Hela din existens på forumet tycks ha övergått till att försöka underminera mig, och det är alltid lika underhållande när du försöker hitta brister i mina resonemang. Jag säger inte att mina resonemang har brister, problemet är bara att du inte vet vart du ska titta.Minded skrev:nytt namn skrev:Har skrivit så mycket idag börjar bli trött. Om du vill så kan jag senare svara på ovanstående inlägg, och det leder säkert till några nya intressanta slutsatser. Mycket verkar dock vara luftkrig (i alla fall från min sida). Ofta lycker jag att luftkrig är roligt, men just nu känner jag mig uttråkad.
Anledningen till att du känner dig uttråkad inför att svara på Auks inlägg är att det nu börjar bli uppenbart också för dig (även om bara undermedvetet) att din logik, dina resonemang, inte håller. Det syns i tex:J R Auk skrev:nytt namn skrev:Den "positiva läsningen" är att se någon annan som auktoritet, Den "negativa läsningen" är att se sig själv som auktoritet. Jag är inte rädd för att sätta andra som auktoritet, men inte heller rädd att sätta mig själv som auktoritet. Det jag ser som "Filosofi" med stort F, är en konstant ström av "negativ läsning", auktoriteter som monterar ner tidigare auktoriteter genom "negativ läsning" av dessa. Vart är den "positiva läsningen" av Filosofin med stort F? Jag hittar ingen sådan. Men du kanske kan visa mig vart jag ska titta?
Du missförstår mig helt här. 'Positiv' handlar inte om ett värderande. Positiv handlar inte om auktoritet eller inte, det handlar om att överhuvudtaget ha något som kan sägas ge eller inte ge auktoritet.
Det du gör, är att läsa mina inlägg och leta efter "svagheter". Att jag slutar följa upp spåret här, att jag inte väljer att svara till det Auk skrev, ser du alltså som en svaghet i mitt resonemang. Men jag säger att man kan lika gärna vända på det, dvs. att hela tiden försöka upprätthålla samma spår (som du gör) är ett tecken på svaghet: du är helt enkelt inte rörlig i förhållande till dina egna föreställningar, utan fastnar hela tiden i samma tankespår.
Om vi istället, bara för stunden tar oss tiden att se vad Auk faktiskt skrev, och vad du tyckte jag "undvek" (trots att jag deklarerat att jag inte har lust att följa upp detta spår), så vill jag bara göra det tydligt att detta inte handlar om en "brist" att "att min logik, mina resonemang, inte håller", utan att jag påstår detta (gör ett undantag) för att slippa ha dig som en fluga runt mig (en fluga som surrar runt "något" som flugan hoppas ska vara skit).
Det Auk antog var att jag lade ett "värderande" i begreppet "Positiv läsning" och "Negativ läsning", men det gjorde jag aldrig. Skillnaden mellan Auk och mig handlade inte om "värderandet" (här missförstod han nämligen mig). Jag håller nämligen med honom i hans definition av att det handlar om att: "det handlar om att överhuvudtaget ha något som kan sägas ge eller inte ge auktoritet". Och det är därför jag kritiserar filosofin, eftersom jag tycker filosofin till för stor del handlar om att tänka kritiskt, att ta ifrån auktoritet. Auk menar att filosofin är en ström av "Positiv läsning" medan jag menar att det är en ström av "Negativ läsning", utifrån hans definition av positiv och negativ läsning. Det var i alla fall så jag förstod detta. Så hans kritik för "mitt resonemang var som fel" är fel (som du försöker påstå), eftersom han (felaktigt) antog att jag antog ett resonemang som jag inte antog. Däremot fick hans text mig att se relevansen i att se filosofin i ljuset av att vara en ström av "Positiv läsning" genom att att förhålla sig till Filosofi. Men i ljuset av de traditioner som jag i denna tråd företräder, så är filosofi inte en ström av "Positiv läsning" utan en ström av "Negativ läsning" i förhållande till Filosofin i sig självt, genom mina religiösa traditioner. Varför kan då Auk säga att Filosofi som ström är en ström av "Positiv läsning" medan jag samtidigt säger att Filosofi som ström är en ström av "Negativ läsning", jo eftersom jag ser det som att Filosofi utvecklar sig som sådant, att det för varje ny läsning gör en "Negativ läsning" av det tidigare för att sedan komma med en "Positiv läsning" av samma material, dvs. kritiskt tänkande. Genom att göra detta, så monterar man hela tiden ner Auktoriteter, för att sedan sätta upp en ny Auktoritet. Och i ljuset av detta som en ström, kan man "se alla stolpar" (av nya Auktoriteter) och kalla detta för en "Positiv läsning". Men jag vill inte bygga "en rad med stolpar", utan "ett staket", och det är därför jag säger att filosofi är "för kritisk". Man hoppar mellan stolpar när man läser filosofi.
Medan jag menar att man ska göra tvärt om, dvs. först ska man göra en "Positiv läsning" för att senare göra en "Negativ läsning" (och inte en "Negativ läsning" sedan en "Positiv läsning"). Det är först då man får ett staket.
Auk tycker att (det jag kallar staketbyggandet) är stagnerat, och jag ser poängen i denna kritik. Men jag menar att stolpande är en "för godtycklig verksamhet", eftersom risken att man då stoppar stolpar i rätt sunkig mark. Jag tycker att mycket filosofi är för dåligt förankrad, och Auk tycker att mycket religion är för hårt fastbundet.
Jag själv har inget problem med att röra mig fritt. Men ska jag säga något som jag verkligen tycker är viktigt, så är det viktigt att det är förankrat i något som jag tror på, och inte något jag godtyckligt antar, för att senare lägga på lite fina logiktabeller och kalla det "filosofi" och "logik". Nu är det naturligtvis lite karikatyrer. Men det jag hela tiden återkommer till, är att kritik och kritisk tänkande inte är tillräckligt i sig självt. Någonstans måste en acceptans också komma, och denna acceptans är inte något godtycklig, och den går heller inte att fullständigt formalisera, och inte heller går acceptansen att (fullständigt omintetgöra genom att) kritisera. Och det är min kritik av Filosofin som ström.
Nej detta är B.S. ("bullshit"), och jag har ovan redan en gång presenterat varför Auk att ingen av oss kan "vinna", och det är bara fånigt om jag ska behöva presentera det en gång till för att du har svårt att förstå vad jag menade första gången jag sa det. Det enda reella i detta (utöver att varken jag eller Auk tycks kunna "vinna"), är att du snackar massa B.S.Minded skrev:Sen kommer ditt försvar av din prestige in här (den som du menar dig inte ha);nytt namn skrev:En reflektion angående tråden: varken du eller jag kan "vinna" diskussionen.
Så du känner dig nödgad att påpeka ovanstående. I själva verket för att påpeka att Auk inte kan vinna diskussionen mot dig. I din värld. Trots att han reellt redan har gjort detta. Såhär höll du och jag också på sida efter sida i de andra trådarna. Inte heller där ville du megde att det du sa inte höll.
Jag förstår att du tycker så utifrån "din logiska arena", men jag har gång på gång förklarat för dig att det finns något utanför "din logiska arena".Minded skrev:En del av anledningen till att jag nämner det här nu, är eftersom jag tycker det verkar som att du själv frågar efter det;nytt namn skrev:Jag tänkte att vi kunde börja i en "annan ände". Och detta är vad vi själva söker för auktoritet, varför vi gör detta, hur vi gör detta, osv.
Du söker bara auktoritet i dig själv. Du bryr dig inte om hederlighet eller rättvisa. Trots att du menar dig vara intresserad av etik.
(Ingen kommentar)Minded skrev:nytt namn skrev:Jag har haft olika approacher i det jag försöker kommunicera, men det mesta verkar falla kort. Hur än övertygad jag verkar vara om min kalibrering, så filtreras det mesta bort. Hur än pedagogisk jag är i mina beskrivningar, så tycks människor inte kunna komma förbi mina hinder, kanske tappar de intresse av det jag skriver för att det är för komplext. Ibland försöker jag därför skapa lite drama, skapa lite attraktion, för att få lite saker att hända. Lägger upp lite rökridåer. Ibland tappar jag även bort mig själv i dessa rökridåer...För komplext för dig åtminstone.. dina argument håller ju inte, och du vill vägra i sten att erkänna detta. Det är mycket därför som jag själv inte har några större problem med att bearbeta sten i mitt tillvägagångssätt.
Här är kommer du för en gångs skull med en intressant invändning, men detta är med nödvändighet inte en nödvändig självmotsägelse. Det jag sa, är att det viktiga är hur etiken förankras. Uppväxtvillkor är inte en faktor, utan många faktorer. Det är uppväxtvillkoren som i sig själva (i kombination med genetiska/hormonella faktorer, talanger/förmågor, etc) som skapar självmotsägelsen. Denna självmotsägelse är inte dualistisk, utan existerar på flera plan samtidigt (inom en själv och utanför en själv), det är en "viljornas kamp", och här är det viktigt att förstå hur vi ska förankra våran etik, i detta hav av självmotsägelse som existensen utgör. Det är alltså inte i "mitt resonemang" som självmotsägelsen existerar (vilket du hela tiden verka tro), utan det är i ditt möte med "mitt resonemang" som ett uppstår en självmotsägelse i "ditt eget huvud", det är ju du som hela tiden påstår att det jag säger är "ologiskt", och källan till detta är det "ologiska" som du ser i "ditt eget huvud", problemet du sedan gör är att du projicerar ut hela ansvaret för denna "självmotsägelse" på mig och min text, precis som att du vore "helt oskyldig" i de slutsatser du drar om min text. Jag säger inte att jag är "helt oskyldig", men jag säger inte att jag är den enda orsaken till självmotsägelsen. Existensen är som sådan (självmotsägande) i hela sina natur. Och det är just därför det är viktigt att hitta rätt saker att förankra etiken i, annars blir man lätt ett offer för "andras självmotsägelser i sitt eget huvud". Föreställningen att man själv är logisk och motparten är ologisk är ett drama som endast utspelar dig i ditt huvud, men ditt huvud är naturligtvis relaterat till allt annat. I Hinduism (som du anklagat mig att inte förstå) så säger man att Atman är Brahman, och detta illustrerar precis detta problem, att mikrokosmos är en del av makrokosmos. Att projicera problemen som "utanför" är en sofistikerad överlevnadsstrategi, men den skapar även en olycklig barriär till allt vi relaterar till.Minded skrev:nytt namn skrev:Att acceptera de kulturer som man föds in i, har jag alltid betraktat med en viss skepsis. Att hålla på ett visst hockeylag, Nationalism, etc. På samma sätt har jag förhålt mig till västerländsk filosofi. För mig är det viktigt att tänka utanför boxen, och detta gör man genom att studera främmande kulturer. Ofta när jag träffar folk som studerar filosofi, så har jag fått intrycket av att de intresserade och även fastnat i en slags "intellektualism". [denna 'intellektualism' (med din negativa värdering), är alltså (som fenomen) fallet för de som inte tänker utanför boxen] För mig finns det inget syfte med "intellektualismen", jag ser den inte som etisk. Och det är detta jag projicerar på filosofi. Att konstruera ett etiskt system, genom att endast introducera "etiska begrepp" är inte "det etiska", det är "etisk intellktualism".
Det jag är intresserad av, är hur etiken förankras. Och det som övertygar mig, är i grund och botten inte "filsoferande", utan "(livs)historier om livsöden", övertygande berättelser alltså. En av de berättelser som övertygat mig mest, är berättelsen om Buddha och hans liv. Att kunna offra allt för etiken är det jag respekterar. Men etiken måste också vara förankrad i det som "intuitivt känns rätt". Denna intuitiva känsla är säkert en blandning av uppväxtvillkor, genetiska/hormonella faktorer, talanger/förmågor etc.
Mina fetmarkeringar, och en förtydligande kommentar smög sig in där också, markerad med kursiv stil. Jag undrar hur du får dessa dina två stycken att gå ihop? Först säger du som avslut i det första, att du inte ser intellektualismen som etisk. Och sen i slutet på nästa stycke säger du att etiken måste vara förankrad i bla uppväxtvillkor. Hur vill du ha det egentligen? Du tycker att det är komplext (och sannolikt också dina lyssnare), eftersom att du emotsäger dig själv.
Men jag förstår naturligtvis om allt detta verkar "ologiskt" i din logik, om du antar att du är en självständig individ med egen logik, som möter en annan självständig individ med (bristfällig) egen logik. Men så enkelt är det inte. Ska jag vara riktigt elak, så påstår jag att allt detta endast finns i ditt eget huvud producerat i din egen hjärna i din egna solipsistiska verklighet, och att allt ansvar är ditt eget, men så elak är jag inte. Ansvaret och självmotsägelsen finns inte på en "plats" utan det är ett mycket mer komplext spel än så, det är saker som propageras i många fler led än så.
Nej jag förstår naturligtvis varför du säger "din tex här ovan manifesterade praktik, kan kallas etisk", men detta har inget med min föreställning om etik att göra, utan om din föreställning om etik. Min föreställning om etik är väldigt komplex, och jag gör så gott jag kan i att försöka förenkla den, ibland gör jag till och med barnmat av den. Problemet är att det även finns barn som vägrar att äta barnmat trots att maten är väldigt lättuggad.Minded skrev:Jag tycker alls inte att ditt tillvägagångssätt, din tex här ovan manifesterade praktik, kan kallas etisk. Och du kan inte heller försvara ditt sätt. Eller så vill du bara inte försöka, eftersom att du då vet att du inte kommer kunna göra det, så då pratar du hellre inte om det - liksom du här ovan avslutar diskussionen med Auk, då du inte kan se bra(/vinnande) ut (prestige). Jag tycker inte du verkar intresserad av att agera etiskt eller följandes moral. Du verkar snarare mån om att säga dig vara detta, eftersom att folk generellt gillar folk som är detta. Och de tror att du talar sanning när du säger att du är etisk. Men du vill hellre agera så som du 'känner dig bekväm i att agera', eftersom du haft en sån uppväxt. Moral, tjena. Du sätter dig själv i första rummet och din omgivning i sista. Och det är inte moraliskt.
Du säger "Du sätter dig själv i första rummet och din omgivning i sista. Och det är inte moraliskt", men återigen, jag ser mig inte som en "självständig individ", det är en enligt mig en modell som har sina poänger, men som är helt felaktig på andra sätt. Kommer du förresten ihåg att du sagt: "Var slutar jag och var börjar du? Allt är ett." tycker det var väldigt roligt sagt av dig faktiskt.
Det tycks snarare vara du som kommer och verkar vara mån om att säga att du "representerar en högre moral". Jag har inte sett röken av denna högre moral, utöver den ständiga häxjakt du bedriver på de "oliktänkande", se som inte har "den rätta läran".