Utrotar männskan sig själv?

[erik]

Ja, är det så att människan utrotar sig själv?
Med dagens segregation, effektivisering och växande miljöproblem kan
man fråga sig om människan kommer att klara av att leva om, säg 500 år
några eller kommer vi bli besegrade av en ny varelse. Kanske en ny tid
homosapiens? Eller är vi den "optimala" varelsen och kommer överleva?

Med den utveckling jag ser tycker jag inte det verkar som människan är
ett hållbart släkte.

[Henrick Pålsson]

Jag håller med dig, kanske inte om 500 år men dock kommer dagens människa att dö ut och ersättas av en ny ras. Eller så kommer dagens homosapiens utvecklas till något annat, det som Nietzsche diskuterar i Aslo Sprach Zarathustra. Jag vet att den norske filosofen Arne Næss diskuterar detta, att människan bör döut så att en ny ras kan komma till, liksom dinosaurierna dog ut och ersattes av däggdjuren och människan kom till. Men dock roligt är det att fundera på detta.

[J R Auk]

Jag tror att människans fortsatta existens bör disskuteras utifrån ett fysiskt och ett psykiskt perspektiv.
Att vi skulle dö ut fysiskt känns inte som så sannolikt, då vi hela tiden ökar vår förmåga att tackla problem som ställs i vår väg.
Sen kan ju självklart missbruket av antibiotika och virusmutationer leda till det ovan nämnda, men att vi skulle ersättas av en ny ras, inom en överskådlig framtid, känns mer och mer avlägset, då vi faktiskt har inlett en recesiv fysiologisk evolution (förutsatt att vi tar Darwinismen för sann). För i dagens läge är det ju inte så, att bara för att en person lider av en fysisk defekt, så minskar hans reproduktion och överlevnads chanser. Survival of the fittest är inte längre applicerbart på människorasen, utan i många fall motsatsen. I rika länder har vi ju en förknippning mellan utbildning och antalet barn. Men ser man till andra länder så är fallet oftast det motsatta. (Jag säger inte här att utbildning är ett tecken för högre inteligens, men det blir så jobbigt att gå ifrån alla samhällets normer ) Och varför inteligens skulle ge "the fittest" tänker jag inte ens disskutera.

MEN jag är däremot övertygad om att människan genomgår en allt snabbare psykisk, evolution. Och att detta är det som Nietzche talar om i begreppet "övermänniskan". (jag har dock läst väldigt lite av Nietzche så rätta mig gärna).
Bland annat så måste logiken nån gång få ett sant fäste i våra värdegrunder, och med det följer fallet av religion och ersättandet med tro.
Vi kan ta ett ganska konkret exempel.
Reklam: Idag så är det en av dom ledande faktorerna inom psykologi och beteendevetenskap, men dom biter sig själva i svansen. Allt som människan lär sig vill hon dela med sig, därav följer också en större medvetandehet, och därigenom är evolutionens hjul satta i spinn.
Så för att svara på frågan om människan utrotar sig själv:
Nej, jag skulle inte tro det, däremot så är vi idag i en period som betonar negativa nyheter framför sammhällsutvecklande sådana.
Jag har själv märkt av detta mycket väl, då jag för ca: 2 år sedan slutade läsa tidningar och se på nyheter, annat än sporadiskt.
Varför jag gjorde det, var för att mitt intresse av att veta majoriteten av nyheterna var väldigt tvivelaktigt. Varför ska jag läsa om våldtäkter och mord, tågolyckor i Indien och dyl.
Självklart ska jag inte ta på mig skygglapparna och förtränga verkligheten, men världen är stor och bara av den faktorn kommer att våld och olyckor är en del av vardagen.
Men om man istället själv väljer sina nyheter så finns det otroligt mycket positiv utveckling att läsa om. Men som sagt det är inte dessa som betonas, då reaktionen är mindre.
Samt ta en ordentlig koll på vilka som förmedlar nyheterna och du kommer bli skrämd av hur koncentrerad denna sfär av människor är.
All form av evolution är självsanerande då strävan handlar om överlevnad. Den framträdande faktorn är tid. Med tillräckligt mycket tid så planar dom mest kaotiska systemen ut (eller tvärt om )
Aja en en gång en smått obegripligt lång post, men jag hoppas att min mening i viss mån når fram...

[freddemalte]

Ja, är det så att människan utrotar sig själv?
Med dagens segregation, effektivisering och växande miljöproblem kan
man fråga sig om människan kommer att klara av att leva om, säg 500 år
några eller kommer vi bli besegrade av en ny varelse. Kanske en ny tid
homosapiens? Eller är vi den "optimala" varelsen och kommer överleva?

Med den utveckling jag ser tycker jag inte det verkar som människan är
ett hållbart släkte.

Det finns väl i sak inget som tyder på att människan skulle vara någon slags evolutionens slutprodukt, men det är självklart svårt för oss att tänka oss in i vad en eventuell fortsättning på temat skulle vara. Det är nästan omöjligt att förutspå vad de saker som du nämner kommer att ha för effekt på mänskligheten inom den angivna tidsperioden! Människan verkar ju vara tämligen uppfinningsrik och anpassningsbar, så det skulle inte förvåna mig om hon överlever även dessa fenomen.

Fredrik

[Justin Case]

Jag tror att människans fortsatta existens bör disskuteras utifrån ett fysiskt och ett psykiskt perspektiv.
Att vi skulle dö ut fysiskt känns inte som så sannolikt, då vi hela tiden ökar vår förmåga att tackla problem som ställs i vår väg.
Sen kan ju självklart missbruket av antibiotika och virusmutationer leda till det ovan nämnda, men att vi skulle ersättas av en ny ras, inom en överskådlig framtid, känns mer och mer avlägset, då vi faktiskt har inlett en recesiv fysiologisk evolution (förutsatt att vi tar Darwinismen för sann). För i dagens läge är det ju inte så, att bara för att en person lider av en fysisk defekt, så minskar hans reproduktion och överlevnads chanser. Survival of the fittest är inte längre applicerbart på människorasen, utan i många fall motsatsen. I rika länder har vi ju en förknippning mellan utbildning och antalet barn. Men ser man till andra länder så är fallet oftast det motsatta. (Jag säger inte här att utbildning är ett tecken för högre inteligens, men det blir så jobbigt att gå ifrån alla samhällets normer  :twisted:) Och varför inteligens skulle ge "the fittest" tänker jag inte ens disskutera.

MEN jag är däremot övertygad om att människan genomgår en allt snabbare psykisk, evolution. Och att detta är det som Nietzche talar om i begreppet "övermänniskan". (jag har dock läst väldigt lite av Nietzche så rätta mig gärna).
Bland annat så måste logiken nån gång få ett sant fäste i våra värdegrunder, och med det följer fallet av religion och ersättandet med tro.
Vi kan ta ett ganska konkret exempel.
Reklam: Idag så är det en av dom ledande faktorerna inom psykologi och beteendevetenskap, men dom biter sig själva i svansen. Allt som människan lär sig vill hon dela med sig, därav följer också en större medvetandehet, och därigenom är evolutionens hjul satta i spinn.
Så för att svara på frågan om människan utrotar sig själv:
Nej, jag skulle inte tro det, däremot så är vi idag i en period som betonar negativa nyheter framför sammhällsutvecklande sådana.
Jag har själv märkt av detta mycket väl, då jag för ca: 2 år sedan slutade läsa tidningar och se på nyheter, annat än sporadiskt.
Varför jag gjorde det, var för att mitt intresse av att veta majoriteten av nyheterna var väldigt tvivelaktigt. Varför ska jag läsa om våldtäkter och mord, tågolyckor i Indien och dyl.
Självklart ska jag inte ta på mig skygglapparna och förtränga verkligheten, men världen är stor och bara av den faktorn kommer att våld och olyckor är en del av vardagen.
Men om man istället själv väljer sina nyheter så finns det otroligt mycket positiv utveckling att läsa om. Men som sagt det är inte dessa som betonas, då reaktionen är mindre.
Samt ta en ordentlig koll på vilka som förmedlar nyheterna och du kommer bli skrämd av hur koncentrerad denna sfär av människor är.
All form av evolution är självsanerande då strävan handlar om överlevnad. Den framträdande faktorn är tid. Med tillräckligt mycket tid så planar dom mest kaotiska systemen ut (eller tvärt om  :D )
Aja en en gång en smått obegripligt lång post, men jag hoppas att min mening i viss mån når fram...

Jag applåderar ditt val att inte låta massmedias löpsedels-nyhetsflöde gå rakt in i dig. Massmedias rapportering är selektiv och extremt kortsiktigt vinstmaximeringsssträvande: massmedia rapporterar om vadhelst som säljer lösnummer genast, och stenåldersmänniskor som vi är så köper vi fler lösnummer om löpsedlarna handlar om sex eller omedelbart fysiskt våld eller liknande, förehavanden mellan enskilda personer - för då är det fråga om något vi kan personligen identifiera oss med - än om det skulle rapporteras om något som har mycket större, mycket större betydelse för oss alla på sikt, till exempel teknikutvecklingens ständiga acceleration och vad denna logiskt sett innebär för de närmaste t.ex. 50 åren, och till exempel de mäktigaste denna planets makthavares (läs: bl.a. Pentagons) försök att tysta ned visselblåsare som Wikileaks.

[Justin Case]

Jag menar, visst kan man kanske i viss mån lösa kortsiktiga problem genom att fokusera på de kortsiktiga problemen, men därigenom löper man förmodligen en oförsvarbart stor risk att missa att lösa de långsiktiga problemen. Och de långsiktiga problemen är de viktigaste.

[Justin Case]

Med den utveckling jag ser tycker jag inte det verkar som människan är ett hållbart släkte.

Din observation är förmodligen riktig: sannolikheten för att mänskligheten kommer att överleva är nog under 50%. Men det innebär inte att vi bara har att konstatera att så är fallet. Den rimliga reaktionen är att försöka höja dessa "under 50% chans för mänsklighetens överlevnad", så att vi uppnår ett så stort procenttal som möjligt. Vi har att jobba med den mänsklighet vi har att jobba med. Let's face it. Shit happens. We got humanity. It's shit. That's what we got. Let's make the best possible out of it!

[Justin Case]

Jag tror att människans fortsatta existens bör disskuteras utifrån ett fysiskt och ett psykiskt perspektiv.
Att vi skulle dö ut fysiskt känns inte som så sannolikt, då vi hela tiden ökar vår förmåga att tackla problem som ställs i vår väg.

Även om jag förespråkar optimism i den här frågan, vill jag ändå påpeka att det faktum att vi "hela tiden ökar vår förmåga att tackla problem som ställs i vår väg" inte i sig automatiskt är något vidare bra argument för att vi kommer att "greja det". Mången idrottare har beskrivits på liknande sätt, men till slut blivit besegrad. En attityd som går ut på att "vi kommer att greja det" är alltför "laid back", den implanterar inte optimalt med kämparglöd hos människorna. Å andra sidan kan samma sak sägas om en attityd som går ut på att "vi kommer att gå under". Inte heller den implanterar någon optimal kämparglöd hos människorna. Vad vi behöver är någonting däremellan: en attityd som erkänner att varje handling vi utför kan potentiellt avgöra mänsklighetens hela framtid (dock samtidigt med insikten om att vissa sådana handlingar mer sannolikt än andra har denna effekt).

[Justin Case]

Jag håller med dig, kanske inte om 500 år men dock kommer dagens människa att dö ut och ersättas av en ny ras. Eller så kommer dagens homosapiens utvecklas till något annat, det som Nietzsche diskuterar i Aslo Sprach Zarathustra. Jag vet att den norske filosofen Arne Næss diskuterar detta, att människan bör döut så att en ny ras kan komma till, liksom dinosaurierna dog ut och ersattes av däggdjuren och människan kom till.  Men dock roligt är det att fundera på detta.

Det är stor risk att någon ny "ras" inte hinner ersätta människan, om människan dör ut. Solen kommer att gå under ganska snart. Har du räknat på hur stor sannolikheten är, statistiskt sett, för att någon ny "ras" (jag tror iofs att du menar djurart) skulle hinna uppstå och dessutom förhindra eller på annat sätt överleva solens undergång, om mänskligheten försvann snart? Vad jag kan se är den sannolikheten inte bara ganska liten, utan oerhört liten. Vad jag kan se står det nog och faller med oss.

[Sceptisk]

Jag måste faktiskt korrigera detta påstående eftersom det är en så pass vanlig men ändå helt felaktig slutsats av vår situation. Det påstående som är oerhört vanligt men ändå helt felaktigt uttrycks här såhär "Med den utveckling jag ser tycker jag inte det verkar som människan är ett hållbart släkte."

Det finns många olika sätt att uttrycka samma åsikt men i andra ordalag, kontentan är ändå att det är människan om är ohållbar, att det är människan som utrotar sig själv, att det är människan som förstör planeten, att det är människan som sabbar för sig själv, etc. Kort sagt att det är människans fel, punkt.

Detta är en oerhört vanlig åsikt, den är så vanlig att den måste vara att betraktas som grundläggande för hur folk resonerar angående människa och miljö och framtid.

Varför är detta påstående felaktigt?

Helt enkelt eftersom det inte är människans fel. Med det menar jag inte att det inte är människor som ligger bakom dessa problem som överbefolkning, utrotning av 200 arter varje dag, dödandet av världshaven, osv. Det är bara en fråga om ekonomi. Allt det som vi anklagar människan för är istället ekonomins fel, inte vilken ekonomi som helst, utan denna ekonomi som vi har som numera är global.

Detta är en god nyhet, men brukar mottas som en dålig nyhet. Men det är en god nyhet eftersom då det bara är fel på ekonomin - inte på människan - då finns det en lösning. Om felet låg helt hos människan, då skulle vi vara chanslösa, och det vore ytterst märkligt att vi ens lyckats ta oss såhär långt. Om människan är som Terminator säger "av naturen destruktiva" då borde vi ha utrotat oss själva för länge länge sedan.

Nu är detta inte fallet. Människan har levt på jorden i över 1 miljon år utan att utrota sig själv eller planetens resurser. Problemen startade alltså inte med människan, utan med denna ekonomi, denna kultur som vi lever i idag, civilisationen.

Detta brukar mottas med skepsis och ibland med ren förnekelse, att den som påstår att det är civilisationen som förstör miljön borde istället pröva på att flytta ut i en stuga i skogen - förmodligen så att vi andra slipper höra på hans galna teorier.

Hur kunde civilisationen av alla saker någonsin kunna förstöra miljön? Civilisation som gett oss så mycket... den har gett oss brödrosten, kylskåpet, elektricitet, bilar, tåg, flygplan, raketer, pistoler, gevär, granater, politiska system, erövringskrig, oljekrig, religionskrig, inflation, depression, skuldekonomi, överbefolkning, industrialism, massproduktion, masskonsumtion, TV, film, såpor, dokusåpor... eh.. ja.. hur skulle det kunna beskyllas för att vara miljöfarligt? Vi får ju inte glömma att civilisationen faktiskt har gett oss sjukhus och medicin!

[Justin Case]

Sceptisk, även om det är som du säger, är det osannolikt att man skulle kunna få mänskligheten att vända ryggen åt civilisationen. Fler och fler vänder sig istället till den. Fler och fler u-länder, Kina, Indien, etc. Det rimliga i den situationen är istället att försöka hitta en annan lösning, en lösning som möjliggör för mänskligheten att klara sig trots att dess civilisation har de brister du påtalar. Den ger ju även upphov till ny teknik, teknik som vid rätt användning skulle kunna lösa alla problem. Till exempel genom att man skapar övermänskligt intelligent artificiell ingelligens som löser alla problem åt mänskligheten. Hotet mot mänsklighetens överlevnad kommer snarare från de krafter som vill härska över denna utveckling och bli diktatorer över mänskligheten. Mänsklighetens uppgift är att se till att sprida ut makten så pass jämlikt över så pass många så pass vettiga människor att det inte uppstår någon global diktatur. De övriga problemen som mänskligheten hittills har haft att brottas med - klimatförändringar, resursutarmning, krig, etc - kommer att vara lösta ganska snart, antingen genom artificiell intelligens eller genom utrotning av mänskligheten. Låt oss maximera chanserna för att det blir det förstnämnda.

[freddemalte]

Ja, är det så att människan utrotar sig själv?

Om man vill spetsa till det rejält kan man ju ställa motfrågan: Spelar det någon roll om människan utrotar sig själv eller försvinner av andra skäl? Ska bli intressant att få seriösa och välformulerade argument för och eventuellt emot att de skulle ha någon egentlig betydelse - och i så fall för vem?

Vänligen

Fredrik