Jo drömmar känns ofta verkligare än verkligheten... det är underbart, och när man vaknar så upptäcker man att det inte ens var verkligt, utan bara något magiskt som hjärnan fantiserat ihop. Det dumma är dock när man börjar anklaga sig själv i drömmarna, skuldbelägger sig och får ångest. De flesta drömmer nog mer spännande drömmar än vad dom upplever spänning i verkligheten, sedan är det ju många som söker efter ett "lugn" i den verkliga vardagen, varför vet jag inte egentligen?freddemalte skrev:Hummmm . . . finns det inte någon slags skräckblandad förtjusning över mardrömmar . . . oerhört jobbiga och skrämmande men samtidigt lite spännande just därför att det bara är drömmar . . . jag kan inte sluta fascineras över fenomenet drömmar!kort skrev:Haha! Jag menar det kan väl knappast ha inträffat när jag bara drömmer mardrömmar! :wink:freddemalte skrev:Låter både underbart och underligtkort skrev:"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
Den dagen det inträffar kommer bli min lyckligaste! :)
Vänligen
Fredrik
Vänligen
Fredrik
tänk om livet är en dröm
Moderator: Moderatorgruppen
- freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Ja, det där med drömmar har dryftats länge! Den moderna hjärnforskningens senaste rön är väl att drömmar "helt enkelt" är spontanaktivering av olika delar av hjärnan under natten. Aktivering som har till funktion att återställa den elektrokemiska balansen samt konsolidera minnen som snappats upp via hippocmpus (kortidsminnescentra) under den senaste tiden (dagen eller så). Drömmarnas storyinnehåll kommer då troligtvis av att hjärnan även har funktioner som på dagen är till för att skapa mening, sammanhang och en genomgående historia i våra liv. När den spontana aktiviteten i hjärnan leder till mängder av intryck (som om vore de sinnesintryck) skapas även en historia (drömmen) av detta hjärncentra. Att drömmarna även har ett visst psykologiskt "symbolvärde" är det nog ingen tvekan om då, som tidigare nämnts, minnen (upplevelser) bearbetas och aktiveras under drömprocessen. Det som fortfarande inte är riktigt utrett är om drömmen upplevs (temporal) i realtid med den verkliga tiden, eller om det enbart är minnet som spelar en ett spratt när man väl vaknar (dvs att man tror att man har drömt fast det egentligen enbart var massor av punktaktiveringar under natten, som därefter vid uppvaknandeögonblicket genererar en drömstory).kort skrev:Jo drömmar känns ofta verkligare än verkligheten... det är underbart, och när man vaknar så upptäcker man att det inte ens var verkligt, utan bara något magiskt som hjärnan fantiserat ihop. Det dumma är dock när man börjar anklaga sig själv i drömmarna, skuldbelägger sig och får ångest. De flesta drömmer nog mer spännande drömmar än vad dom upplever spänning i verkligheten, sedan är det ju många som söker efter ett "lugn" i den verkliga vardagen, varför vet jag inte egentligen?freddemalte skrev:Hummmm . . . finns det inte någon slags skräckblandad förtjusning över mardrömmar . . . oerhört jobbiga och skrämmande men samtidigt lite spännande just därför att det bara är drömmar . . . jag kan inte sluta fascineras över fenomenet drömmar!kort skrev:Haha! Jag menar det kan väl knappast ha inträffat när jag bara drömmer mardrömmar! :wink:freddemalte skrev:Låter både underbart och underligtkort skrev:"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
Den dagen det inträffar kommer bli min lyckligaste! :)
Vänligen
Fredrik
Vänligen
Fredrik
Tja, detta är den vetenskapliga förklaringen, vilket dock inte varken behöver eller måste ta bort mystiken från drömmarna som fenomen, eller för den delen de metafysiska frågetecknen: Är det en parallellvärld som man besöker när man sover? Har "drömvärlden" samma verklighetsdignitet som den vakna världen? Finns jaget i drömmen? Eller är det enbart ett obesevatörsperspektiv? Osv . . . .
Inatt drömde jag att min sambo (Malin) gav mig ett paket i födelsedagspresent och när jag öppnade det var där fyra stycken identiska kopior av Malin fast enbart 20 cm långa (helt proportioneliga). Malin gick till jobbet (i dörmmen) och dessa "mini-Malins" följde med mig i lägenheten och var jätteroliga - konstig dröm va?
Vänligen
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
- freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Det är inte så märkvärdigt egentligen, det är de "psykologiska aktiviteter" som förenar oss (som är lika oss människor emellan), underliggande för vårt psyke, men som kommer fram som specifika, egna psykiska (medvetna) aktiviteter i var och en enligt psykologen (filosofen) Carl Gustav Jungs tankegågar. Det man skulle kunna säga emot sådana teorier är väl att det är tveksamt om det finns något undermedvetet (omdevetet) överhuvd taget? Att hjärnan bearbetar information som vi inte blir medvetna om må vara en sak, men att kalla det för ett "separat medvetande" är tveksamt.nuddle skrev:som en ren tankestruktur som blir väldigt verklig genom det kollektiva undermedvetna skriver Skogsälvan, hur kan vi veta vad det kollektiva undermedvetna är?
Men man kan ju på något sätt (kunskapsteoretiskt) likna denna teori med idéerna om att det finns en för oss "dolt verklighet" som vi inte kan nå bl.a. på grund av våra sinnens (eller hjärnans) begränsningar. Även denna idé (kalla den idévärlden, eller Kants varat i sig etc) kan lika gärna vara en tankekonstruktion bildad som en bieffekt av att vi (i vardagen) kan konstatera att objekt försvinner bakom andra objekt etc, och ur det drar vi slutsatsen att det även finns aspekter av världen som vi inte kan uppfatta (då talar jag inte om att vi inte ser rötngenstårlar med blotta ögat etc.) utan att även sådant "då skulle vara något annat egetligen" osv.
Hur vi vet att sådant finns? Tja, se mitt intlägg om absolut kunskap:
http://www.filosofiforum.com/forum/vie ... c&start=46
Vänligen
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
Jag hoppas egentligen att det inte finns någon realitet i våra drömmar, att drömmarna bara symboliserar någon oberoende verklighet.freddemalte skrev:Ja, det där med drömmar har dryftats länge! Den moderna hjärnforskningens senaste rön är väl att drömmar "helt enkelt" är spontanaktivering av olika delar av hjärnan under natten. Aktivering som har till funktion att återställa den elektrokemiska balansen samt konsolidera minnen som snappats upp via hippocmpus (kortidsminnescentra) under den senaste tiden (dagen eller så). Drömmarnas storyinnehåll kommer då troligtvis av att hjärnan även har funktioner som på dagen är till för att skapa mening, sammanhang och en genomgående historia i våra liv. När den spontana kativiteten i hjärnan leder till mängder av inte intryck (som om vore de sinnesintryck) skapas även en historia (drömmen) av detta hjärncentra. Att drömmarna även har ett visst psykologiskt "symbolvärde" är det nog ingen tvekan om då, som tidigare nämnts, minnen (upplevelser) bearbetas och aktiveras under drömprocessen. Det som fortfarande inte är riktigt utrett är om drömmen upplevs (temporal) i realtid med den verkliga tiden, eller om det enbart är minnet som spelar en ett spratt när man väl vaknar (dvs att man tror att man har drömt fast det egentligen enbart var massor av punktaktiveringar under natten, som därefter vid uppvaknandeögonblicket genererar en drömstory).
Tja, detta är den vetenskapliga förklaringen, vilket dock inte varken behöver eller måste ta bort mystiken från drömmarna som fenomen, eller för den delen de metafysiska frågetecknen: Är det en parallellvärld som man besöker när man sover? Har "drömvärlden" samma verklighetsdignitet som den vakna världen? Finns jaget i drömmen? Eller är det enbart ett obesevatörsperspektiv? Osv . . . .
Inatt drömde jag att min sambo (Malin) gav mig ett paket i födelsedagspresent och när jag öppnade det var där fyra stycken identiska kopior av Malin fast enbart 20 cm långa (helt proportioneliga). Malin gick till jobbet (i dörmmen) och dessa "mini-Malins" följde med mig i lägenheten och var jätteroliga - konstig dröm va?
Vänligen
Fredrik
Väldigt rolig dröm!!
Re: tänk om livet är en dröm
nuddle skrev:tänk ifall vi alla befinner oss i en dröm och att vi alla egentligen kan göra vad vi vill i denna dröm, men att vi inte riktigt ännu befriat oss själva, och därmed inte är ALLSMÄKTIGA
Så är jag i din dröm eller är du i min - eller är vi båda bara framgent av någon annans dröm?
Om allt vi antar existensen bara är en dröm varför existerar vi?
A - Premissen för medvetande är existens.
B - Premissen för existens är medvetande.
I detta fall är A=B
Kan man vara medveten men samtidigt drömma?
För drömmer man verkligen om man är medveten?
Om så, vem är då medveten då jag drömmer?
create yourself.
nuddle skrev:A - Premissen för medvetande är existens.
B - Premissen för existens är medvetande.
skriver attica
medvetande kan finnas utan existens
och existens kan finnas utan medvetande
Intressant.
Att existera är att vara
Existens är allt som är.
Ett medvetande är
därför existerar det
Så långt är det korrekt.
Men kan existens finnas utan ett medvetande?
Medvetandet är lite som en klocka.
Den enda referensen till en klocka - är en annan klocka.
Har du ingen annan klocka är din tid absolut.
Gäller det samma med medvetandet?
Om bara ett medvetande existerar vad händer då medvetandet dör?
Vem kan vara varse om det existerande om det enda medvetandet inte längre existerar självt?
create yourself.
Skogsälvan skrev:Sedan jag började få klardrömmar (dvs. var medveten om att jag sov när jag drömde) så har det kruxat till mitt liv också. Jag är inte alls säker på att den här s k "verkligheten" är verklig. Inte för att jag vet, men jag tror att vi är så kraftigt involverade i varandra, som jag då som är inne på kabbala tror inte att golvet finns egentligen, men det hindrar inte att det existerar som en ren tankestruktur som blir väldigt verklig genom det kollektiva undermedvetna. Det är ju bara att säga som Elvis sjöng "We´re caught in a trap, I can´t walk out, because I love you too much, baby...." Och fälla en tår om man förstår.
Dem som hava MPD have også multipla drömmar säga de. Vakna de også då upp multipla gånger?l
Att existera är att vara
Existens är allt som är.
Ett medvetande är
därför existerar det
Så långt är det korrekt.
skriver attica
hur kan du veta detta?
uttöver att du bara säger att det är sant?
följande kan vara SANT eller FALSKT:
universums VARA är,
den är stilla, varken igår
eller imorgon,
universums SJÄL, är rörelse,
tiden, sannolikheten,
universums ANDE, är skaparen,
det som är orsaken till allt........
men Humleman, är varken VARA, SJÄL eller ANDE,
Humleman är något ANNAT, men innefattar VARA, SJÄL, ANDE
Existens är allt som är.
Ett medvetande är
därför existerar det
Så långt är det korrekt.
skriver attica
hur kan du veta detta?
uttöver att du bara säger att det är sant?
följande kan vara SANT eller FALSKT:
universums VARA är,
den är stilla, varken igår
eller imorgon,
universums SJÄL, är rörelse,
tiden, sannolikheten,
universums ANDE, är skaparen,
det som är orsaken till allt........
men Humleman, är varken VARA, SJÄL eller ANDE,
Humleman är något ANNAT, men innefattar VARA, SJÄL, ANDE
nuddle skrev:Att existera är att vara
Existens är allt som är.
Ett medvetande är
därför existerar det
Så långt är det korrekt.
skriver attica
hur kan du veta detta?
uttöver att du bara säger att det är sant?
universums VARA är,
den är stilla, varken igår
eller imorgon,
universums SJÄL,
universums ANDE,
men Humleman, är varken VARA, SJÄL eller ANDE,
Humleman är något ANNAT, men innefattar VARA, SJÄL, ANDE
Du kan lära dig om den ädla konsterna
Filosofisk logik,
syntax och semantik
Argumenteringsteknik.
Att vara inkonsekvent och enormt osammanhängande leder bara till missförstånd
eller att du ignoreras utav alla.
Ta tag i dig nu - kom ihåg att komma ihåg att du vet att du vet.
Also, You be trollin'?
create yourself.
Återgå till "Religion och andlighet"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 16 och 0 gäster