätt begränsar användandet av grundläggande, tillfälliga och/eller ytliga värdeutlåtanden (dvs. "bra" eller "dåligt", eller för den delen i komparativ).Jag instämmer till fullo i att vi inte är en färdig produkt, men det gäller då att se vad det implicerar, som tex att vi inte kan ha ett "objektivt" antropologiskt objekt i 'människa'. Och med det inte en fast grund för värdeutlåtanden om vad som är bra respektiva dåligt i relation till detta "mänskligt".
Nu är du där igen, ordvrängare. För tydlighetens skull: vi kan inte under några som helst omständigheter byta art-perspektiv.Om vi inte kunde byta perspektiv finns ingen idé att diskutera vilket perspektiv vi skall anta, och ändå gör vi det. Skall vi omintetgöra hela diskussionen?
Nu är du åter inne i ett svartvitt tänkande. Negativa definitioner, liksom rörliga och föränderliga gränsdragningar, är nödvändiga i våra försök att göra världen begriplig och den tillskansade informationen användbar. Ja, den är värderande efter sammanhang och samstämmighet (frisk/sjuk), men inte absolut i någon mån -- vår föränderliga (och förgängliga) natur tillåter det inte.Det antropologiska objektet har med värdeutlåtandena att göra. Du kan inte säga att något är "sjukt" om du inte vet vad som är "friskt" och ändå säger du det. Och vad är då det "friska" om människan är ett gungfly utan fast punkt?
Världen vi egentligen lever i är nämligen nästintill okänd för oss. Den kan sägas vara ett pluralistiskt universum (eller multiversum) av epistemologiskt otillgängliga detaljer. Ett gränslöst överflöd som aldrig bildar en helhet.
Utan avgränsning -- dvs. utan traditionens tyranni och utan de ledande vetenskapernas instansieringar -- lever vi i ett formlöst kaos.
monism=pluralism
order=kaos
simplicitet=komplexitet
objektivitet=subjektivitet
naturkultur
allt är uppåner
universum är fraktalt
loopat!
order=kaos
simplicitet=komplexitet
objektivitet=subjektivitet
naturkultur
allt är uppåner
universum är fraktalt
loopat!
Flows are necessary—and indeed this is a thought in terms of flows—the feminine flow, following very determined trajectories, rises up following the lines of masculine flow, along the spinal column, to go to the brain, and that’s desire in its immanence as a process.
– Deleuze
– Deleuze
Jag har inte framhållit någon teori, utan pekat ut tomheten, den kognitiva kortslutningen och bedrägeriet som finns så starkt förankrat i synkronicitet och dylika begrepp.
Jag förstår dig inte Gassendi. Hur menar du dig kunna avgöra att det är frågan om bedrägeri eller kognitiv kortslutning?
Det är ju därför jag talar om ett antropoligiskt objekt. Alltså en idealmänniska.
Jag förstår inte hur du annars kan tala om vad som är "bra", även om det tas svagt i bemärkelsen 'meningsfullt', för någon annan?
Jag förstår inte heller varför du talar om svart/vitt tänkande? Jag ser ju det inte så, jag ser det snarare som att jag vill ge individen själv rätten att bedöma huruvida perceptionerna av kognitionerna är meningsfulla, "bra", eller inte. Dvs bara gråskala, utan definierande periferier.
Nu är du åter inne i ett svartvitt tänkande. Negativa definitioner, liksom rörliga och föränderliga gränsdragningar, är nödvändiga i våra försök att göra världen begriplig och den tillskansade informationen användbar. Ja, den är värderande efter sammanhang och samstämmighet (frisk/sjuk), men inte absolut i någon mån -- vår föränderliga (och förgängliga) natur tillåter det inte.
Men gör du då inte anspråk på ett tolkningsföreträde? Jag ser den praktiska nyttan, men då borde vi tala i termer av att; -För mig är detta med slika fenomen nonsens och bör bara ges relevans i ljuset av kognition och dess brister (eller hur du nu vill formulera det, det är inte viktigt att det är exakt).
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
För övrigt låter det väldigt Frommskt detta
? (Bara att ignorera om det inte är meningsfullt för dig)
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Omständigheten visar hur en outrannsaklig företeelse förklaras med hjälp av godtyckliga -- men säkert estetiskt tillfredsställande -- genvägar. Så långt är bedömningen helt neutral. Det är först i nästa led som jag bidrar med en värdering, då en kontinuerlig aktivitet förbinder deltagarna enligt en hierarki som går bortom distinktionen mellan underhållare och publik, nämligen i bedragare och bedragna.J R Auk skrev:Jag förstår dig inte Gassendi. Hur menar du dig kunna avgöra att det är frågan om bedrägeri eller kognitiv kortslutning?Jag har inte framhållit någon teori, utan pekat ut tomheten, den kognitiva kortslutningen och bedrägeriet som finns så starkt förankrat i synkronicitet och dylika begrepp.
De bedragna besitter alltså kognitiva tillkortakommanden -- spärrar, ögonbindlar och "döda vinklar" -- som förstärker bedragarens manipulationer. De förenas i en behovskedja som påminner om kontakten mellan läkare och patient, fast där botemedlet är ett gift som håller sjukdomen vid liv.
Synen på det antropologiska objektet är ständigt skiftande och kan peka mot tillfälliga lokala, sociala och/eller kulturella ideal, inte universella. Varje intervall av tid, plats och social miljö formar ett unikt ideal -- men de underliggande krafter som formar detta ideal är nästan helt okända för oss.Det är ju därför jag talar om ett antropoligiskt objekt. Alltså en idealmänniska.
För att värderingen ligger "på andra sidan" av det antropologiska filtret och utgör inte nödvändigtvis en förlängning av vår fysiska varelse eller dess egenskaper.Jag förstår inte hur du annars kan tala om vad som är "bra", även om det tas svagt i bemärkelsen 'meningsfullt', för någon annan?
För att du på punkt efter punkt tycktes söka absoluta motsatser till varje påstående, begrepp eller företeelse som jag förde fram. (Det används hyfsat ofta, främst av sofister, för att skingra eller åtminstone fördunkla motståndares argumentation.)Jag förstår inte heller varför du talar om svart/vitt tänkande?
Det är inte mig emot, men i djungeln av intryck och uttryck finns privilegierade perspektiv.Jag ser ju det inte så, jag ser det snarare som att jag vill ge individen själv rätten att bedöma huruvida perceptionerna av kognitionerna är meningsfulla, "bra", eller inte. Dvs bara gråskala, utan definierande periferier.
Nej. Först söker jag konsensus genom allmänt vedertagna definitioner, därefter en gemensam plattform för vidare argumentation. Tolkningsarbetet upphör aldrig och företräden bör i regel undvikas.Men gör du då inte anspråk på ett tolkningsföreträde?Nu är du åter inne i ett svartvitt tänkande. Negativa definitioner, liksom rörliga och föränderliga gränsdragningar, är nödvändiga i våra försök att göra världen begriplig och den tillskansade informationen användbar. Ja, den är värderande efter sammanhang och samstämmighet (frisk/sjuk), men inte absolut i någon mån -- vår föränderliga (och förgängliga) natur tillåter det inte.
Instämmer.Jag ser den praktiska nyttan, men då borde vi tala i termer av att; -För mig är detta med slika fenomen nonsens och bör bara ges relevans i ljuset av kognition och dess brister (eller hur du nu vill formulera det, det är inte viktigt att det är exakt).
Det glömda språket och Den destruktiva människan har tveklöst präglat mitt tänkande, men jag får erkänna att det var ett tag sedan jag tog mig an hans verk.För övrigt låter det väldigt Frommskt detta?
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 20 och 0 gäster