Klassiskt filosofiskt problem
Moderator: Moderatorgruppen
- freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Hej Lill-LeifLill-Leif skrev:Om lycka är det enda relevanta och jag inte blir lycklig av att fundera över filosofiska problem har jag nog hamnat på fel forum.
Tja, det ligger nog något i det - frågan är dock om du har koll på vad det är som gör dig lycklig? Har du en sådan förmåga till självanalys (introspektion)?
Vänligen
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
- freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Lill-Leif skrev:Tveksamt. Det är inbyggt i den mänskliga ofullkomligheten att sträva efter fullkomlighet på de flesta plan, inklusive lyckan. Om man mot förmodan uppnår man sin strävan blir man garanterad olycklig.
Hej Lill-Leif
Ja så är det kanske! Om vi liknar "våra liv" med deltagandet i en pokeromgång (för enkelhetens skull) så sitter jag (just nu) nöjd (har en "royal straight flush" på handen). Däremot kan jag ju se att "andra spelare" inte har fått lika bra kort. Så frågan är (fortfarande samma liknelse): Är det över huvud taget möjligt att alla har en "royal straight flush" på handen? Om svaret är ja på den frågan - är det då det vi ska sträva efter? Om svaret även är ja på den frågan - hur ska det gå till?
Vänligen
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
Lill-Leif skrev:Om lycka är det enda relevanta och jag inte blir lycklig av att fundera över filosofiska problem har jag nog hamnat på fel forum.
Jag kan mycket väl tänka mig att du inte blir maximalt lycklig av att fundera över filosofiska problem (hädanefter förkortat till "filosofera"), men det är förhastat att tro att man inte bör filosofera bara för att filosoferandet inte omedelbart gör en lycklig. Anta t.ex. att du funderar över ett filosofiskt problem under 30 år, och tack vare det sedan lyckas lyckas bygga (eller om så bara väldigt indirekt medverka till byggandet av) en övermänsklig AI som i sin tur räknar ut hur den ska bete sig för att alla människor ska få superlånga och superlyckliga liv, typ. Då har du kanske på sikt maximerat din lycka genom att fundera i 30 år, även om just de där 30 åren inte var så lyckliga. Den som väntar på något gott, du vet...
Men om filosoferandet bara känns jobbigt, och aldrig roligt, år efter år, är det kanske, observera kanske, ett tecken på att man skulle bidra till den där övermänskliga AI:ns uppkomst effektivare genom någon annan aktivitet än just filosoferande. Helt säkert är filosoferande inte något alla människor på jorden nu bör syssla med på heltid. Huruvida en given person, t.ex. du, är en av dem eller inte, kan nog ingen veta idag.
Jag vill betona: det är förhastat att tro att filosoferande inte maximerar ens lycka bara för att det inte hittills gjort en lycklig.
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
freddemalte skrev:Om vi liknar "våra liv" med deltagandet i en pokeromgång (för enkelhetens skull) så sitter jag (just nu) nöjd (har en "royal straight flush" på handen). Däremot kan jag ju se att "andra spelare" inte har fått lika bra kort. Så frågan är (fortfarande samma liknelse): Är det över huvud taget möjligt att alla har en "royal straight flush" på handen? Om svaret är ja på den frågan - är det då det vi ska sträva efter? Om svaret även är ja på den frågan - hur ska det gå till?
Freddemalte,
Om du menar: "är det möjligt att utrota allt lidande och göra alla i hela världsalltet en gång för alla nöjda?" är svaret definitivt nej. Men det är möjligt att göra så att det med tiden kommer att finnas (och från och med nu kommer att ha funnits) så mycket mer [lycka (och mindre lidande) i världsalltet än vad det annars skulle ha kommit att finnas och kommit att ha funnits] som möjligt. Och det är en målsättning tillräckligt bra för att vara värd att ha som enda målsättning, då den inte har någon jämbördig konkurrent.
Lill-Leif skrev:Tveksamt. Det är inbyggt i den mänskliga ofullkomligheten att sträva efter fullkomlighet på de flesta plan, inklusive lyckan. Om man mot förmodan uppnår man sin strävan blir man garanterad olycklig.
Lill-Leif,
Jag tror att det är bra att, i den mån det är möjligt, ha en föreställning om hurdant det fullkomliga vore om det vore uppnåbart, och ha som mål att nå dit. Det kan hjälpa en att komma närmare ett uppfyllande av detta tänkta mål än vad man annars skulle, och det förutsätter inte att det är möjligt att nå ända fram dit (bara att man under resans gång lyckas med att på något plan låtsas som om det är det). En elitidrottare kan sätta upp som mål att vinna en högt ansedd tävling, och det målet som mental bild kan få honom att träna hårdare än vad han annars skulle ha gjort. Tack vare denna träning kanske han kommer tvåa (istället för t.ex. trea eller sämre) - och blir kanske besviken, som så många elitidrottare som inte vinner - men likafullt får han kanske mycket pengar som andrapris, vilket kanske är viktigt för att han rent ekonomiskt ska kunna fortsätta hålla på med det han vill hålla på med, så andraplatsen var inte så dum ändå när allt kommer omkring. Och han hade inte knipit andraplatsen ens, om han inte hade siktat på förstaplatsen. Hade han siktat på andraplatsen, hade han inte kunnat motivera sig att träna lika hårt, och så hade han kommit ännu sämre, och kanske rentav tvingats sluta med sin älskade idrott för att ta något annat jobb för att kunna försörja sig. Bara för att ta ett exempel på hur det kan vara rationellt att sikta på även ouppnåeliga mål.
På samma sätt menar jag att det är värt att sikta på maximal lycka (på oändligt lång sikt) även om man säkert, trots detta, oftast inte kommer att handla på de sätt som ger maximal lycka. Att sikta på maximal lycka tror jag man bör göra för att jag tror att det ger mer lycka än andra strategier.
- freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Justin Case skrev:freddemalte skrev:Om vi liknar "våra liv" med deltagandet i en pokeromgång (för enkelhetens skull) så sitter jag (just nu) nöjd (har en "royal straight flush" på handen). Däremot kan jag ju se att "andra spelare" inte har fått lika bra kort. Så frågan är (fortfarande samma liknelse): Är det över huvud taget möjligt att alla har en "royal straight flush" på handen? Om svaret är ja på den frågan - är det då det vi ska sträva efter? Om svaret även är ja på den frågan - hur ska det gå till?
Freddemalte,
Om du menar: "är det möjligt att utrota allt lidande och göra alla i hela världsalltet en gång för alla nöjda?" är svaret definitivt nej. Men det är möjligt att göra så att det med tiden kommer att finnas (och från och med nu kommer att ha funnits) så mycket mer [lycka (och mindre lidande) i världsalltet än vad det annars skulle ha kommit att finnas och kommit att ha funnits] som möjligt. Och det är en målsättning tillräckligt bra för att vara värd att ha som enda målsättning, då den inte har någon jämbördig konkurrent.
Hej Justin
Då blir jag ju nyfiken på vad det är som gör att du anser att: "...svaret är definitivt nej..."? Kan du utveckla resonemanget kring varför du ser det så?
Vänligen
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 17 och 0 gäster