Röjning i floskelmoraset

[BoS]

Ett redigt tänkande kräver rediga begrepp. Rediga begrepp är som ett tänkandets vägnät som man har för att orientera sig i tillvaron. Flosklerna är som snåriga moras, där tanken kör fast.

LIKA RÄTTIGHETER. Rättsordning innebär just, att alla får OLIKA rättigheter, beroende på, hur man väljer att agera och förhålla sig. Likadant för grupper. Folk och släkten vinner aktning eller missaktning vilket inverkar på hur de blir bemötta av andra. - Och detta är i sin ordning.

LIKHET INFÖR LAGEN. Skall förbrytare och brottsoffer vara lika inför lagen, behövs ingen lag. Rättsordning är att förbrytaren får sitt straff och brottsoffret blir kompenserat. - Alltså: OLIKHET inför lagen. Uttrycket likhet inför lagen kan inte heller innebära, att alla skall behandlas lika, oberoende av vem man är och vad man har gjort innan. Barn och vuxna behandlas ju inte lika inför lagen och inte heller förstagångsförbrytaren och återfallsförbrytaren. Medborgaren tillförsäkras diverse förmåner medan främlingen förväntas tas om hand av sina egna landsmän.

RÄTTVISA är ett redigt begrepp, om man menar, vad lagen eller rättsmedvetandet har att säga i en sak. Det är en floskel, när man använder det för att hävda allas lika rätt oberoende av vars och ens agerande och arbetsinsats.

JÄMLIKHET. Jämlikhetstänkandet var en befrielse från ett rangtänkande som komplicerade tillvaron. Samtal och umgänge fungerar bäst, om man har en tänkt jämlikhet som grund. Om man märker, under ett samtal, att någon försöker hävda sin rang, urartar lätt meningsutbytet till en sorts tuppfäktning med argument, där sakfrågan kommer i bakgrunden.

I bakgrunden bakom jämlikhetsleken fortsätter dock rangspelet. Nästan all vår strävan handlar om ära och vinning. Att vilja vinna ära eller uppskattning som är drivkraften för civilisationens utveckling, handlar om vår rang relativt andra.

Även de som odlar en extrem jämlikhetstanke är inne i ett rangspel, där det handlar om att vara mest jämlik och politiskt korrekt och utsätta dom som inte uppfyller normen för förakt och utstötning.

ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE. De som verkligen trodde på det och handlade därefter, skulle bete sig väldigt avvikande. - Nästan monstruöst. Floskelns upphov är väl jämlikhetstanken: Att det finns en gudagnista hos envar som är värd respekt. Men den finns hos allt som lever.

Faktum är, att alla friska och normala människor tänker och handlar som om alla har olika värde. Om vi inte skulle uppskatta våra egna barn högre än varje annat barn på jorden, skulle de verkligen kunna anklaga oss för att vara dåliga föräldrar. Olyckor som drabbar folk, vi känner samhörighet med, bekymrar oss mer än de som drabbar främmande folkslag på avlägsna platser.

SOLIDARITET är uttryck för flockgemenskap. Det är ett stort värde i, att ha medmänniskor som man kan lita på, när det gäller.

Solidaritet betyder på nyspråk, att ta pengar från motvilliga om man kommer åt, för att dela ut dem till dom som man hoppas skall rösta på en.

INTERNATIONELL SOLIDARITET är också nyspråk. Det betyder att försöka bygga ett globalt nätverk av folk som känner sig undertryckta, för att försöka ta makten från eliten. Som i Kambodja fast överallt. Global solidaritet hörs rimligare om det betyder omsorg om hela biosfären. Men den fiende som vi då skall samla oss mot, finns mitt ibland oss.

MÄNNISKOVÄRDET är en superfloskel. Det antas vara oändligt och okränkbart. Det kränks oupphörligt och vi agerar hela tiden som om det vore begränsat. Vi tar kalkylerade risker med vårt eget liv som indikerar på ett människovärde på ett antal årslöner.

Floskeln människovärde bör ersättas med de rediga begreppen mänsklig värdighet och en människovärdig tillvaro och vara målet vi strävar efter, inte grunden vi bygger på.

Vägen för att komma mot det målet är rättsordning lokalt och globalt.

DEMOKRATI är också en floskel, så länge man inte gör klart, vad man menar.

Demokrati definierar jag som enskildas, gruppers och folks frihet och möjlighet att själva organisera sin tillvaro, - vara herrar över sitt öde, - utan övergreppsmakter och spelfördärvare som dirigerar och desavouerar och passiviserar genom att snöpa alla initiativ.

Meningen med ett demokratiskt styrelseskick är att åstadkomma demokrati. Medlet är marknadsekonomi och en fungerande rättsordning vilket är två sidor av samma sak.

För att avgöra vad som bör föredras, om man måste välja mellan fungerande rättsordning och marknadsekonomi utan formell demokrati och formell demokrati utan fungerande rättsordning eller marknadsekonomi, kan man tänka sig två sådana stater som gränsar till varandra och begrunda, i vilken riktning flyktingströmmarna kommer att gå.

Demokrati bör alltså ses som en del av rättsordning och underordnad densamma.

TOLERANS skall användas med urskillning. Man skall tolerera det som är tolerabelt men inte det som förtjänar att fördömas. Att tolerera det föraktliga och avskyvärda gör en till medskyldig.

RASISM: Ordets rimliga innebörd kunde ju vara en överdriven betoning av skillnaden mellan raser och för att veta om den är överdriven, fick man ju då ta reda på dels den förmodade rasistens bedömning och dels den faktiska skillnaden mellan raserna i fråga.

Om rasism är något som bör fördömas, kunde det betyda när någon som menar sig tillhöra ett släkte med fördelaktiga genetiska egenskaper, vill markera överordning gentemot dem som menas tillhöra ett sämre utrustat släkte. - Alltså försöker bättra sin självkänsla på andras bekostnad genom kränkande yttranden eller handgripligheter.

Sedan finns det ju motsvarande kränkningar som inriktar sig på annat än generna men som är lika fördömligt och man kunde alltså istället inrikta fördömandet på mobbning generellt.

[nytt namn]

Tänkvärda tankar. Jag kanske inte håller med om i alla dina förlsag på lösningar, men jag delar i viss mån din problembeskrivning. Med några förbehåll...

1. att "allas lika värde" är ett "universiellt problem" kan jag inte instämma i. i vissa sammanhang är "för mycket jämlikhet" ett problem, i andra sammanhang är "för mycket rangordning" ett problem.

2. problem uppstår i ett "historiskt sammanhang", och jag undrar: vad är "ditt historiska sammanhang"? Du utrycker att du kommit i kontakt med "floskel", och då undrar jag, vart, rent konkret har detta uppstått? Jag tror det är lättare för andra läsare att förstå din utgångspunkt om du kan konkretisera ditt sammanhang.

[Zokrates]

Det BoS kallar floskler kallar de flesta för ideal, ideal är något önskvärt att sträva och försöka leva upp till, att det ofta misslyckas är en annan femma, men se det som att man sätter ribban högt och lösningen är inte då att sänka ribban eller ta bort den. Sedan har du återigen missat vad olika uttryck konkret innebär, tillbaks till skolbänken med dig!

[nytt namn]

Sedan har du återigen missat vad olika uttryck konkret innebär, tillbaks till skolbänken med dig!

?

[Sceptisk]

Angående begreppet "Jämlikhet". Som man kan läsa om i boken "Facial Justice" så försökte människor skapa en stat där ingen är avundsjuk på någon annan. Avundsjuka sågs som fienden och för att motverka avundsjukan så tvingades kvinnor att operera sina ansikten för att inte vara vackrare än någon annan. Men detta är ju precis vad avundsjuka är. Man har inte gjort sig av med avundsjukan, man försöker bara sträva efter ett "ideal" där ingen är vackrare än någon annan i hopp om att detta ska få bort avundsjukan. Alltså man försöker att få bort korruption genom att eftersträva ett ideal som är fött ut den korrupta anden/andan. Parallell till ett annat samhälle är kanske muslimerna, där kvinnor måste gömma sina kroppar för att inte göra männen upphetsade.

[nytt namn]

Angående begreppet "Jämlikhet". Som man kan läsa om i boken "Facial Justice" så försökte människor skapa en stat där ingen är avundsjuk på någon annan. Avundsjuka sågs som fienden och för att motverka avundsjukan så tvingades kvinnor att operera sina ansikten för att inte vara vackrare än någon annan. Men detta är ju precis vad avundsjuka är. Man har inte gjort sig av med avundsjukan, man försöker bara sträva efter ett "ideal" där ingen är vackrare än någon annan i hopp om att detta ska få bort avundsjukan. Alltså man försöker att få bort korruption genom att eftersträva ett ideal som är fött ut den korrupta anden/andan. Parallell till ett annat samhälle är kanske muslimerna, där kvinnor måste gömma sina kroppar för att inte göra männen upphetsade.

Så vad är den "korrekta" slutsatsen du drar av detta? Eller finns det inget bortom detta faktum?

[Johan Ågren]

Man får inte glömma att det vi idag kanske kan kalla "floskler" har varit viktiga retoriska grepp i högst reella politiska processer. Vi har ju levt i en rejält klumpig och naiv värld, och lär nog göra det ett tag till.

Så:

TOLERANS skall användas med urskillning. Man skall tolerera det som är tolerabelt men inte det som förtjänar att fördömas. Att tolerera det föraktliga och avskyvärda gör en till medskyldig.

Ska man akta sig att göra vetenskap av så länge det råder en så pass relativism angående vad som är "föraktligt och avskyvärt". Vad som menas med "tolerans" egentligen är att lägga en dämpande matta på det mänskliga agerandet. Motsatsen är att göra som du skriver och sprida det budskapet. Frågan är vad som är pragmatiskt korrekt. "Floskler" är noga avvägda ledmotiv till mänsklighetens framfart, och ska inte förringas.

Det sista vi vill ha är en hel värld av tydligt formulerade människor som konsekvent driver igenom sin agenda. Det leder till krig. Hellre "tolerans". Det betyder inte att människor ska lindas in i något diffust, utan att de ska vara just "toleranta". Det är en förlikning med realiteten - som faktiskt är diffus. "Flosklerna" speglar på så sätt realiteten i högre grad än resultatet av en "klarsynt agenda".

Men det är bra att du som individ strävar efter att bli mer klarsynt. Fråga mig först bara innan du väljer att praktisera något av det du kommit fram till.  :)

[Sceptisk]

För att förtydliga lite, angående det fantiserade land där man såg avundsjuka som fienden. Det kan vara så att man i det landet inte gick till botten med problemet utan man utgick bara ifrån att eftersom avundsjuka var något de inte ville ha så läste de bara utifrån det att eftersom man inte vill ha avundsjuka så är det avundsjukan som är fienden eller problemet. För om avundsjukan är ett symptom på något annat så kommer man inte att bli av med avundsjukan genom att slåss mot avundsjukan. Om man vill lösa ett problem då måste man tänka som en problemlösare som kan se att ett problem faktiskt består av flera steg och att orsaken till problemet inte behöver vara samma sak som konsekvenserna.

Om man tänker som en hämnare istället för en problemlösare, då är det mycket svårare att se skillnad på konsekvenser och problem. En hämnare vill ju bara slå tillbaka. Att man har använt sig av hämnartänkande i sociala frågor är mycket olyckligt. Hammurabi som skrev de första lagarna skrev dom i formen av öga för öga och tand för tand, alltså ett hämnarperspektiv. Mycket olyckligt! Genom det perspektivet får man ingen bild av konsekvenser eller sociala processer och psykosociala utvecklingskedjor.

Problemlösarens perspektiv ger en betydligt bredare förståelse för sociala processer. En problemlösare kan nämligen se att problem uppstår i flera steg, en problemlösare kan därför också se att orsak och konsekvens kan befinna sig på långt avstånd mellan varandra i tiden eller i en processkedja. Tänk till exempel på hur en bil monteras idag. Det sker på ett monteringsband och monteras i ett flertal steg. Det kanske börjar med karossen, nästa steg sätter man in växellådan, nästa sätter man in hjulaxlar, nästa styrsystemet, nästa kylsystemet, inredning, instrumentpanel, motor, batteri, rutor, låssystem osv.

Om det nu i efterhand skulle visa sig att bilen skulle dra snett åt höger när man kör den, då kan man ju enligt problemlösarens sätt att tänka, förstå att det har med något steg av monteringsprocessen att göra. Problemet ligger förmodligen i hur man ställt in styrsystemet och alltså bör man börja med att försöka hitta problemet där. Med andra ord, det kommer knappast att hjälpa att man blir arg på bilen och slår på den med en kofot, eller att man målar om den eller att man skriver en famflett om att bilar ska köra rakt! För det har ingenting med styrsystemet att göra och att blanda in propaganda i saken gör det bara värre. Och om man förstår att problemet uppstod stegvis, så kan man montera om bilen - det skulle inte direkt hjälpa att man tog ut bilen på baksidan och arkebuserade den för att den var dåligt ihopsatt!

Om man därför tänker sig det sociala samspelet utifrån problemlösarens perspektiv (istället för hämnarens) då får vi också nya möjligheter för att faktiskt komma till botten med vad problemet är. Som exemplet med samhället där folk hatade avundsjuka så kan man förstå att det knappast gör människor mindre avundsjuka genom att tvinga kvinnorna att operera sig så att dom alla blir medelmåttor. Men ändå är det ofta så man resonerar och det tar inte bort problemet utan skapar egentligen bara nya problem. Kanske operationerna går fel, eller att kvinnorna blir deprimerade av sina operationer, för att inte tala om det etiska i det hela, den kränkning man utsätter människor för och det kanske helt i onödan.

Begrepp som jämlikhet, demokrati, rättigheter och frihet, etc är begrepp vissa tar fram av någon anledning. Jag vet faktiskt inte den exakta anledningen till varför man tar fram dessa begrepp men det är iallafall så det förhåller sig. Vissa tror att samhället, eller livet skulle bli bättre ifall man diskuterar dessa begrepp och man verkar idag ta dessa begrepp för givna, ett givet gott utan några djupare skäl för det. Det är väldigt svårt eller direkt omöjligt att argumentera emot dessa begrepp för att de representerar ju något som alla kan läsa något gott i. Som också det att ha ett samhälle där ingen är avundsjuk på varandra, eller ett samhälle där alla är generösa och artiga. Det går inte att säga emot sådant, det är ju såklart så man vill att det ska vara. Men frågan är varför dessa begrepp eller ideal alls tillkommit ooch blivit till en så stor sak att man måste diskutera dom (begreppen) hela tiden? Har vi något slags problem i samhället? Isåfall vad är problemet? Man kan inte definiera en lösning innan man har förstått problemet och för att förstå problemet så måste man gå tillbaka i hela samhällsbyggningsprocessen. Allt annat är ju rent fusk!

Tänk om en biltillverkare skulle sälja trasiga bilar och ursäkta sig med att dom iallafall har en snygg färg! Skulle nån vilja köpa en bil av ett sådant företag?

Men alltså utifrån problemlösarperspektivet så kan man ställa frågan, varför är frågor om jämlikhet, demokrati och frihet så viktiga för människor? Vad är det de ser i dessa begrepp? Vad är det dom längtar efter - egentligen? Och så kan man börja gå tillbaka stegvis i samhällsbyggandets process och se om det är något på vägen om faktiskt gått snett, som är helt orimligt eller trasigt och försöka fixa det där istället, så kanske man inte ens behöver diskutera jämlikhet eller frihet eller demokrati eftersom det kanske inte ens är där felet eller lösningen sitter.

[BoS]

FRIHET är också ett begrepp som behöver genomlysas bättre.

Ser man det som makt, finns det ett fält där man har makt och fältet har en begränsning.

Rättsordningens roll bör ses som metoden för frihetsmaximering: För vidgandet av detta fält så att individens makt över sina angelägenheter maximeras. Att sälja ut friheten mot tryggheten, hör till boskapsskötseln.

[Justin Case]

LIKA RÄTTIGHETER. Rättsordning innebär just, att alla får OLIKA rättigheter, beroende på, hur man väljer att agera och förhålla sig.

Vissa saker anses, med rätta kanske, många människor ha lika rätt till. Har inte en snattare lika mycket rätt att slippa bli dödad som en icke-snattare har? Har inte flickor lika mycket rätt till grundskoleutbildning som pojkar har? Har inte en lokalvårdare lika mycket rätt att bli räddad från ett brinnande hus som en fastighetsmäklare har?

Likadant för grupper. Folk och släkten vinner aktning eller missaktning vilket inverkar på hur de blir bemötta av andra. - Och detta är i sin ordning.

Anser du att diskriminering bör vara tillåtet? Borde enligt din mening t.ex. svenska krogar ha rätt att inte släppa in mörkhyade?

LIKHET INFÖR LAGEN. Skall förbrytare och brottsoffer vara lika inför lagen, behövs ingen lag.

Vad man syftar på med likhet inför lagen är väl att ingen som begått brott ska komma lindrigare undan tack vare sin ställning i samhället eller genom att råka vara god vän med domaren eller liknande. Anser du att en landshövding genom sina kontakter med högt uppsatta personer bör (moraliskt sett bör) ha lättare att bli friad från ett åtal än vad en lokalvårdare skulle ha haft (att bli friad från samma åtal)? Varför i så fall?

För att landshövdingens inflytelserika kontakter utgör tecken på hans större människovärde eller något sådant?

Att tidigare dömda och förbrytare inte ska behandlas lika väl inför lagen som icke dömda, det underförstås väl vara ett av många undantag från regeln "likhet inför lagen". Liksom att barn och vuxna inte ska behandlas lika inför lagen. "Likhet inför lagen" är underförstått en regel med många undantag. Du visar på undantagen, det är bra, men regeln är också bra. Undantagen äter inte upp hela regeln.

Rättsordning är att förbrytaren får sitt straff och brottsoffret blir kompenserat.

Kompenserat? Kan några pengar i världen kompensera för förlusten av någon man älskade som blivit mördad?

RÄTTVISA är ett redigt begrepp, om man menar, vad lagen eller rättsmedvetandet har att säga i en sak. Det är en floskel, när man använder det för att hävda allas lika rätt oberoende av vars och ens agerande och arbetsinsats.

Jag tror att många anser att rättvisa inte nödvändigtvis utgörs av det som lagen säger just nu, utan snarare av det lagen borde säga (eller vad som borde råda i samhället, oavsett vad lagen säger). Lagen i vårt land förbjuder medborgarna att köpa sex. Det betyder inte att det nödvändigtvis är orättvist att köpa sex. I vissa fall kan både köpare och säljare gagnas av ett sexköp, trots att det är emot lagen. Är en sådan affär rättvis eller orättvis, anser du?

I bakgrunden bakom jämlikhetsleken fortsätter dock rangspelet. Nästan all vår strävan handlar om ära och vinning.

Att nästan alla fungerar så är ingen ursäkt för det beteendet. Det finns människor som är beredda att uppoffra egen möjlighet till vinning för att öka jämlikheten i världen. Om alla hade hälften av deras altruism, skulle världen vara fantastiskt mycket bättre.

Men jämlikhetssträvan får naturligtvis inte drivas in absurdum. Om ingen fick börja äta förran alla i hela världen fått exakt på nanogrammet lika mycket mat på tallriken, skulle alla svälta ihjäl. Så till viss del måste naturligtvis jämlikhetssträvan stå tillbaka för något annat, t.ex. utilitarism, även hos den mest jämlikhetssträvande människan.

(Själv anser jag att jämlikhet inte har något egenvärde alls; jag anser att jämlikhet alltid bör offras till förmån för utilitarism i de fall och i den mån de två är oförenliga med varandra, men att ökning av jämlikhet ofta kan ha instrumentellt värde i utilitaristiska syften.)

ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE. De som verkligen trodde på det och handlade därefter, skulle bete sig väldigt avvikande. - Nästan monstruöst. Floskelns upphov är väl jämlikhetstanken: Att det finns en gudagnista hos envar som är värd respekt. Men den finns hos allt som lever.

Faktum är, att alla friska och normala människor tänker och handlar som om alla har olika värde. Om vi inte skulle uppskatta våra egna barn högre än varje annat barn på jorden, skulle de verkligen kunna anklaga oss för att vara dåliga föräldrar. Olyckor som drabbar folk, vi känner samhörighet med, bekymrar oss mer än de som drabbar främmande folkslag på avlägsna platser.

Om vi alla skulle bry oss lika mycket om alla människor oavsett släktskap till oss, och oavsett när i tiden de kommer att leva (t.ex. avlägsen framtid), skulle vi ta mycket bättre hand om den här planeten och dess livsbetingelser än vad vi gör idag. Att bry sig lika mycket om alla människor behöver inte betyda att man ägnar lika mycket tid åt varje okänd människa på jorden som man ägnar åt t.ex. sina barn. Det ger kanske bättre konsekvenser, inte bara för världens överskott av lycka över lidande sammantaget, utan även för den sammantagna mängden jämlikhet sett över hela världens hela framtid, att idag ägna väldigt mycket tid åt sina barn än att idag försöka hjälpa alla individer i världen lite grann vardera. Barn mår nog inte bra av att ha miljarder föräldrar som tillbringar mindre än en sekund med dem per skalle. Samarbete med syfte att i lika grad ta vara på alla människors lika värde behöver inte utgöras av att man gör lika mycket (eller lite) av varje syssla per skalle; samarbete kan och bör ske genom sysslofördelning och specialisering, exempelvis så att två föräldrar tar hand om sitt eget barn en stor del av sin tid. Det barnet kan nämligen sedan, som vuxen, komma att förbättra världen väldigt mycket tack vare sin goda uppväxt. Det instrumentella värdet i det ska inte underskattas, och det gäller oavsett om slutmålet är att alla människor i största möjliga mån ska behandlas som lika värda, eller om slutmålet är att maximera lyckoöverskottet, eller om slutmålet är något annat. Vad man än vill uppnå, uppnås det nog bäst genom samarbete, och då i rimlig grad inom ramarna för vad vi är genetiskt adapterade till att ägna åt oss för sorters beteenden. Jag utgår från att man, när man eftersträvar något, t.ex. att människors lika värde respekteras, inte får godtyckligt begränsa sig till vår tid (ett vagt begrepp, jag menar typ något årtionde eller så). Det rimliga är att se strävan som en strävan att göra så att det över hela framtiden sammantaget (d.v.s. på oändligt lång sikt) blir så bra resultat som möjligt (i fråga om det man strävar efter, om det sedan är respekterandet av människors lika värde eller lyckomaximering eller något annat).

Ur det perspektivet kan jag mycket väl tänka mig att det inte behöver vara hyckleri när en som förespråkar alla människors lika värde ägnar mycket mer av sin tid åt sitt/sina barn än åt andra människor. Detsamma tror jag gäller all annan selektivitet som är mänsklig och vanlig och som i dina ögon kan tyckas strida mot påståendet om alla människors lika värde.

SOLIDARITET är uttryck för flockgemenskap. Det är ett stort värde i, att ha medmänniskor som man kan lita på, när det gäller.

Solidaritet betyder på nyspråk, att ta pengar från motvilliga om man kommer åt, för att dela ut dem till dom som man hoppas skall rösta på en.

Här håller jag med dig. Fy för nyspråk. Det tycks mig finnas alldeles för många hycklare inom vänstern idag. Men det betyder inte att det måste vara något fel på Robin-Hood-politik som grundtanke, liksom Wagners musik inte behöver vara dålig musik bara för att den kanske har använts av dåliga människor.

INTERNATIONELL SOLIDARITET är också nyspråk. Det betyder att försöka bygga ett globalt nätverk av folk som känner sig undertryckta, för att försöka ta makten från eliten. Som i Kambodja fast överallt.

Eliter brukar inte vara så goda, makt korrumperar, så om ett folk vill ta makten från eliten kan de mycket väl göra rätt i att göra det.

Global solidaritet hörs rimligare om det betyder omsorg om hela biosfären. Men den fiende som vi då skall samla oss mot, finns mitt ibland oss.

Du menar människan. Människan är biosfärens fiende bara så länge som hon väljer att fortsätta vara det. Hon kan välja att börja fasa ut sitt förstörande av biosfären redan idag, t.ex. genom att satsa (mycket mer än idag) på att ta fram bättre teknik som möjliggör mycket effektivare utvinning av energi och andra förnödenheter ur planetens materia än vad som sker idag. Om teknikutvecklingen går riktigt bra till, kommer vi till och med att en dag kunna återställa till sitt ursprungliga skick precis allt vi hittills förstört. Med framtida teknik blir det nämligen möjligt att återskapa hela skeendet från jordens födelse fram till nu, om man vill. Och mycket annat. Men det förutsätter att mänskligheten överlever tills tekniken nått den nivån. Att få den att göra det bör vara vår första prioritet i vår tid, som jag ser det.

MÄNNISKOVÄRDET är en superfloskel. Det antas vara oändligt och okränkbart. Det kränks oupphörligt och vi agerar hela tiden som om det vore begränsat.

Okränkbart betyder väl egentligen bara "fel att kränka" och är kanske en underförstådd förkortning för det, eller något liknande. Formuleringstekniskt är det ibland bökigt att ha ett adjektiv som består av tre ord, jag gissar det är därför man ersatt "fel att kränka" med "okränkbart". Självklart kan "okränkbart" inte betyda "omöjligt att kränka", det måste betyda "fel att kränka". Ungefär som att "jag kunde inte komma på din fest" underförstått inte betyder "det var fysiskt omöjligt för mig att ta mig till din fest" utan snarare något i stil med "jag prioriterade något annat framför att komma på din fest".

Vi tar kalkylerade risker med vårt eget liv som indikerar på ett människovärde på ett antal årslöner.

Det var intressant! Källa?

Hur många årslöner rör det sig om?

Om det är t.ex. tio årslöner, betyder inte det logiskt sett att människor inte bryr sig om det minsta vad som kommer att hända dem om tjugo år? Frågan är i så fall varför de accepterar att tvingas pensionsspara och till och med i många fall frivilligt pensionssparar mer än lagen kräver.

DEMOKRATI är också en floskel, så länge man inte gör klart, vad man menar.

Demokrati definierar jag som enskildas, gruppers och folks frihet och möjlighet att själva organisera sin tillvaro, - vara herrar över sitt öde,

Vad menar med "herre över sitt öde"? Inte ens i den sorts samhälle du förespråkar vore någon enda människa immun mot att få sitt öde drastiskt förändrat (i relation till vad vederbörande själv hade velat) av andra människor. Ingen är herre över sitt eget öde, skulle jag säga. Alla påverkar vi varandras liv, väldigt mycket till och med.

Meningen med ett demokratiskt styrelseskick är att åstadkomma demokrati. Medlet är marknadsekonomi och en fungerande rättsordning vilket är två sidor av samma sak.

Marknadsekonomi har hittills kanske producerat bättre demokratier än vad andra styresskick gjort, men av det följer inte nödvändigtvis att det enda möjliga - eller ens det bästa - medlet att skapa demokrati är marknadsekonomi. Den sorts "demokrati" marknadsekonomi skapat är full av problem, framför allt kanske problemet att kommersiell massmedia ljuger så förbaskat, eftersom det lönar sig. Kommersiell massmedia ljuger inte ordagrant, jag menar de ljuger genom partisk selektion av nyheter, partisk vinkling, manipulation av folks tänkande, år efter år, som droppande vatten med tiden nöter hål i stenen. Om folk ska kunna rösta demokratiskt måste de först ha en någorlunda rättvisande bild av verkligheten, men kommersiell massmedia förvränger folkets bild av verkligheten så till den grad - i en riktning som är avsedd att gynna endast en liten maktelit - att man verkligen kan fråga sig om vår så kallade demokrati är någon vidare demokrati.

Men de icke-kommersiella delarna av internet inger hopp för demokratin. Genom att vägra låta makthavarna beskära internet, genom att se till att internet förblir någorlunda fritt och ocensurerat och öppet för alla oavsett plånboksstorlek även fortsättningsvis, kan vi åtminstone bevara att det lilla som ändå finns av demokrati i världen. Vanligt folks interaktivitet på internet - och då tänker jag inte på handel, utan på folks utbyte av information - är i vår tid en livsviktig motvikt mot kommersiell massmedias förgiftande av folks medvetanden.

För att avgöra vad som bör föredras, om man måste välja mellan fungerande rättsordning och marknadsekonomi utan formell demokrati och formell demokrati utan fungerande rättsordning eller marknadsekonomi, kan man tänka sig två sådana stater som gränsar till varandra och begrunda, i vilken riktning flyktingströmmarna kommer att gå.

Vad menar du med formell demokrati? Är formell demokrati inte riktig demokrati? Med riktig demokrati menar jag ungefär "en person en röst" och ingen omfattande manipulation av folket från någon maktelits sida via massmedia. Om demokrati är demokrati (oavsett om den kallas formell eller riktig), har jag svårt att tänka mig ett samhälle som trots att det har formell demokrati saknar fungerande rättsordning. En verkligt demokratisk nation ser självklart till att ha en fungerande rättsordning. Om du å andra sidan med formell demokrati inte menar riktig demokrati, varför använder du då alls ordet "demokrati"? Är inte fenomenet demokratis natur sådan att det räcker med just en demokratisk form? Innehållet står sedan medborgarna själva för, tänker jag.

[J R Auk]

FRIHET är också ett begrepp som behöver genomlysas bättre.

Ser man det som makt, finns det ett fält där man har makt och fältet har en begränsning.

Rättsordningens roll bör ses som metoden för frihetsmaximering: För vidgandet av detta fält så att individens makt över sina angelägenheter maximeras. Att sälja ut friheten mot tryggheten, hör till boskapsskötseln.

Se här håller jag med dig. Är inte det trevligt, dock fattar jag inte hur du kan säga att marknadsekonomi skall sörja för detta. Marknadsekonomi innebär bara att den starka parten börjar manipulera marknaden genom rättsordningen. Den enda rena marknadsekonomin är anarkismen.

[Justin Case]

FRIHET är också ett begrepp som behöver genomlysas bättre.

Ser man det som makt, finns det ett fält där man har makt och fältet har en begränsning.

Rättsordningens roll bör ses som metoden för frihetsmaximering: För vidgandet av detta fält så att individens makt över sina angelägenheter maximeras.

Vilka är då individens angelägenheter? Om Norge fick, skulle de säkert behandla varenda för tillfället obebodd kvadratmeter av hela Sveriges markyta som "sina angelägenheter". Vad är det som talar för att de inte får göra det, och vad är det som talar emot att de får göra det? Hur kan äganderätt till mark motiveras (av t.ex. Sverige i nyss nämnda fall)? Kan den motiveras med hänvisning till argument av typen "jag var här först"? Hade det i så fall räckt med att "vara där först" på varenda kvadratmeter på jorden, så hade man ägt hela jorden nu - oavsett hur många andra som nu tycker sig bo där?

[BoS]

Demokratins rätta plats är som en del av rättsordningen och underordnad densamma. Den får inte tolkas som metoden att avgöra vilken av mot varandra fientliga grupper som skall härska över de andra. – Marknadsekonomin, – som är den enda ekonomi man känner till, -  är oskiljaktig från rättsordningen och fungerar enligt samma grundprincip: Gör vad du vill och betala vad det kostar: Gör vad du vill efter att ha begrundat de troliga konsekvenserna. – Moralen får sedan fylla i där rättsordning och marknadsekonomi sviker – ännu inte uppnått perfektion. – Som när jag avstår från avlägsna resmål, inte för att jag inte har råd utan med tanke på avgaserna och i omsorg om miljön.

[BoS]

Diskriminering på arbetsmarknaden: Om det finns grupper som är omotiverat diskriminerade, bör detta vara övergående eftersom det då finns profitmöjligheter för de arbetsgivare som först inser att diskrimineringen är omotiverad och kan få arbetskraften billigare tills insikten blir allmänt spridd.

I bostadsmarknaden: Finns det grupper som är omotiverat diskriminerade, blir det fördel för de bostads-säljare –uthyrare som först inser detta och får fler klienter att välja bland.

Krogar, nattklubbar m m: Finns det grupper som är omotiverat diskriminerade, finns det också profitmöjligheter för dem som först inser detta och kan rikta sig just till detta klientel.

I ett land där folkblandningspolitiken är väl förankrad och ett resultat av folkviljan, - som den ju är i alla demokratiska länder med folkblandningspolitik, - har de främmande folkslagen lika lätt att hitta anställning, bostäder och krogar där de blir insläppta som landets egna befolkning, för varför skulle arbetsgivare, hyresvärdar och krögare vara mera främlingsfientliga än folkflertalet.

Diskriminering må uppfattas som ett problem men själv kan jag inte hitta något som motiverar lagstiftning.

[J R Auk]

– Marknadsekonomin, – som är den enda ekonomi man känner till, -  är oskiljaktig från rättsordningen och fungerar enligt samma grundprincip:

Apropå att röja i floskel moraset