Hej
Inom medvetandefilosofin talar man om ”hur det är att vara X”. Om det är på ett visst sätt att vara X, ja då har X en egen ”utblickspunkt”. Denna ”utblickspunkt” skulle sedan kunna beskrivas som X:s medvetande, X:s inre värld eller X:s upplevelse (fyll gärna på om du har andra förslag).
Så om X rent ontologiskt ska anses ha en egen utblickspunkt måste det vara sant att (eller svar ja på frågan om) ”det är på något sätt att vara X för denna X”.
Frågor:
1. Är detta en bra och/eller heltäckande beskrivning av:
- Medvetandet vs. icke-medvetande?
- Upplevelse vs. icke-upplevelse?
- Inre värld vs. frånvaron av en inre värld?
Eller kan man tänka sig ett scenario där det går att svara ja på frågan om ”det är på ett visst sätt att vara X” utan att X är 1) medveten 2) har en inre värld 3) har en upplevelse?
Om vi går vidare och antar att ovanstående modell är en bra beskrivning att utgå ifrån hur ställer du dig då till fråga 2 och 3?
2. Vad tror du blir svaret om vi byter ut X mot t.ex en:
- Annan människa än du själv
- Människorapa (schimpans etc)
- Lemur / Mindre apa
- Katt / Hund
- Ödla / Fisk
- Insekt
- Växt
- Bakterie / Virus
Du kan ta vilka livsformer du vill (motivera ditt svar).
3. Vad tror du blir det korrekta svaret om vi byter ut X mot en:
- Bil / Stol / Sten etc?
- Datorer (med ”normala” program och aktiviteter)?
- Superdatorer med den senaste utvecklade AI-programvaran?
Vänligen
Fredrik
Hur det är att vara X
Moderator: Moderatorgruppen
- freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Hur det är att vara X
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
1. Jag tänker inte värdera huruvida den är heltäckande men om jag minns rätt från filosofistudierna är det ungefär så man i regel definierar ett medvetande. En filosofisk zombie utan inre liv men som agerar som dig och mig och kanske reagerar på stimuli hamnar t.ex. utanför definitionen vilket är bra. Ett problem kanske skulle utgöras av det omedvetna som ju har en slags diffus koppling till medvetandet?
2+3 Det är svårt eller omöjligt att uttala sig om andra medvetanden eller dra någon gräns för var det slutar att vara på ett sätt för X att vara X. Är medvetandet endast fysikaliskt borde det gå att skapa en AI med ett medvetande. Vill minnas att jag en gång anslöt mig till fysikalisterna med argumentet att varje känsla och sensation verkar motsvara en mätbar process i vår hjärna.
2+3 Det är svårt eller omöjligt att uttala sig om andra medvetanden eller dra någon gräns för var det slutar att vara på ett sätt för X att vara X. Är medvetandet endast fysikaliskt borde det gå att skapa en AI med ett medvetande. Vill minnas att jag en gång anslöt mig till fysikalisterna med argumentet att varje känsla och sensation verkar motsvara en mätbar process i vår hjärna.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 16 och 0 gäster