den friAviljan FÖRKLARAD med hjälp av logik
Moderator: Moderatorgruppen
Mr.M skrev:rekoj skrev:
rekoj, jag är inte bevandrad i ordens korrekta betydelser, den logik jag lärt mig är data logik som är en variant av logik.
I min syn är det en värld av samband, en värld som styrs av orsaker som ger logiska utfall.
Det är nog inte så långt borta från filosofins värld där man försöker förstå orsak och samverkan.
Om en ateist kommer till en slutsats så vill jag förstå hur den kom fram till det resultatet.
Jag testar olika påståenden mot varandra, och nu blev det fria viljan eller tanken mot en natur som i sig verkar sakna en fri vilja, jag kom fram till att det verkar finnas oklarheter här. Begreppet fri vilja och natur är distanserade (för mig) och har ett ologiskt (diffus) samband
Den logik du använder dig i dataprogrammering detta är korrekt logik (enligt ordets avsedda betydelse).
Använder du ordet "logisk" för att förstå hur verkligheten fungerar då frångår du däremot dess strikta betydelse.
Logik har inget att göra med orsak och verkan. Logiken har inget att göra med vad vetenskapsmännen kommer fram till i sina studier. Logik är för guds skull ingen fysisk kraft som vissa verkar antyda.
I logiken talar man om "(logiskt) sant", "(logiskt) falskt" eller obestämbart.
Du själv tog exempel med en tärning; anta att man kastar en vanlig sexsidig tärning, är det logiskt sant att det är 1/6 chans att den visar 6 prickar? Nej, logiken kan inte uttala sig om detta. Om tärningen faller ner och visar 15 prickar? Detta är inte omöjligt enligt logik. Om tärningen faller ner på bordet och förvandlas till en levande människa som springer iväg? Inget ologiskt har skett, logiken säger varken bu eller bä om detta.
Däremot om vi bestämmer premisser, t. ex:
1. Kalle är längre än Pelle
2. Pelle är längre än Olle
..
Slutsats: Kalle är längre än Olle
- Här har du något som anses vara logiskt sant. Logik har dock inte att göra med sanningsvärde i premisserna (Att Kalle är längre än Pelle, det får vi godta som ett axiom), utan endast sanningsvärde i slutsatsen.
rekoj skrev:
Däremot om vi bestämmer premisser, t. ex:
1. Kalle är längre än Pelle
2. Pelle är längre än Olle
..
Slutsats: Kalle är längre än Olle
- Här har du något som anses vara logiskt sant. Logik har dock inte att göra med sanningsvärde i premisserna (Att Kalle är längre än Pelle, det får vi godta som ett axiom), utan endast sanningsvärde i slutsatsen.
Vi behöver även att "längre än" är en transitiv relation, det vill säga att om A är längre än B och B är längre än C så är A längre än C.
Rorschach skrev:rekoj skrev:
Däremot om vi bestämmer premisser, t. ex:
1. Kalle är längre än Pelle
2. Pelle är längre än Olle
..
Slutsats: Kalle är längre än Olle
- Här har du något som anses vara logiskt sant. Logik har dock inte att göra med sanningsvärde i premisserna (Att Kalle är längre än Pelle, det får vi godta som ett axiom), utan endast sanningsvärde i slutsatsen.
Vi behöver även att "längre än" är en transitiv relation, det vill säga att om A är längre än B och B är längre än C så är A längre än C.
Eller så antar vi att det är underförstått att "längre än" är en transitiv relation. Det är väl egentligen flera saker inom logiska satser som vi måste anta som underförstådda. Kommer frågan på högskoleprovets logikdel till exempel tror jag inte att de skulle kräva tillägg om transitivitet.
rekoj skrev:Rorschach skrev:rekoj skrev:
Däremot om vi bestämmer premisser, t. ex:
1. Kalle är längre än Pelle
2. Pelle är längre än Olle
..
Slutsats: Kalle är längre än Olle
- Här har du något som anses vara logiskt sant. Logik har dock inte att göra med sanningsvärde i premisserna (Att Kalle är längre än Pelle, det får vi godta som ett axiom), utan endast sanningsvärde i slutsatsen.
Vi behöver även att "längre än" är en transitiv relation, det vill säga att om A är längre än B och B är längre än C så är A längre än C.
Eller så antar vi att det är underförstått att "längre än" är en transitiv relation. Det är väl egentligen flera saker inom logiska satser som vi måste anta som underförstådda. Kommer frågan på högskoleprovets logikdel till exempel tror jag inte att de skulle kräva tillägg om transitivitet.
Premissen behövs inte mindre bara för att den är underförstådd. En annan fundering är på vilket sätt logik endast har att göra med sanningsvärdet i slutsatsen?
Rorschach skrev:rekoj skrev:Rorschach skrev:rekoj skrev:
Däremot om vi bestämmer premisser, t. ex:
1. Kalle är längre än Pelle
2. Pelle är längre än Olle
..
Slutsats: Kalle är längre än Olle
- Här har du något som anses vara logiskt sant. Logik har dock inte att göra med sanningsvärde i premisserna (Att Kalle är längre än Pelle, det får vi godta som ett axiom), utan endast sanningsvärde i slutsatsen.
Vi behöver även att "längre än" är en transitiv relation, det vill säga att om A är längre än B och B är längre än C så är A längre än C.
Eller så antar vi att det är underförstått att "längre än" är en transitiv relation. Det är väl egentligen flera saker inom logiska satser som vi måste anta som underförstådda. Kommer frågan på högskoleprovets logikdel till exempel tror jag inte att de skulle kräva tillägg om transitivitet.
Premissen behövs inte mindre bara för att den är underförstådd. En annan fundering är på vilket sätt logik endast har att göra med sanningsvärdet i slutsatsen?
Ja, du har väl rätt i att premissen behövs. Men jag ansåg inte att den var nödvändig att skriva ut i det här sammanhanget. Finns säkert 100 premisser/förtydliganden som kan anses vara nödvändiga, vi skriver inte ut alla dessa.
Sanningsvärdet i slutsatsen är vad logik handlar om har jag fått lära mig. Var många som misslyckades med tentan på grund av att de hade missförstått detta. Till exempel:
1. Alla norrmän än trevliga
2. Olav är norrman
--
slutsats: Olav är trevlig
Fråga: är slutsatsen logiskt sann? Svaret skulle här vara "ja". Men många hade här felaktigt svarat "nej" eftersom de (med god anledning) inte höll med om att alla norrmän är trevliga, men det har ju som sagt inte med saken att göra. Logik handlar ju här alltså inte om att värdera sanningshalt i premisser, utan endast giltighet i slutsats.
Bara det jag menade...
rekoj skrev:Mr.M skrev:rekoj skrev:
rekoj, jag är inte bevandrad i ordens korrekta betydelser, den logik jag lärt mig är data logik som är en variant av logik.
I min syn är det en värld av samband, en värld som styrs av orsaker som ger logiska utfall.
Det är nog inte så långt borta från filosofins värld där man försöker förstå orsak och samverkan.
Om en ateist kommer till en slutsats så vill jag förstå hur den kom fram till det resultatet.
Jag testar olika påståenden mot varandra, och nu blev det fria viljan eller tanken mot en natur som i sig verkar sakna en fri vilja, jag kom fram till att det verkar finnas oklarheter här. Begreppet fri vilja och natur är distanserade (för mig) och har ett ologiskt (diffus) samband
Den logik du använder dig i dataprogrammering detta är korrekt logik (enligt ordets avsedda betydelse).
Använder du ordet "logisk" för att förstå hur verkligheten fungerar då frångår du däremot dess strikta betydelse.
Logik har inget att göra med orsak och verkan. Logiken har inget att göra med vad vetenskapsmännen kommer fram till i sina studier. Logik är för guds skull ingen fysisk kraft som vissa verkar antyda.
I logiken talar man om "(logiskt) sant", "(logiskt) falskt" eller obestämbart.
Du själv tog exempel med en tärning; anta att man kastar en vanlig sexsidig tärning, är det logiskt sant att det är 1/6 chans att den visar 6 prickar? Nej, logiken kan inte uttala sig om detta. Om tärningen faller ner och visar 15 prickar? Detta är inte omöjligt enligt logik. Om tärningen faller ner på bordet och förvandlas till en levande människa som springer iväg? Inget ologiskt har skett, logiken säger varken bu eller bä om detta.
Däremot om vi bestämmer premisser, t. ex:
1. Kalle är längre än Pelle
2. Pelle är längre än Olle
..
Slutsats: Kalle är längre än Olle
- Här har du något som anses vara logiskt sant. Logik har dock inte att göra med sanningsvärde i premisserna (Att Kalle är längre än Pelle, det får vi godta som ett axiom), utan endast sanningsvärde i slutsatsen.
Tack, jag tycker mig inte se en så stor skillnad mellan data logik och 'vanlig' logik, bara lite mer parametrar att ta hänsyn till..
vi matar in värden i ena änden och utefter logikens regler får ett svar på andra sidan.
Det jag menar med orsak och verkan är just detta, vi har här en händelse kedja, och vissa lagar och ett resultat.
sanningen som kommer ut är 'sant' på det vis att det är ett konkret svar. och även min definition på vad sanning är,
det som faktiskt är, sen att den inte passar in i andra miljöer, påverkar inte sannings halten i den miljö där jag 'mäter'
jag antar att jag skulle kunna göra en typ av bolsk algebra för att räkna ut Pelle-Olle-Kalle (fast med andra värden än 1 och 0 )
Mr.M skrev:
Tack, jag tycker mig inte se en så stor skillnad mellan data logik och 'vanlig' logik, bara lite mer parametrar att ta hänsyn till..
vi matar in värden i ena änden och utefter logikens regler får ett svar på andra sidan.
Det jag menar med orsak och verkan är just detta, vi har här en händelse kedja, och vissa lagar och ett resultat.
sanningen som kommer ut är 'sant' på det vis att det är ett konkret svar. och även min definition på vad sanning är,
det som faktiskt är, sen att den inte passar in i andra miljöer, påverkar inte sannings halten i den miljö där jag 'mäter'
jag antar att jag skulle kunna göra en typ av bolsk algebra för att räkna ut Pelle-Olle-Kalle (fast med andra värden än 1 och 0 )
Skillnaden mellan faktisk logik och vardagsspråklig logik är väl att faktisk logik endast tar hänsyn till a priori ("kunskap som innehas från början eller före någon given händelse"), medan vardagsspråklig logik blandar in a posteriori ("kunskap som innehas efter någon given händelse eller en samling händelser", "kunskap som är beroende av erfarenheten och sinnesupplevelser"). Faktisk logik kan aldrig bekräfta någon a posteriori-kunskap som logisk giltig, all denna typ av kunskap är irrelevant för en slutsats giltighet.
Spekulationer om eventuell orsak och verkan hör väl rimligtvis till a posteriori. Jag har svårt att förstå vad faktisk logik skulle ha att göra med detta att göra.
Tycker det var intressant när någon påpekade om Wittgenstein,
att han använder orden logisk, begreppslig och grammatisk som nära på synonymer (kanske kan ordet "semantisk" som freddemalte använder också passa in här).
Kanske kan vara värt att tänka på. "Förklara fri vilja med hjälp av logik" skulle då ha i princip samma innebörd som "förklara fri vilja med hjälp av grammatik"...
att han använder orden logisk, begreppslig och grammatisk som nära på synonymer (kanske kan ordet "semantisk" som freddemalte använder också passa in här).
Kanske kan vara värt att tänka på. "Förklara fri vilja med hjälp av logik" skulle då ha i princip samma innebörd som "förklara fri vilja med hjälp av grammatik"...
rekoj skrev:
Ja, du har väl rätt i att premissen behövs. Men jag ansåg inte att den var nödvändig att skriva ut i det här sammanhanget. Finns säkert 100 premisser/förtydliganden som kan anses vara nödvändiga, vi skriver inte ut alla dessa.
Sanningsvärdet i slutsatsen är vad logik handlar om har jag fått lära mig. Var många som misslyckades med tentan på grund av att de hade missförstått detta. Till exempel:
1. Alla norrmän än trevliga
2. Olav är norrman
--
slutsats: Olav är trevlig
Fråga: är slutsatsen logiskt sann? Svaret skulle här vara "ja". Men många hade här felaktigt svarat "nej" eftersom de (med god anledning) inte höll med om att alla norrmän är trevliga, men det har ju som sagt inte med saken att göra. Logik handlar ju här alltså inte om att värdera sanningshalt i premisser, utan endast giltighet i slutsats.
Bara det jag menade...
hmm, det jag har sett är att en sats är logiskt sann om och endast om varje sats med samma logiska form är sann, ibland exemplifierat med någon tautologi som "A eller inte-A". Satsen "Olav är trevlig" är då inte logiskt sann. Det skulle vara intressant med en referens till den litteratur som användes, det kan ju vara annorlunda definierat där.
logik är inget speciellt
matematik är baserat enbart på logik
både den vänstra och högra hjärnhalvan består av materia som är logisk
känslorna följer logikens lagar
hela vår fysiska kropp är fullständigt logiskt uppbyggd
så då kanske man UNDRAR var platsar den FRIA VILJAN?????
intution verkar vara LÄNKEN mellan kroppen och medvetandet
matematik är baserat enbart på logik
både den vänstra och högra hjärnhalvan består av materia som är logisk
känslorna följer logikens lagar
hela vår fysiska kropp är fullständigt logiskt uppbyggd
så då kanske man UNDRAR var platsar den FRIA VILJAN?????
intution verkar vara LÄNKEN mellan kroppen och medvetandet
Normän är varken snälla eller elaka framtills jag gör en bedömning.
känns lite som humflumbugg detta med logik : P
så det fick mig att google lite,
och jag tror att det fredrik och andra använder sig av är mer det som kalla suddig logik (fuzzy logic)
som tillsynes verkar vara en del i familjen logik.
[/quote]
känns lite som humflumbugg detta med logik : P
så det fick mig att google lite,
och jag tror att det fredrik och andra använder sig av är mer det som kalla suddig logik (fuzzy logic)
som tillsynes verkar vara en del i familjen logik.
[/quote]
Rorschach skrev:rekoj skrev:
Ja, du har väl rätt i att premissen behövs. Men jag ansåg inte att den var nödvändig att skriva ut i det här sammanhanget. Finns säkert 100 premisser/förtydliganden som kan anses vara nödvändiga, vi skriver inte ut alla dessa.
Sanningsvärdet i slutsatsen är vad logik handlar om har jag fått lära mig. Var många som misslyckades med tentan på grund av att de hade missförstått detta. Till exempel:
1. Alla norrmän än trevliga
2. Olav är norrman
--
slutsats: Olav är trevlig
Fråga: är slutsatsen logiskt sann? Svaret skulle här vara "ja". Men många hade här felaktigt svarat "nej" eftersom de (med god anledning) inte höll med om att alla norrmän är trevliga, men det har ju som sagt inte med saken att göra. Logik handlar ju här alltså inte om att värdera sanningshalt i premisser, utan endast giltighet i slutsats.
Bara det jag menade...
hmm, det jag har sett är att en sats är logiskt sann om och endast om varje sats med samma logiska form är sann, ibland exemplifierat med någon tautologi som "A eller inte-A". Satsen "Olav är trevlig" är då inte logiskt sann. Det skulle vara intressant med en referens till den litteratur som användes, det kan ju vara annorlunda definierat där.
Jag minns inte vad boken hette som jag använde när jag läste logik för 7 år sen. Kan tyvärr inte ge någon referens därifrån. Men det är nog ingen principiell skillnad mellan det du sett och det jag lärt mig. Hänger inte med i ditt resonemang om du vill mena att slutsatsen "Olav är trevlig" inte är logiskt sann utifrån antagande av givna premisser.
Premisserna är ju något som är godtyckligt definierade på förhand. Precis som när du programmerar, vilka förutsättningar som gäller får ju programmeraren själv bestämma. Väljer du att definiera parametrar "norrmän" och "trevliga" och sen skriva en funktion "Alla norrmän än trevliga", då antar ju dataprogrammet det som "sant". Eller om du gjort högskoleprovets logikdel, inte handlar väl det om att ifrågasätta rimligheten i premisserna?
[/quote]Mr.M skrev:Normän är varken snälla eller elaka framtills jag gör en bedömning.
känns lite som humflumbugg detta med logik : P
så det fick mig att google lite,
och jag tror att det fredrik och andra använder sig av är mer det som kalla suddig logik (fuzzy logic)
som tillsynes verkar vara en del i familjen logik.
Nä, det upplevs nog inte som humflumbugg när du väl förstår vad det innebär.
Tyvärr kanske jag inte är så bra på att förklara heller.
Men för mig känns logik intuitivt och självklart. När jag skrev högskoleprovets logikdel prickade jag in alla rätt på mindre än halva betänketiden. Och när jag läste grundkurs i logik på universitetet fick jag högsta betyg utan att ens ha öppnat läroboken, det enda jag gjorde var att gå på föreläsningarna och lyssna på det läraren sa. Ändå: verkar som det är svårt för mig att förklara kort och koncist vad logik verkligen innebär.
Jag läste på lite om "fuzzy logic", min bedömning var att det är nog något annat än vad som brukar tillämpas här på forumet.
En del personer på det här forumet som jag tror har känsla för logik: freddemalte (antagligen), attica, Dura M, Justin Case, Algotezza, Rorschach ...
Men viktigast: för att vara en god filosof, enligt mig, är det viktigare att känna människorna och känna verkligheten, än att förstå logik.
rekoj skrev:det där håller inte nuddle. tycker det låter som rent flummeri.
kan du definiera ordet logik för mig? har du slagit upp ordet i uppslagsverk och vet du därigenom vad betyder? har du rent av gått kurser i logik? eller hur kommer det sig att du vet eller anser dig förstå innebörden av ordet logik?
om jag säger att logik bara handlar om att sammanfatta, håller du med mig då?
om jag säger att logik är oberoende av förhållanden i just den världen vi lever i, håller du med mig då?
om jag säger att logik är oberoende av alla tänkbara empiriska studier, håller du med mig då?
logik komplext begrepp eftersom dess avsedda betydelsen så långt ifrån vardagsspråksbetydelse.
det är inte flum rekoj
om du vill tro på Einstein, Stephen Hawkings osv... så skapades logik UTAV universum
din hjärna och alla dina celler fungerar enligt logikens LAGAR
orsak verkan
1 + 1 = 2
2 + X = 5 x = 3
JAG PRATAR HÄR OM NÅGOT SOM DU KAN FÖRSTÅ HELT SJÄLV IFALL DU LYSSNAR PÅ MINA ARGUMENT
och ifall du godtar att ingen av oss kan veta något OBJEKTIVT genom den information vi tar in genom våra
5 sinnen................ eftersom de är RELATIVA
detta är filosofi på HÖGSTA NIVÅ
jag kanske är för bra för FF,
Harald lämnade FF, han tyckte
vår tråd där jag och han nästan
helt själva förde långa diskussioner
var top top på FF, och jag vet inte
detta stämmer, men mycket av
det hans skrev var top top
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 17 och 0 gäster