Försök till formell definition av Struktur/Mönster/Konstr...

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
nytt namn
Inlägg: 782
Blev medlem: 23 okt 2009 06:42

Försök till formell definition av Struktur/Mönster/Konstr...

Inläggav nytt namn » 10 feb 2011 15:32

Jag har berättat om att jag håller på att fila på egna programmeringsspråk, och försöker hitta de mest "fundamentala begreppen" för att skapa ett generellt "språksystem" (programmeringsspråk) att programmera (prototyper) i. Mitt krav är inte "höga krav" på hastighet eller säkerhet, utan "höga krav" på uttrycksfullhet och återanvänding av de begrepp som stipuleras inom systemet.

En sak jag funderat på en tid är vad ett "mönster" är. Som jag ser det nu, så har jag två grundbegrepp: "mönster" och "struktur".

ett mönster är helt enkelt en "multi-dimensionell-signal", där dimensioneringen (varje dimension) "tillför en skillnad i kvalite"
en struktur är helt enkelt en "(multi-)dimensionell-samling", där det är dimensioneringen (varje dimension) "tillför en skillnad i kvantiet"

Mönster är alltså en beskrivning av en "irreguljär" kvalite.
Struktur är alltså en beskrivning av en "reguljär" kvantiet.

En "struktur" är något som definieras utifrån "sin upprepning i sin likhet" (tänk: "datastruktur" i programmering. Alla rekursiva funktioner kräver en "rekursiv struktur", dvs. en struktur att operera på).

Ett "mönster" är något som definitioneras i "sin skillnad/avbrott i sin olikhet" (tänk: "switch" i programmering. Även kallat "if-else-then-sats", "pattern-matching", etc.).

Det man gör i programmering, är oftast att kombinera strukturer med mönster.
Rekursiva funktioner (operarar på rekursiva datastukturer: "strukturer") med basfall och utökade fall (fallen är: "mönstret"). Rekursiva funktioner opererar alltså på "en struktur av mönster" eller snarare (mer formellt korrekt): en rekursiv funktion är:
"ett mönster av en struktur" opererandes på "en struktur av mönster"

"Samlingen av rekursiva funktioner" är alltså en struktur. Men en given rekursiv funktion är ett "mönster som opererar på en struktur". Alla "givna rekursiva funktioner" (tagna för sig själva) är ju "mönster" just eftersom de "inte är lika", det är ju "ingen ide att skapa massa rekursiva funktioner med samma semantik där man bara kallar dem olika saker".

Jag säger detta igen:
"Tagna tillsammans" är "rekursiva funktioner", helt enkelt "en struktur". Denna kallar vi S1.
"Tagna var för sig" är "(en given) rekursiv funktion", helt enkelt "ett mönster" (vi kan kalla dessa, varför sig, M1,M2,M3).

§S1[M1:M2:M3]
är alltså strukturen (S1) av tre rekursiva funktioner (M1,M2,M3), där:
* "paragraf: §" betyder "definition 'kommer'", "reservera nästa ord som ett nytt ord i systemet".
* "namnet/ordet: S1" betyder döp detta till S1.
* "hakparenteserna: []" är "'ramen/formen' för strukturen", det implicerar "att det som definieras, ska definieras som en struktur ("struktur" som "konstruktion")".
* "kolon: :" är "separatorer för (nästa)mönster i/inom-ramen-för en given struktur (i den nuvarande kontexten)".

Det "(en given) rekursiv funktion" opererar på, är helt enkelt "en (rekursiv data-)struktur".
Här kan vi börja skissa på en (given) rekursiv funktion:
§M1{0~0;?~$"+"£($"-"1)}
KONSTRUKTION: {...;...}
* "måsvingeparenteserna: {}" är "'ramen/formen' för mönstret ("mönstret" som "konstruktion", innanför detta sker "dekonstruktion" av "den implicita parametern")"
* "semikolon: ;" är "separatorer för (nästa)(fall-)mönster i ett given mönster".
* "tilde: ~" är "kausalitets-binding"(implications-led till explications-led), dvs. det till vänster om ~ är "om-satsen"
(kallat: implication, eller implications-led), det till höger om ~ är "så-satsen" (kallat: kallat explication, eller explications-led). "0~0" betyder alltså: "om (implicit parameter "$" är-lika-med) 0 så (explicera/returnera/ge) 0". "0~1" betyder alltså: "om (implicit parameter "$" är-lika-med) 0 så (explicera/returnera/ge) 1" (0 är implication, 1 är explication). I denna definition så är det "inte givet" "'vad'/(vilken parameter) som impliceras" (dvs. "implicita parametern (dollartecken)" $, är redan implicerat), dvs. i detta system när man konstruerar ett mönster, så behövs inte dollartecknet antas i "implications-ledet", eftersom det redan är implicerat att implicationen ska jämföras med "0 (i de ovan fallen). Vad "mönstret implicerats mot" blir "bundet vid utvärderingen". Dollartecknet behövs alltså inte användas i implications-led (till vänster om ~), utan bara i explications-led (till höger om ~).

VÄNSTERLED (implication): "0~" i 0~0 och "?~" i ?~$"+"£($"-"1)
* "godtycklig 'konstant'" kan antas till vänster om tilde (i ovan är 0 den godtyckliga 'konstanten').
* "frågetecken: ?" är (acceptans, dvs) "godtycklig parameter", accepterar allt.
* "utropstecken: !" är (refusering, dvs) "error". (används inte i fallet ovan)
HÖGERLED:  (explicatio): "~0" i 0~0 och "~$"+"£($"-"1)" i ?~$"+"£($"-"1)
* "dollar: $" är "implicit parameter". (behövs inte i vänster-led)
* "pund: £" är "implicit självapplication", används för "själv-application" ("rekursion av eget-mönster").
BÅDA LED:
* "parenteserna: ()" är "'ramen/formen' för en 'sammansättning/undergrupp'", tänk: override-av-operatorprioritet i matte: parenteser går före allt annat precis som i matte.

Vi tar det en gång till:
§M1{0~0;?~$"+"£($"-"1)}

tolkas alltså som: M1, är ett mönster som, i fallet "0", ger "0", i fallet "'övrigt'/godtycklig parameter" ger "godtycklig parameter plus rekursion av "'godtycklig paramter' minus 1""

i f# (ocaml) skulle
§M1{0~0;?~$"+"£($"-"1)}
skriva som
let rec m1 (a:int) = function
| 0 -> 0
| _ -> m1+(a-1)


...

ATOMÄRA-ENKLA
½ordning
%form
@id

ATOMÄRA-SPECIAL
¤nil
§definition

BINDANDE-INRAMANDE
[]stuktur-definition
:stuktur-konstruktion
{}mönster-definition
;mönster-dekonstruktion

BINDANDE-IMPLICATION (VÄNSTERLED)
?acceptans
!refusering

BINDANDE-BIPLICATION (BÅDAHÅLL)
~implication-explication
()applikation

BINDANDE-EXPLICATION (HÖGERLED)
£självapplication
$implicit-parameter


ARITMETISKA
"+"add-i-tion
"-"sub-trac-tion
"*"mul-ti-plica-tion
"/"div-i-sion

UNÄRA-LOGISKA
"!"negation

BINÄRA-LOGISKA
"&"och
"|"eller

RELATIONELLA-LOGISKA
"="ekvivalens
"<"mindre-än
">"större-än

...

En "definition av en struktur", är "en samling mönster (element), som konstrueras till en struktur, och ges ett namn"
En "definition av ett mönster" är "en samling mönster (fall), som dekonstruerar en struktur (parameter), och matchar (den "dekonstruerade strukturen") mot fallen (mönstret)".

...


Nyckelordet "struct" och "union" i c är ett exempel på hur ett ett mönster och strukturer kombineras.
Struct tar flera fält och aggregerar detta, med syfte att använda ALLA fält samtidigt. På så sätt är "structen" "en struktur av ett mönster".
Union tar flera fält och aggregerar detta, med syfte att använda ETT fält samtidigt. På så sätt är "union" "en struktur av ett mönster".

Exempel:
00
01
10
11
Kan alltså både ses som mönster och strukturer. I sin "ordning" är de strukturer (alla är ordningar/siffror). I sin "identitet" är de antingen stukturer och mönster (00 och 11 är strukturer, 01 och 10 är mönster).

Men frågan är också hur "grammatiken" ser ut. Grammatiken är helt enkelt "öppningarna" eller "förväntningarna". Vad som accepteras och inte accepteras.

Marko
Avstängd
Inlägg: 5407
Blev medlem: 13 jan 2011 01:47

Inläggav Marko » 10 feb 2011 15:40

:- )
Jag måste fråga, vad är syftet med språket ?
ska det vara ett script språk eller bli något mer avancerat ?

Jag önskar jag kunde bidra med något, men mina programmerings kunskaper är lika med noll,
jag kunde lite assembler, fortran, pascal, delphi, vb och basic, på 80 talet. Har glömt allt.
c och c++ och modernare språk har jag inte lärt mig, men linux scripting i bash har det blivit.

hoppas jag kan hjälpa till med idéer iaf, bara jag vet vad du ska göra med spåket.

Användarvisningsbild
nytt namn
Inlägg: 782
Blev medlem: 23 okt 2009 06:42

Inläggav nytt namn » 10 feb 2011 16:10

syftet är att förstå, varför olika språk (främst programmeringsspråk, men även matte, musik, naturliga språk, etc), "tolkas som dom gör".

vad är det vi försöker beskriva, och hur och varför? det är frågor jag ställer mig.

Vilka "underliggande antaganden" finns "i de språk vi redan använder". Genom att förstå detta, så får vi en modell som är "mer abstrakt", och därför kan representera alla andra språk i sig, och därför även med lätthet översätta mellan språk.

...

Olika system har ju olika språk (olika språk är ju olika system).
Genom att abstrahera på meningsfulla sätt, så kan vi se problemen i mindre flexibla språk.

...

Vissa språk är inneboende "kreativa" (uttrycksfulla), dvs. "de lämnar öppet för utökning". Och att förstå vad denna "utökning" är och "hur den går till", så kan vi beskriva den, på ett sådant sätt, att vi inte "bygger in oss själva".

"Strukturer ska alltså kunna belysas från olika perspektiv", så att de blir mer "flexibla".

Problemet med t.ex. c++, är att klasser är otroligt statiska. C++ kallas ett hybridspråk, som delvis är "objektorienterat". Men det jag försöker säga, är att C++ INTE är objektorienterat, utan KLASS-orienterat. Dvs. beskriver man en viss information utifrån en viss klass, så kan man:
1. inte utöka denna klass på enkla sätt (som samtidigt inte gör att "man bygger in sig").
2. inte reflexivt utforska informationen, dvs. c++ upprätthåller en strikt linje mellan "källkod" och "kompilerad kod", dvs. mellan "utveckling" och "exekvering", problemet med detta, är att man "matar ett system med information" som den i "exekveringen" gör av sig med. Den kastar alltså bort otroligt mycket information, dvs. binder sig till vissa pedantiskt-givna-antaganden, för att kunna exekvera snabbt.

Mer dynamiska språk, som Smalltalk eller Python, har inte samma uppdelning mellan utveckling och exekvering. Målet är att språket, i sig själv, ska utveckla sig under körning, att det är "ett levande språk". Jag ska skapa prototyper för spel, och att man under körningens gång, snabbt kan ändra reglerna på spelet, för att snabbt kunna tveaka saker utan att behöva gå fram och tillbaka mellan olika miljöer. "Har man en bra infrastruktur kan man kommunicera mycket snabbare", det är som att jämföra med att skicka ett brev på posten, eller ta upp mobilen och ringa någon - det går mycket snabbare att ringa, men detta är tack vara att vi har en infrastruktur som tillhandahåller detta.


Jag vill alltså bygga en "infrastruktur för kommunikation".

...

De programmeringsspråk som finns gör vissa "grundantaganden" som gör att vissa problem är lätta att representera i språket, men samtidigt så blir andra problem svåra att representera.

Jag vill ha ett språk som har minimalt med "onödiga antaganden" som hindrar mig från att uttrycka den lösning på det  problem jag försöker beskriva.

Ett "evolutionärt språk". Med "Meningsfulla relationer". Som har kapacitet av att vara "Självutforskande"/"Reflexivt".
Som är lätt att utöka. Ungefär så.

I olika programmeringsspråk så representeras information enligt "vissa givna mallar", och mitt språk ska kunna konstruera "detta givna mall" mer flexibelt.

Marko
Avstängd
Inlägg: 5407
Blev medlem: 13 jan 2011 01:47

Inläggav Marko » 10 feb 2011 16:19

Jag kommer ihåg mina drömmar när jag lekte med programmering,
I basic gjorde jag moduler av subrutiner som kunde användas för att utföra olika jobb.

basic var långsamt, och jag övergick till assembler, lärde mig grunderna för 6802 processorn och började göra mindre beräknings program med specifika uppgifter, tanken var senare att jag skulle ha ett förråd av subrutiner som jag skulle använda för att bygga upp mer avancerade funktioner.
Sen fick jag sambo och barn, och det föll i glömska.

så det jag tänker mig nu, på vad ska du bygga ditt språk på,
du bör ha något som ditt språk ska översättas mot, ett lågnivåspråk eller c typ.

eller är det rent generellt och ska inte appliceras i en dator, mer att modellen ska fungera på det teoretiska abstrakta planet ?

Användarvisningsbild
nytt namn
Inlägg: 782
Blev medlem: 23 okt 2009 06:42

Inläggav nytt namn » 10 feb 2011 16:23

Alltså, vilket språk jag implementerar det i, spelar inte så stor roll. Det kan vara c,c++,java,c#,f#,python. etc. Är "den ideella modellen" "klar", så går den snabbt att implementera i godtyckligt språk.

Däremot använder jag mig gärna av språk, som gör att det är/går enkelt/snabbt att utveckla modellen. Och just nu verkar f# vara det som passar mig bäst.

Användarvisningsbild
nytt namn
Inlägg: 782
Blev medlem: 23 okt 2009 06:42

Inläggav nytt namn » 10 feb 2011 16:30

Ett exempel som någon jämförde:
Ett visst program skrivet i 1000 rader c#, kunde skrivas på 100 rader i f#.
Det är alltså en faktor på *10.

När jag har en modell som är bra, så tror jag att språket, i sin kod, kanske är 10-20 gånger mindre än om jag skulle skrivit den i ett befintligt språk.

...

Ett exempel är t.ex. "K":
The following expression sorts a list of strings by their lengths:

Kod: Markera allt

x@>#:'x


The expression is evaluated from right to left as follows:
  1. #:'x returns the length of each word in the list x.
  2. > returns the indices that would sort a list of values in descending order.
  3. @ use the integer values on the right to index into the original list of strings.
Källa: http://en.wikipedia.org/wiki/K_%28programming_language%29#Examples

...

Att kunna skriva "x@>#:'x" istället för X (30?) rader c kod, sparar alltså otroligt mycket tid.

Marko
Avstängd
Inlägg: 5407
Blev medlem: 13 jan 2011 01:47

Inläggav Marko » 10 feb 2011 16:30

Jag förstår, ett teoretiskt plan till en början : )

Min första tanke var att du sätter upp väldigt mycket variabler och funktioner direkt,
men du har ju programmeringen i c bakom dig och vet hur det fungerar.
varför inte börja med  mindre del istället för att definiera allt samtidigt ?
och låta språket växa allteftersom du behöver ny kod för att utföra jobb.

en ide, för att spara minnesplats och enkelt kunna bestämma datatyp'
varför inte använda skiftkänslighet för att definiera, En gemen får en funktion och börjar det med Versal så blir det en annan typ av data som ska behandla.

Bild$ = mönster
bild$ = numeriskt värde

Användarvisningsbild
nytt namn
Inlägg: 782
Blev medlem: 23 okt 2009 06:42

Inläggav nytt namn » 10 feb 2011 16:36

nu har jag inte ens börjat med hur alla kombinationer mellan mönster och strukturer ska definieras. Gångra detta med 10, så får du en rimlig propotion, sen gångra * 2 med huruvida man behöver skriva extra kod för om koden kan känna av sig själv i realtid. Detta är bara ett exempel, där jag copy-pasterar kod.

mitt språk:
§M1{0~0;?~$"+"£($"-"1)}§M1{0~0;?~$"+"£($"-"1)}§M1{0~0;?~$"+"£($"-"1)}§M1{0~0;?~$"+"£($"-"1)}§M1{0~0;?~$"+"£($"-"1)}§M1{0~0;?~$"+"£($"-"1)}§M1{0~0;?~$"+"£($"-"1)}§M1{0~0;?~$"+"£($"-"1)}§M1{0~0;?~$"+"£($"-"1)}§M1{0~0;?~$"+"£($"-"1)} §S1[a:b:c]§S1[a:b:c]§S1[a:b:c]§S1[a:b:c]§S1[a:b:c]§S1[a:b:c]§S1[a:b:c]§S1[a:b:c]§S1[a:b:c]§S1[a:b:c]


c++:
int m1 (int a){if(a==0){return 0;}else{return a+m1(a-1);}}int m1 (int a){if(a==0){return 0;}else{return a+m1(a-1);}}int m1 (int a){if(a==0){return 0;}else{return a+m1(a-1);}}int m1 (int a){if(a==0){return 0;}else{return a+m1(a-1);}}int m1 (int a){if(a==0){return 0;}else{return a+m1(a-1);}}int m1 (int a){if(a==0){return 0;}else{return a+m1(a-1);}}int m1 (int a){if(a==0){return 0;}else{return a+m1(a-1);}}int m1 (int a){if(a==0){return 0;}else{return a+m1(a-1);}}int m1 (int a){if(a==0){return 0;}else{return a+m1(a-1);}}int m1 (int a){if(a==0){return 0;}else{return a+m1(a-1);}} class s1{ s1(); int a,b,c; int A(){return a;} int B(){return b;} int C(){return c;} void A(int v){a=v;} void B(int v){b=v;} void C(int v){c=v;} }class s1{ s1(); int a,b,c; int A(){return a;} int B(){return b;} int C(){return c;} void A(int v){a=v;} void B(int v){b=v;} void C(int v){c=v;} }class s1{ s1(); int a,b,c; int A(){return a;} int B(){return b;} int C(){return c;} void A(int v){a=v;} void B(int v){b=v;} void C(int v){c=v;} }class s1{ s1(); int a,b,c; int A(){return a;} int B(){return b;} int C(){return c;} void A(int v){a=v;} void B(int v){b=v;} void C(int v){c=v;} }class s1{ s1(); int a,b,c; int A(){return a;} int B(){return b;} int C(){return c;} void A(int v){a=v;} void B(int v){b=v;} void C(int v){c=v;} }class s1{ s1(); int a,b,c; int A(){return a;} int B(){return b;} int C(){return c;} void A(int v){a=v;} void B(int v){b=v;} void C(int v){c=v;} }class s1{ s1(); int a,b,c; int A(){return a;} int B(){return b;} int C(){return c;} void A(int v){a=v;} void B(int v){b=v;} void C(int v){c=v;} }class s1{ s1(); int a,b,c; int A(){return a;} int B(){return b;} int C(){return c;} void A(int v){a=v;} void B(int v){b=v;} void C(int v){c=v;} }class s1{ s1(); int a,b,c; int A(){return a;} int B(){return b;} int C(){return c;} void A(int v){a=v;} void B(int v){b=v;} void C(int v){c=v;} }class s1{ s1(); int a,b,c; int A(){return a;} int B(){return b;} int C(){return c;} void A(int v){a=v;} void B(int v){b=v;} void C(int v){c=v;} } int m1 (int a){if(a==0){return 0;}else{return a+m1(a-1);}}int m1 (int a){if(a==0){return 0;}else{return a+m1(a-1);}}int m1 (int a){if(a==0){return 0;}else{return a+m1(a-1);}}int m1 (int a){if(a==0){return 0;}else{return a+m1(a-1);}}int m1 (int a){if(a==0){return 0;}else{return a+m1(a-1);}}int m1 (int a){if(a==0){return 0;}else{return a+m1(a-1);}}int m1 (int a){if(a==0){return 0;}else{return a+m1(a-1);}}int m1 (int a){if(a==0){return 0;}else{return a+m1(a-1);}}int m1 (int a){if(a==0){return 0;}else{return a+m1(a-1);}}int m1 (int a){if(a==0){return 0;}else{return a+m1(a-1);}} class s1{ s1(); int a,b,c; int A(){return a;} int B(){return b;} int C(){return c;} void A(int v){a=v;} void B(int v){b=v;} void C(int v){c=v;} }class s1{ s1(); int a,b,c; int A(){return a;} int B(){return b;} int C(){return c;} void A(int v){a=v;} void B(int v){b=v;} void C(int v){c=v;} }class s1{ s1(); int a,b,c; int A(){return a;} int B(){return b;} int C(){return c;} void A(int v){a=v;} void B(int v){b=v;} void C(int v){c=v;} }class s1{ s1(); int a,b,c; int A(){return a;} int B(){return b;} int C(){return c;} void A(int v){a=v;} void B(int v){b=v;} void C(int v){c=v;} }class s1{ s1(); int a,b,c; int A(){return a;} int B(){return b;} int C(){return c;} void A(int v){a=v;} void B(int v){b=v;} void C(int v){c=v;} }class s1{ s1(); int a,b,c; int A(){return a;} int B(){return b;} int C(){return c;} void A(int v){a=v;} void B(int v){b=v;} void C(int v){c=v;} }class s1{ s1(); int a,b,c; int A(){return a;} int B(){return b;} int C(){return c;} void A(int v){a=v;} void B(int v){b=v;} void C(int v){c=v;} }class s1{ s1(); int a,b,c; int A(){return a;} int B(){return b;} int C(){return c;} void A(int v){a=v;} void B(int v){b=v;} void C(int v){c=v;} }class s1{ s1(); int a,b,c; int A(){return a;} int B(){return b;} int C(){return c;} void A(int v){a=v;} void B(int v){b=v;} void C(int v){c=v;} }class s1{ s1(); int a,b,c; int A(){return a;} int B(){return b;} int C(){return c;} void A(int v){a=v;} void B(int v){b=v;} void C(int v){c=v;} }

Marko
Avstängd
Inlägg: 5407
Blev medlem: 13 jan 2011 01:47

Inläggav Marko » 10 feb 2011 16:52

heh, för mig blev det mer än arabiska samtidigt som kinesiska,
kan ett arabiskt ord och inget kinesiskt ; )

Användarvisningsbild
nytt namn
Inlägg: 782
Blev medlem: 23 okt 2009 06:42

Inläggav nytt namn » 10 feb 2011 16:54

Att kunna beskriva data kompakt:
(a=aaaa,b=bbbb,c=cccc)[abcabcabcabccabca]


istället för:
if(i==0){return aaaa;}
else if(i==1){return aaaa;}
else if(i==2){return bbbb;}
else if(i==3){return cccc;}
else if(i==4){return bbbb;}
else if(i==5){return aaaa;}
else if(i==6){return cccc;}
else if(i==7){return bbbb;}
else if(i==8 ){return aaaa;}
else if(i==9){return cccc;}
else if(i==10){return cccc;}
else if(i==11){return bbbb;}
else if(i==12){return aaaa;}
else if(i==13){return aaaa;}
else if(i==14){return bbbb;}
else if(i==15){return aaaa;}
else if(i==16){return aaaa;}


man sparar mycket "signal to noise"

Användarvisningsbild
nytt namn
Inlägg: 782
Blev medlem: 23 okt 2009 06:42

Inläggav nytt namn » 10 feb 2011 16:58

exemplet ovan är en kombination av stuktur och mönster.
i det långa exempelt, så stödjer inte språket denna uttrycksfullhet. därför blir det mycket "copy-paste-noise".

det är egentligen det jag menar, mina tidigare exempel har varit lite otydliga :)

det jag menar är, när man börjar se "underliggande mönster", så kan man skapa en struktur för detta redan i språket, detta sparar otroligt mycket data, programmerings-tid,osv.

Användarvisningsbild
dokido
Inlägg: 1043
Blev medlem: 17 aug 2009 22:31
Kontakt:

Inläggav dokido » 10 feb 2011 19:54

tyckte det var intressant att läsa din distinktion mellan struktur och mönster
var väl eget påhitt antar jag
men jag såg det som
positivt = struktur, dvs något som utvecklar sig i en positiv riktning
o vice versa

är det då inte smart att inte binda strukturen utan låta användaren avgöra när det blir struktur?
det är ju ändå genom att hitta på nya lösningar även om det är noise, som ger tillfredsställelse

nå, jag är själv lite mönster nörd fast inte matematiskt el programmatiskt begåvad utan snarare estetiskt
men jag kanske missförstod dig helt

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 11 feb 2011 04:33

Nytt namn,
Många transhumanister anser att det borde vara möjligt att ladda upp människor i digital form, till ettor och nollor, och att människorna då ändå skulle behålla sitt medvetande. Hur ser du på det?

En människa är enligt den synen inget annat än en mönster.

En märklighet som uppstår med den synen är dock följande. Anta att du laddar upp mig i digital form, och att du därefter krypterar den följd av ettor och nollor som utgör mig i digital form. Anta att den kryptonyckel du använder vid krypteringen är helt slumpmässig och lika lång som den teckensträng jag utgörs av. När du sedan vill dekryptera "mig" (d.v.s. den krypterade versionen av mig), kan du i och för sig använda samma kryptonyckel igen. Men du skulle lika gärna kunna använda vilken annan lika lång kryptonyckel som helst, och beroende på vilken kryptonyckel du använder, blir resultatet olika, bland annat skulle du kunna skapa alla på jorden existerande människor (i digital form) genom att gå igenom alla möjliga kryptonycklar (om du hade tid med det). Det finns alltså inget som säger att den serie ettor och nollor som utgörs av den "krypterade versionen av mig" skulle vara just jag, snarare än någon annan människa eller annan varelse vilken som helst! Varför inte lika gärna betrakta den teckensträngen som t.ex. en exakt kopia av dig, krypterad med en kryptonyckel du inte kommer att ha matat in förrän du (genom användande av brute-force-metoden) matat in ett oerhört stort antal kryptonycklar? Eller varför inte betrakta mig som lika gärna prinsessan Madeleine - underförstått en annan kryptonyckel? Och så vidare. Ger inte det här att alla människor som skulle kunna finnas redan finns, i form av en teckensträng i en dator, redan idag? Varje teckensträng i en dator idag skulle ju kunna betraktas som en (underförstått) "krypterad version av" vilken människa som helst, lika gärna som något annat eller någon annan. Och därmed kan de lika gärna betraktas som varande alla de människor de skulle kunna betraktas som varande. Detta tycks mig gälla även för hur korta och oslumpmässiga teckensträngar som helst, rentav t.ex. den extremt korta teckensträngen "1". Den teckensträngen är, givet rätt kryptonyckel, en krypterad form av mig. Den är jag, lika mycket som en "okrypterad version av" mig vore jag, om man hade laddat upp mig i "okrypterad form" (vad nu det betyder, med tanke på att varje översättning från en form till en annan, t.ex. översättning från biologisk form till digital form, kan ses som en kryptering och/eller en dekryptering).

Innebär inte det här att uppladdning av människor till digital form vore meningslöst?

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Inläggav freddemalte » 11 feb 2011 09:13

Justin Case skrev:Nytt namn,
Många transhumanister anser att det borde vara möjligt att ladda upp människor i digital form, till ettor och nollor, och att människorna då ändå skulle behålla sitt medvetande. Hur ser du på det?

En människa är enligt den synen inget annat än en mönster.

En märklighet som uppstår med den synen är dock följande. Anta att du laddar upp mig i digital form, och att du därefter krypterar den följd av ettor och nollor som utgör mig i digital form. Anta att den kryptonyckel du använder vid krypteringen är helt slumpmässig och lika lång som den teckensträng jag utgörs av. När du sedan vill dekryptera "mig" (d.v.s. den krypterade versionen av mig), kan du i och för sig använda samma kryptonyckel igen. Men du skulle lika gärna kunna använda vilken annan lika lång kryptonyckel som helst, och beroende på vilken kryptonyckel du använder, blir resultatet olika, bland annat skulle du kunna skapa alla på jorden existerande människor (i digital form) genom att gå igenom alla möjliga kryptonycklar (om du hade tid med det). Det finns alltså inget som säger att den serie ettor och nollor som utgörs av den "krypterade versionen av mig" skulle vara just jag, snarare än någon annan människa eller annan varelse vilken som helst! Varför inte lika gärna betrakta den teckensträngen som t.ex. en exakt kopia av dig, krypterad med en kryptonyckel du inte kommer att ha matat in förrän du (genom användande av brute-force-metoden) matat in ett oerhört stort antal kryptonycklar? Eller varför inte betrakta mig som lika gärna prinsessan Madeleine - underförstått en annan kryptonyckel? Och så vidare. Ger inte det här att alla människor som skulle kunna finnas redan finns, i form av en teckensträng i en dator, redan idag? Varje teckensträng i en dator idag skulle ju kunna betraktas som en (underförstått) "krypterad version av" vilken människa som helst, lika gärna som något annat eller någon annan. Och därmed kan de lika gärna betraktas som varande alla de människor de skulle kunna betraktas som varande. Detta tycks mig gälla även för hur korta och oslumpmässiga teckensträngar som helst, rentav t.ex. den extremt korta teckensträngen "1". Den teckensträngen är, givet rätt kryptonyckel, en krypterad form av mig. Den är jag, lika mycket som en "okrypterad version av" mig vore jag, om man hade laddat upp mig i "okrypterad form" (vad nu det betyder, med tanke på att varje översättning från en form till en annan, t.ex. översättning från biologisk form till digital form, kan ses som en kryptering och/eller en dekryptering).

Innebär inte det här att uppladdning av människor till digital form vore meningslöst?


Hej Justin

Det där med att ladda upp människor digitalt och att produkten av det skulle behålla (ha) ett medvetande måste nog förklaras lite närmare annars riskerar påståendet (eller idén) att bli feltolkad eller ytterst märklig samt både ontologiskt och fenomenologiskt omöjlig.

Betrakta följande påstående:

"Om man lär sig att rita riktigt bra kanske man kan rita en citron och den behåller sin smak"

Det påståendet är ju en uppenbar vantolkning av begreppet smak (och vad det egentligen refererar till) samt avser egentligen inte en citron i sig (eller hur!). Det som påstår detta måste alltså förklara sin teori lite närmare.

Kan du göra en sådan fördjupning vad gäller transhumanisternas idé om den digitala människan och dess eventuella medvetande?

Vanligen

Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Minded
Inlägg: 2129
Blev medlem: 19 mar 2006 19:50

Inläggav Minded » 12 feb 2011 11:03

nytt namn skrev:vad är det vi försöker beskriva, och hur och varför? det är frågor jag ställer mig.

I detta din ansats försöker du tydligen beskriva sättet att beskriva andra teknologier. Varför vill du göra det?

nytt namn skrev:syftet är att förstå, varför olika språk (främst programmeringsspråk, men även matte, musik, naturliga språk, etc), "tolkas som dom gör".

Vad menar du med 'tolkas som dom gör'?

Ang mönster/struktur, så får jag känslan av att du utgår från begreppen då du vill hitta en definition av dem, snarare än att utgå från det som är, och hitta begrepp för det. Det senare tror jag skulle leda in dig på en väg närmare ditt syfte.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 22 och 0 gäster