Är universum oändligt?

Fysik, biologi, teknik, ETC.

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Inläggav Zokrates » 20 dec 2010 23:03

Benjie skrev:nja mongolskt påbrå på fädernet å blandafrikaans på mödernet, men det kvittar


Jaha, så genetiskt sett är du en finne då, nja jag syftade främst på repliken dansk skalle, men det kan ha blivit feltolkat av mig på grund av yxan däremellan. :)

Benjie
Inlägg: 649
Blev medlem: 29 apr 2006 00:40

Inläggav Benjie » 20 dec 2010 23:47

Zokrates skrev:
Benjie skrev:nja mongolskt påbrå på fädernet å blandafrikaans på mödernet, men det kvittar


Jaha, så genetiskt sett är du en finne då, nja jag syftade främst på repliken dansk skalle, men det kan ha blivit feltolkat av mig på grund av yxan däremellan. :)


Men Du är ju bara lysande !!!!  

Så starkt inkännade att man kunde tro Du var närvarande när alla mina förled avlades...
men för att fortsätta festen så måste ju Du själv också vara finne vad det genetiska
ankommer - och även dansken! - .. även om vi till sist ändå alla blott är bröder från Afrika,
so whatever!

För det andra, om danska skallar så är de flesta  som uttrycker sig så kryptolesbiska,
den saken är ordentligt utredd.

Men håll i hatten bara skall Du se att den inte blåser av.

Hilsen fra benjie

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 24 dec 2010 05:05

Benjie skrev:frågan som ställts otaliga ggr om det oändligas existens,
kan besvaras på följande sätt

en sfär är oändlig eller ändlös till sin yttre form
 men icke till sin storlek

annars är det ju massan materien som är oändlig eller utan ände
alltså  oförstörbar som den är måste den sägas vara tidrumsligt
oändlig ändlös till sin existens.

benjie


Kan man då öka en oändlig mängd A, låt säga Alef0, mängden naturliga tal, genom att lägga till 1 till den?
Jag påstår att man kan det. Ty om tilläggandet av 1 till A inte skulle öka storleken på A, skulle heller inte tilläggandet av 2 göra det, och inte heller tilläggandet av 3, och så vidare, upp till oändligheter, hur stora oändligheter som helst, inklusive t.ex. Alef1, med slutsatsen att hur mycket man än skulle lägga till till A så skulle A inte växa. Men även Cantor skulle erkänna att om A var Alef0 från början och om man la till Alef1, så skulle A öka i storlek. Ändligt stora steg räcker hela vägen upp till Alef1, såvida man tar oändligt många (närmare bestämt Alef1) sådana steg. Alltså måste något eller några av de stegen öka storleken på A. Och det steget eller de stegen, vilket eller vilka de än är, är ändligt/ändliga. Hela vägen från 0 till Alef1 går ju att (teoretiskt) dela in i ändliga steg. Alltså måste något eller några ändliga steg kunna göra A större, trots att A från början är oändligt stort.

Användarvisningsbild
Basal
Inlägg: 178
Blev medlem: 05 aug 2010 02:07

Inläggav Basal » 24 dec 2010 05:22

Bilderna där...: Är det frimuraretecken eller liknande som håller på att ta över diskussionen här..?
:roll: ..snart är vi i Egypten - pyramider osv... - enligt bilderna. :lol:
Intellektuella ansträngningar kan ibland vara ett hinder för djupare inre insikter.

http://video.google.com/videoplay?docid ... 413643126#

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 24 dec 2010 05:25

Dura M skrev:Bild
Ändlig area.
Oändlig omkrets.


Hur kan man veta det?
Tänk om det skulle ta stopp efter den BB(134563673457148):e mätningen eller något?
Tänk om det, om man skulle orka mäta så noga, skulle visa sig att fraktalerna tar stopp där, så att de inte pågår i oändlighet trots allt?
Det finns oändligt många ställen där man skulle kunna tänka sig att "det tar stopp". Vi har än så länge bara "betat av" en oändligt liten andel av de ställen där det skulle kunna tänkas ta stopp. Om det tar stopp på endast ett ställe, är det alltså inte troligt att vi nått dit än, och det innebär att vi inte enbart utifrån det faktum att vi inte hittills lyckats uppmäta något stopp för fraktalernas fortsättande kan dra slutsatsen att de aldrig kommer att ta stopp.

Vad gäller huvudinlägget så är, vad jag förstår, osäkerheten i mätningarna sådan att universums radie kan vara allt från ca 70 miljarder ljusår och uppåt.


(Det var en större radie än vad jag hört att man uppmätt, jag hade hört 46 miljarder ljusår (och följaktligen 93 miljarder ljusårs diameter), men så länge vi rör oss med ändliga tal är det ändå ur oändlighetens perspektiv relativt oviktiga skillnader vi pratar om, så låt oss strunta i de detaljerna.)

Anser astronomer och andra som "borde ha bäst hum om universums storlek" att universum lika gärna kan ha vilken radie som helst från 70 (eller 46 eller vad det nu är) miljarder ljusår och uppåt? Kan det t.ex. precis lika gärna ha en radie på exakt 10^B(100) ljusår som en radie på exakt 17.234943853547513948273984^3498236457293182 ljusår, och precis lika gärna någon av dessa två radier som en radie på exakt 93 miljarder ljusår, och exakt lika gärna som en radie på 70 miljarder ljusår?

Benjie
Inlägg: 649
Blev medlem: 29 apr 2006 00:40

Inläggav Benjie » 24 dec 2010 08:59

Bortsett från att söka matematiska lekfulla svar är väl ändå frågan att:

Om det är - som det verkar  faktiskt -  att universums expansion och hastighet bara ökar och ökar,
så är ju frågan varför denna ökning? Vilka faktorer finns, hur fylls materien på eller vad pushar pullar
hastighetsökningen?
Och vad uttalar dessa om ngn slags gräns?

För det andra finns det ngnslags "steady state" eller ständigt samma och  återkommande i denna modell,
dvs att allt går för runt eller är det en faktisk option att det sista svarta hålet blir till och den sista solen släcks
den sista supernovan exploderat och allt går ner som en pannkaka i "the super crunch" eller återstår som en
utbränd tändsticka av förkolnad materia i ett iskallt förstelnat materiellt tillstånd?

Party is over!?

Men trots allt, allt kom till ur intet!
and fucking hard to grasp!

Benjie

Användarvisningsbild
Johan Ågren
Administratör
Inlägg: 3368
Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
Ort: Gävle

Inläggav Johan Ågren » 25 dec 2010 13:47

Om man tar en pinne som är sammansatt av delar där varje ny del är hälften så lång som den föregående, och pinnen är sammansatt på detta sätt oändligt många gånger. Vad betyder det om man samtidigt hävdar att pinnen är en meter lång och att den är sammansatt enligt denna princip?

Fraktalsnöflingan måste som jag ser det addera ny area varje gång den adderar ny omkrets. Eller har jag fel? Det är ju trotts allt små uddar som adderas som vidgar omkretsen. Det betyder således att en sådan fraktalsnöstjärna har en oändlig areal i den mån dessa uddar adderas oändligt. En snöstjärna i min hand kan således vara oändligt stor. Jag ser en motsägelse i detta.  :)

Dura M
Inlägg: 438
Blev medlem: 06 mar 2008 11:17

Inläggav Dura M » 25 dec 2010 17:06

Justin Case skrev:Hur kan man veta det?

Genom att veta hur kurvan definieras. Det är inte en fråga om mätningar.

Justin Case skrev:(Det var en större radie än vad jag hört att man uppmätt, jag hade hört 46 miljarder ljusår (och följaktligen 93 miljarder ljusårs diameter),

Du tänker nog på den för oss synliga delen av universum. Universum är alltså större än den del vi kan observera.

Justin Case skrev:Anser astronomer och andra som "borde ha bäst hum om universums storlek" att universum lika gärna kan ha vilken radie som helst från 70 (eller 46 eller vad det nu är) miljarder ljusår och uppåt? Kan det t.ex. precis lika gärna ha en radie på exakt 10^B(100) ljusår som en radie på exakt 17.234943853547513948273984^3498236457293182 ljusår, och precis lika gärna någon av dessa två radier som en radie på exakt 93 miljarder ljusår, och exakt lika gärna som en radie på 70 miljarder ljusår?

Vilka storlekar ett universum "kan ha" vet man inte, än mindre vet man hur sannolika olika storlekar är.

Dura M
Inlägg: 438
Blev medlem: 06 mar 2008 11:17

Inläggav Dura M » 25 dec 2010 17:10

Johan Ågren skrev:Om man tar en pinne som är sammansatt av delar där varje ny del är hälften så lång som den föregående, och pinnen är sammansatt på detta sätt oändligt många gånger. Vad betyder det om man samtidigt hävdar att pinnen är en meter lång och att den är sammansatt enligt denna princip?

Vad det betyder? Att första delen är en halvmeter?

Johan Ågren skrev:Fraktalsnöflingan måste som jag ser det addera ny area varje gång den adderar ny omkrets. Eller har jag fel? Det är ju trotts allt små uddar som adderas som vidgar omkretsen. Det betyder således att en sådan fraktalsnöstjärna har en oändlig areal i den mån dessa uddar adderas oändligt. En snöstjärna i min hand kan således vara oändligt stor. Jag ser en motsägelse i detta.  :)

Ja, arean ökar för varje steg, men den ökar på ett sådant sätt att den aldrig blir större än 1,6 gånger den ursprungliga triangeln. Detta till skillnad från omkretsen som ökar utan övre gräns.

Benjie
Inlägg: 649
Blev medlem: 29 apr 2006 00:40

Inläggav Benjie » 25 dec 2010 20:54

dubbelpost

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 28 dec 2010 02:22

Johan Ågren skrev:Om man tar en pinne som är sammansatt av delar där varje ny del är hälften så lång som den föregående, och pinnen är sammansatt på detta sätt oändligt många gånger. Vad betyder det om man samtidigt hävdar att pinnen är en meter lång och att den är sammansatt enligt denna princip?

Fraktalsnöflingan måste som jag ser det addera ny area varje gång den adderar ny omkrets. Eller har jag fel? Det är ju trotts allt små uddar som adderas som vidgar omkretsen. Det betyder således att en sådan fraktalsnöstjärna har en oändlig areal i den mån dessa uddar adderas oändligt. En snöstjärna i min hand kan således vara oändligt stor. Jag ser en motsägelse i detta.  :)


Jag ser ingen motsägelse i det. Du förutsätter att det finns oändligt små saker, att Plancklängden inte är det minsta som finns. Okej, låt oss anta att det är så. Då är det inte konstigare att ett ändligt stort föremål kan ha en "oändligt stor omkrets" än att det går att (teoretiskt) tänka sig att man går fram och tillbaka längs en ändligt lång strand ett oändligt antal gånger och på så vis "tillryggalägger en sammanlagt oändligt lång sträcka".

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 28 dec 2010 03:45

Dura M skrev:
Justin Case skrev:(Det var en större radie än vad jag hört att man uppmätt, jag hade hört 46 miljarder ljusår (och följaktligen 93 miljarder ljusårs diameter),

Du tänker nog på den för oss synliga delen av universum. Universum är alltså större än den del vi kan observera.


Om man kan ("direkt") "observera" en del A av universum, och om man "genom uträkningar (baserade på observationer)" kan sluta sig till att universum har en större storlek B, hur definieras då "observation" så att storlek A kan sägas vara något man kan observera, medan inte hela B kan sägas vara det? Är inte redan observation i sig något som innefattar uträkningar? Våra syncentra måste räkna ut saker och ting för att tolka våra synintryck rätt, till exempel. Jag förstår därför inte varför man gör skillnad på "det synliga universum" och "det kända universum". Gränsen mellan vad som är "enbart observation" och vad som är "observation plus uträkningar" är så fullständigt godtyckligt skapad att jag inte finner den befogad överhuvudtaget. Den skulle lika gärna kunna dras var som helst på en skala ända nedifrån vårt eget medvetande (som kan empiriskt konstateras genom "je pense donc ju suis", d.v.s. att vi genom observation inte kan med total visshet känna till något annat än vår egen existens) och ända upp till en rymd om 93 miljarder ljusår i diameter som man kan komma fram till med avancerade uträkningar utifrån observationer. Observera förresten att även hela processen att basera en storleksuppskattning på "uträkningar" är observationer. De är observationer av 1) ens egen tro på att uträkningarna stämmer, 2) ens insikt att denna ens tro grundas på erfarenheter av att liknande uträkningar tidigare visat sig stämma och/eller att man läst om att andra har den erfarenheten, och 3) vad man kommer till för slutsatser om man gör uträkningarna i fråga.

Valet beträffande hur stor del av universum som ska kallas "synlig" är därför en fullständigt godtyckligt val.

Justin Case skrev:Anser astronomer och andra som "borde ha bäst hum om universums storlek" att universum lika gärna kan ha vilken radie som helst från 70 (eller 46 eller vad det nu är) miljarder ljusår och uppåt? Kan det t.ex. precis lika gärna ha en radie på exakt 10^B(100) ljusår som en radie på exakt 17.234943853547513948273984^3498236457293182 ljusår, och precis lika gärna någon av dessa två radier som en radie på exakt 93 miljarder ljusår, och exakt lika gärna som en radie på 70 miljarder ljusår?

Vilka storlekar ett universum "kan ha" vet man inte,


Hur snävt definierar du "vet" i ett sådant påstående? Vi kan inte vara befogat 100% säkra på någonting, även om vi kanske kan vara befogat nästan 100% säkra på vissa saker. Vi kan, i andra extremen, inte ha noll (i övertygelsekraft) skäl att tro att universum kan vara större än 93 miljarder ljusår, även om du kanske finner skälen för det vara nära noll i övertygelsekraft. Mig tycks det godtyckligt att avfärda de resonemang om universums tänkbara storlekar som jag för, med "vi kan inte veta" - som om "veta" vore en på- eller av-grej, ett enkelt antingen-eller. Det är att obefogat dra en skarp (godtycklig och imaginär) gräns där det egentligen bara finns en enda flytande gradskala mellan de två teoretiska ytterligheterna "bedömer som 0% sannolikt" till "bedömer som 100% sannolikt".

Vad du emellertid gör när du säger "vi kan inte veta" är att vägra berätta hur stor sannolikhet du (spontant eller mindre spontant) bedömer det vara för det det är fråga om. Vi människor gör hela tiden sannolikhetsbedömningar, även om vi inte alltid klär dem i siffror. Jag är nyfiken på hur dina sannolikhetsbedömningar beträffande universums tänkbara universumstorlekar ser ut, och vad du grundar dem på. Jag har berättat hur mina ser ut och vad jag grundar mina på.

Om du håller fast vid att du inte kan uppge några sannolikhetsbedömningar för de tänkbara universumstorlekarna "eftersom man inte kan göra några", undrar jag: hur stort skulle du gissa att universum är om ett någorlunda rätt svar skulle göra dig till ägare av en miljard kronor (eller förverkliga något fantastiskt du drömt om)? (Låt säga att du tillåts en felmarginal på 25% uppåt och nedåt från din gissning.)

än mindre vet man hur sannolika olika storlekar är.


Återigen undrar jag hur du definierar "vet" i ett sådant påstående. Jag undrar varför du (underförstått) ställer frågan om vår relation till olika tänkbara universumstorlekar och dessas sannolikheter inför indelning i just två kategorier: "vet" och "vet inte". Det är en godtycklig och obefogad svart-vit uppdelning som användandet av ordet "vet" orsakar.

Om du på eget initiativ gissar hur mycket pengar jag har i min plånbok, och du gissar 527 kr, och du ber mig nicka om jag har minst så mycket i min plånbok, och om jag då nickar, (och vi antar att jag är ärlig och att du litar på det), har du då anledning att tro att jag mer sannolikt har 527 kr än t.ex. 28.592.184 kr i plånboken? Ja, eftersom du vet att folk inte brukar ha miljontals kronor i plånboken. Men om det inte fanns någon anledning att anta att det fanns någon övre gräns för vad folk kunde ha i sin plånbok, och inte heller någon anledning att anta att där finns någon sorts avtagande sannolikhet med stigande belopp, ja då skulle du ha lika stor chans att gissa rätt vilket ändligt belopp du än gissade på. Då skulle gissningen 28592384 kr vara lika god som 527 kr. Och precis lika god skulle även gissningen (148723,35*10^10^10^10^5234)+3423 vara. En sådan situation har vi med universums storlek. Det finns inget som säger beträffande någon enda tänkbar ändlig universumstorlek över 93 miljarder ljusår: "så stort är det inte lika troligt att universum är som att det är just 93 miljarder ljusår", och det finns inget som säger att det inte kan vara oändligt stort. Därför är det naivt att tro att det skulle vara särskilt sannolikt att universums storlek skulle råka stå att finna just i de allra "lägsta regionerna" den kan tänkas stå att finna i, alltså storleksordningen 93 miljarder ljusår i diameter. Ändå sägs det ofta att "universum är" ungefär så stort. Det är totalt missvisande. Det mörkar över 99,9999% av de möjligheter man lika gärna kan tänka sig i sammanhanget. Inget säger att någon av de oändligt många större storlekar universum skulle kunna ha skulle med mindre sannolikhet vara universums verkliga storlek än vad storleken 93 miljarder ljusår är. Detta mörkar man om man säger "vi vet inget om universums storlekar, vi vet inget om några sannolikheter för några universumstorlekar", om man samtidigt okritiskt behandlar storleken på det observerbara/kända universum som om just den storleken hade någon sorts förtur att bli nämnd, av de oändligt många storlekar universum kan tänkas ha.

Användarvisningsbild
Johan Ågren
Administratör
Inlägg: 3368
Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
Ort: Gävle

Inläggav Johan Ågren » 28 dec 2010 09:38

Justin,

Det är ju skillnad: Fraktalstjärnans omkrets är bunden till dess area. Jag menar att man inte kan addera omkrets utan att samtidigt addera area. Om man säger att ett oändligt upprepande av fraktalen i mindre delar ger en oändlig omkrets, så borde det även addera oändlig area. Det har jag svårt att se.

Jag har också svårt att se hur jag ska kunna skarva en pinne enligt mitt exempel ovan och att den slutligen blir oändligt lång. Samtidigt borde det gå då en längd varje gång faktiskt adderas till längden, även om denna längd snart går under plancklängden, och skarvar väldigt lite för att bli oändligt lång. Men har processen fått pågå en oändlighet så. Detta är ju vad som skett med fraktalstjärnan för att den ska ha fått oändlig omkrets.

Användarvisningsbild
Johan Ågren
Administratör
Inlägg: 3368
Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
Ort: Gävle

Inläggav Johan Ågren » 28 dec 2010 09:46

Jag kan gå med på att jag i en kvadratmeter  kan dra en oändlig linje (sandstranden), men att jag på en kvadratmeter kan sluta denna linje så att arean blir oändlig, det verkar inte rimligt. Dvs så länge jag har en fraktalstjärna liggandes inanför gränserna av en kvadratmeter så kan inte stjärnan bli större än 1m2, även om jag adderat mindre fraktaldelar oändligt.

Andreas
Moderator
Inlägg: 726
Blev medlem: 20 jan 2009 21:22

Inläggav Andreas » 28 dec 2010 09:53

Johan Ågren skrev:Justin,

Det är ju skillnad: Fraktalstjärnans omkrets är bunden till dess area. Jag menar att man inte kan addera omkrets utan att samtidigt addera area. Om man säger att ett oändligt upprepande av fraktalen i mindre delar ger en oändlig omkrets, så borde det även addera oändlig area. Det har jag svårt att se.

Jag har också svårt att se hur jag ska kunna skarva en pinne enligt mitt exempel ovan och att den slutligen blir oändligt lång. Samtidigt borde det gå då en längd varje gång faktiskt adderas till längden, även om denna längd snart går under plancklängden, och skarvar väldigt lite för att bli oändligt lång. Men har processen fått pågå en oändlighet så. Detta är ju vad som skett med fraktalstjärnan för att den ska ha fått oändlig omkrets.


Både fraktalstjärnans area och pinnens längd fortsätter öka hela tiden. Men ökningen sker i oändlighet i finare och finare decimaler.

1.9
1.99
1.999
1.9999
1.99999
1.999999

osv kan fortsätta öka i oändlighet, men blir aldrig riktigt två. Samma sak.
...och Herre, inled oss inte i fjant-ande, utan fräls oss ifrån ondo


Återgå till "Naturvetenskap"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 8 och 0 gäster