Medvetande Vs Materia...

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
nytt namn
Inlägg: 782
Blev medlem: 23 okt 2009 06:42

Medvetande Vs Materia...

Inläggav nytt namn » 15 feb 2011 16:33

De två frågorna:
  1. hur uppstid den materiella världen?
  2. hur uppstod medvetandet?

Vi skulle kunna sammafatta de fyra vanligaste hållningarna på dessa två frågorna genom att säga att universum uppstod med:
    * A: enkla former av materia.
    * B: enkla former av medvetande.
    * C: både enkla former av materia och enkla former av medvetande.
    * D: den högsta formen av medvetande.

...

Vilket av alternativ (eller alternativ till dessa) tror ni och varför tror ni det?

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Re: Medvetande Vs Materia...

Inläggav freddemalte » 15 feb 2011 16:44

nytt namn skrev:De två frågorna:
  1. hur uppstid den materiella världen?
  2. hur uppstod medvetandet?

Vi skulle kunna sammafatta de fyra vanligaste hållningarna på dessa två frågorna genom att säga att universum uppstod med:
    * A: enkla former av materia.
    * B: enkla former av medvetande.
    * C: både enkla former av materia och enkla former av medvetande.
    * D: den högsta formen av medvetande.

...

Vilket av alternativ (eller alternativ till dessa) tror ni och varför tror ni det?


Hej nytt namn

Din frågeställning synes mig utgå ifrån att medvetandet och materia är olika fenomen. Om jag tolkar dig rätt, hur vet du att så är fallet?

1. Vad avser du med metvetandet

2. Vad avser du med materia

Om jag ska tolka dig välvilligt går det väl inte att separera "medvetandet" från "materia" då det vi (i vardagen) brukar kalla medvetandet verkar vara ett med materian och det vi kallar materia kan enbart uppfattas om man är medveten.

Men förklara närmare - frågan är intressant!

Vänligen

Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Användarvisningsbild
nytt namn
Inlägg: 782
Blev medlem: 23 okt 2009 06:42

Re: Medvetande Vs Materia...

Inläggav nytt namn » 15 feb 2011 17:49

freddemalte skrev:Din frågeställning synes mig utgå ifrån att medvetandet och materia är olika fenomen. Om jag tolkar dig rätt, hur vet du att så är fallet?
Jag har väldigt svårt att svara tydligt, enkelt, och meningsfullt på detta...

Här kommer hur som helst en början till någonting...



Jag kan omformulera frågan: varför anser vi att vissa aspekter är symptomatiska ("ytligare") i för hållande till andra ("mer fundamentala") aspekter? Med "aspekt", så menar jag något som är "olika" "i sin kvalite" men som likväl upprätthåller sig själv i sin avskildhet/skillnad och därför är en aspekt.

Du säger "är olika fenomen", men menar du då att du vill göra en "fenomenologisk reduktion" av "olikheter", dvs. slå ihop olikheter genom att peka på en mer fundamental likhet, och att denna är fenomenal? Ett sätt att krångla till det du sa, för att få det verka var något annat. :)

...

Ett annat, liknande, samband är "Korrelation och Kausalitet".

Naturligtivs kan man ifrågasätta huruvida något sådant som "korrelation" "över huvud taget finns" (då man menar att "allt är kausalt"). Eller så kan man naturligtvis ifrågasätta huruvida något sådant som "kausalitet" "över huvud taget finns" (då man menar att "allt är korrelation"). Men frågan är: vad är syftet med detta?

Som jag ser det. Så uppstår vissa "olikheter" "i tillvaron", vissa saker kommer och går, samtidigt som andra "vissa saker" "tycks bestå". Det som tycks bestå, är "mitt medvetande", dvs. "min subjektiva uppfattningsförmåga", dvs. "min förmåga att bearbeta information, att känna mig anknuten till viss information, och samtidigt känna mig skild från annan". Att känna sig "anknuten" men samtidigt "från-skild" är något jag menar med "medvetande".

"Viss information" tycks jag alltså inte sakna trots att jag glömt den. Annan "viss information" tycks däremot var väldigt viktig för mig, den ger mig som "subjekt" ett sätt att "navigera" "i ett stormigt informationshav". Att viss information kan vara "viktig för mig". Medvetande är enligt mig nära kopplat till "uppmärksamhet" som är "meningsskapande".


Ett annat sätt att ta upp frågan är: "Vad är syftet med att uppmärksamma någon information framför annan information".


Materia ser jag som "information i sig", medan jag ser Medvetande som "information för mig".
Materia är "ett kompakt hav av sand", som "när man tittar närmare" är "ihålig, tom".
Medvetande är "tom, ändamålsenlig bearbetning" som "när man tittar närmare" "är kompakt".

Att anse att det inte finns något "symptomatiskt förhållande" finns mellan "materia" och "medvetande", kan nog vara meningsfullt, men jag vill gärna ha en förklaring på de problem som jag försöker formulera då jag talar om "medvetande".

freddemalte skrev:
1. Vad avser du med metvetandet

2. Vad avser du med materia

Om jag ska tolka dig välvilligt går det väl inte att separera "medvetandet" från "materia" då det vi (i vardagen) brukar kalla medvetandet verkar vara ett med materian och det vi kallar materia kan enbart uppfattas om man är medveten.

Men förklara närmare närmare - frågan är intressant!

Vänligen

Fredrik
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga ytterliggare angående detta.

Vet inte varför jag har distinktionen mellan "medvetande" och "materia". Främst tror jag att det är något jag saknar hos andra och använder dessa begrepp som en utgångspunkt för att "hitta" det jag söker.

Användarvisningsbild
nytt namn
Inlägg: 782
Blev medlem: 23 okt 2009 06:42

Inläggav nytt namn » 15 feb 2011 17:55

Kolla gärna på denna film:
<iframe title="YouTube video player" width="640" height="390" src="http://www.youtube.com/embed/TzN-uIVkfjg" frameborder="0"></iframe>



Varför är då något "Sweet", "Sexy", eller "Cute", bortom evolutionsbiologi? Dvs: varför uppstod evolutionsbiologi?

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Re: Medvetande Vs Materia...

Inläggav freddemalte » 15 feb 2011 18:29

nytt namn skrev:
freddemalte skrev:Din frågeställning synes mig utgå ifrån att medvetandet och materia är olika fenomen. Om jag tolkar dig rätt, hur vet du att så är fallet?
Jag har väldigt svårt att svara tydligt, enkelt, och meningsfullt på detta...

Här kommer hur som helst en början till någonting...



Jag kan omformulera frågan: varför anser vi att vissa aspekter är symptomatiska ("ytligare") i för hållande till andra ("mer fundamentala") aspekter? Med "aspekt", så menar jag något som är "olika" "i sin kvalite" men som likväl upprätthåller sig själv i sin avskildhet/skillnad och därför är en aspekt.

Du säger "är olika fenomen", men menar du då att du vill göra en "fenomenologisk reduktion" av "olikheter", dvs. slå ihop olikheter genom att peka på en mer fundamental likhet, och att denna är fenomenal? Ett sätt att krångla till det du sa, för att få det verka var något annat. :)

...

Ett annat, liknande, samband är "Korrelation och Kausalitet".

Naturligtivs kan man ifrågasätta huruvida något sådant som "korrelation" "över huvud taget finns" (då man menar att "allt är kausalt"). Eller så kan man naturligtvis ifrågasätta huruvida något sådant som "kausalitet" "över huvud taget finns" (då man menar att "allt är korrelation"). Men frågan är: vad är syftet med detta?

Som jag ser det. Så uppstår vissa "olikheter" "i tillvaron", vissa saker kommer och går, samtidigt som andra "vissa saker" "tycks bestå". Det som tycks bestå, är "mitt medvetande", dvs. "min subjektiva uppfattningsförmåga", dvs. "min förmåga att bearbeta information, att känna mig anknuten till viss information, och samtidigt känna mig skild från annan". Att känna sig "anknuten" men samtidigt "från-skild" är något jag menar med "medvetande".

"Viss information" tycks jag alltså inte sakna trots att jag glömt den. Annan "viss information" tycks däremot var väldigt viktig för mig, den ger mig som "subjekt" ett sätt att "navigera" "i ett stormigt informationshav". Att viss information kan vara "viktig för mig". Medvetande är enligt mig nära kopplat till "uppmärksamhet" som är "meningsskapande".


Ett annat sätt att ta upp frågan är: "Vad är syftet med att uppmärksamma någon information framför annan information".


Materia ser jag som "information i sig", medan jag ser Medvetande som "information för mig".
Materia är "ett kompakt hav av sand", som "när man tittar närmare" är "ihålig, tom".
Medvetande är "tom, ändamålsenlig bearbetning" som "när man tittar närmare" "är kompakt".

Att anse att det inte finns något "symptomatiskt förhållande" finns mellan "materia" och "medvetande", kan nog vara meningsfullt, men jag vill gärna ha en förklaring på de problem som jag försöker formulera då jag talar om "medvetande".

freddemalte skrev:
1. Vad avser du med metvetandet

2. Vad avser du med materia

Om jag ska tolka dig välvilligt går det väl inte att separera "medvetandet" från "materia" då det vi (i vardagen) brukar kalla medvetandet verkar vara ett med materian och det vi kallar materia kan enbart uppfattas om man är medveten.

Men förklara närmare närmare - frågan är intressant!

Vänligen

Fredrik
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga ytterliggare angående detta.

Vet inte varför jag har distinktionen mellan "medvetande" och "materia". Främst tror jag att det är något jag saknar hos andra och använder dessa begrepp som en utgångspunkt för att "hitta" det jag söker.

Hej nytt namn

För att, så ärligt som möjligt, svara på din fråga ska jag villigt erkänna att jag inte har den blekaste aning om hur materia uppkommit, eller om frågan som sådan är en oxymoron. I övrigt ser jag det (som jag antar att du menar när du skriver ordet medvetandet) som varande det vi (i vardagligt tal) brukar avse med ordet materia.

Enklare uttryckt, det materiella tillstånd som min hjärna är i när jag är medveten är detsamma som mitt medvetande. Jag talar alltså inte om att "vissa materiella processer ger upphov till medvetandet", utan att "vissa materiella processer är medvetandet".

DD är underhållande och klipsk!

Vänligen

Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Användarvisningsbild
nytt namn
Inlägg: 782
Blev medlem: 23 okt 2009 06:42

Re: Medvetande Vs Materia...

Inläggav nytt namn » 16 feb 2011 13:52

freddemalte skrev:För att, så ärligt som möjligt, svara på din fråga ska jag villigt erkänna att jag inte har den blekaste aning om hur materia uppkommit, eller om frågan som sådan är en oxymoron.
Jag kan tydliggöra trådens syfte. Tråden kommer från denna text (dock orkade jag inte överätta allt detta till svenska när jag startade tråden):
These four worldviews, or classes of worldviews, form, I think, a framework within which we can debate highly contentious—and likely for a long time if not forever unprovable—claims about how consciousness and the material world originated. We could summarize them by saying that the universe originated with:

   * A: simple forms of matter;
   * B: the highest form of consciousness;
   * C: both simple forms of matter and simple forms of consciousness; and
   * D: with simple forms of consciousness.
Källa: http://www.integralworld.net/smith32.html

Utifrån det sammanhang jag syftar till, så är det alltså givet att ingen vet hur materia uppkommit, men alla är fria att spekulera utifrån godtycklig utgångspunkt. Det jag tänkte undersöka var alltså inte bara vad vi tror (som något givet), utan även en utläggning i varför vi tror det, utifrån våran egen syn på vår egen spekulation. Dvs, en slags motivation för varför vi spekulerar som vi gör.

Hur materia uppstått är en omdiskuterad fråga. En minst lika intressant, men inte lika diskuterad fråga är vad "materia" är. Jag själv vet inte riktigt vad "materia är", och har därför svårt att ta matiera som utgångspunkt i min spekulation. Det enda jag känner till är den information som finns tillgänglig för mig. Och därför utgår jag, i exemplet ovan, en ställning som kanske är närmast "B", "highest form of conscioussness", men som en "twist" på detta så håller jag även med Dennet i hans resonemang om att "söthet", "sexighet", "coolhet" (delvis) är något biologiskt/genetiskt programmerat. Men jag förstår inte hur långt man kan dra Dennets resonemang, eftersom jag undrar då vad som "programmerade" "den biologiska programmeringen", då kanske någon svarar att "den programmerade sig själv utifrån sin miljö". Men då undrar jag, hur uppstod miljön? Då kanske någon svarar på att detta är är en "kemisk programmering" som skapade miljön. Och så vidare. Detta verkar alltså sträcka sig mot någon form av "fundamental programmering", och det är detta jag kallar medvetande. Kanske är det missvisande. Har dock inget bättre ord för detta. Materia känner jag inte att jag kan förstå över huvud taget och därför kan jag inte sätta denna som "fundamental programmering". Materia är något jag naturligtvis ser och relaterar till, men den tycks för mig vara väldigt "fenomenal". Jag utgår alltså från mig själv, men förutsätter inte mig själv som "skilt" från min/mitt miljö/värld/universum. Materia, tycks alltid för mig vara ett "medium", ett "medel", men aldrig ett "mål".

Jag säger inte att jag ifrågasätter "Big Bang" eller liknande teorier, dock ser jag dem som begränsade. Det jag i mitt "filosofiska arbete" vill förstå, är främst den "kulturella aspekten" av tillvaron.

freddemalte skrev:I övrigt ser jag det (som jag antar att du menar när du skriver ordet medvetandet) som varande det vi (i vardagligt tal) brukar avse med ordet materia.
Jag måste be dig om att vara lite mer tydlig vilka "vi" du syftar på.

Det jag upplever du gör här, (delvis, men inte helt) är en "materialistisk reduktion" något som jag har svårt att sympatisera med helt och håller. Dvs, i exempel ovanför så liknar detta "mest" alternativ A.

freddemalte skrev:Enklare uttryckt, det materiella tillstånd som min hjärna är i när jag är medveten är detsamma som mitt medvetande. Jag talar alltså inte om att "vissa materiella processer ger upphov till medvetandet", utan att "vissa materiella processer är medvetandet".
Jag kan köpa att "vissa materiella processer" är medvetandet, men jag undrar då: varför säger du att "vissa materiella processer är medvetandet",men inte:
1. att "alla materiella processer är medvetande"?
eller:
2. att "vissa medvetande processer är materia"?
eller/och:
3. att "alla medvetande processer är materia"?

...

Börjar du förstå problematiken jag syftar till?

...

Det förhållningsätt som jag representerar kan delvis förstås utifrån Berkeley, men inte reduceras till Berkeley.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/George_Berkeley
Berkeley menade att världen omkring oss existerar precis som våra sinnen uppfattar dem. Objektiv kunskap är möjlig eftersom världen omkring oss (som vi uppfattar den) är det enda som existerar. Det finns ingen "objektiv" värld bortom vår perception, som Platon menade. Han ansåg också att det enda som går att bevisa empiriskt är sinnet och att allt vi förnimmer kommer från Gud. Dessa läror klassifieras som kunskapsteoretisk idealism.

I An Essay Towards a New Theory of Vision argumenterar han att det visuellt synliga inte måste innebära att materia och substanser existerar i verkligheten utan att allt kommer från tanken och tanken kommer ursprungligen från Gud. Berkeleys kunskapsidealism kan sammanfattas:

  1. Våra perceptioner av omvärlden är helt objektiv och tillförlitlig
  2. Kunskap om omvärlden kan endast nås genom perception
  3. En felkälla uppstår i mötet mellan vår perception och våra mentala föreställninigar
  4. Vårt språk och våra mentala föreställningar kan vara ett hinder för kunskap om omvärlden


Berkeley menade således att alla egenskaper måste vara sekundära, d v s vara mentala och därför andliga. Även form, soliditet, antal, rörelse och utsträckning är således sekundära och därför subjektiva. Konsekvenserna blir det som kallas:

kunskapsteoretisk idealism: det vi har kunskap om är våra mentala upplevelser, som finns i vårt medvetande, och inte om någon materiell yttervärld, som existerar utanför vårt medvetande och som ska ha givit upphov till dessa mentala upplevelser. Dessa kunskapsteoretiska slutsatser får ontologiska konsekvenser, som egentligen hör till avsnittet ontologi, men som jag ändå nämner här i sitt sammanhang:

Det enda som existerar är medvetanden och idéer eller föreställningar som dessa medvetanden har. Materiella företeelser eller föremål är endast buntar av förnimmelser som hänger ihop i tid och rum. Några underliggande bärare av dessa egenskaper, substanser, motsvaras inte av några sinnesintryck och kan därför inte sägas existera. En konsekvens av detta tänkande är att verkligheten endast är upplevelser och således är beroende av ett medvetande för att existera. Berkeley säger själv: To be is to be perceived eller på latin: esse est percipi. Existerar således mitt hus endast när det upplevs av någon? Är det meningsfullt att hävda att Big Bang har ägt rum om det inte upplevdes av någon? Berkeleys svar har i senare tid presenterats i form av en limerick.

Lill-Leif
Inlägg: 335
Blev medlem: 12 jan 2011 15:12

Inläggav Lill-Leif » 16 feb 2011 14:25

Jag kan köpa att "vissa materiella processer" är medvetandet, men jag undrar då: varför säger du att "vissa materiella processer är medvetandet",men inte:
1. att "alla materiella processer är medvetande"?
eller:
2. att "vissa medvetande processer är materia"?
eller/och:
3. att "alla medvetande processer är materia"?


Rätta mig om jag har fel nu. Jag tror det freddemalte försökte uttrycka var 3, det vill säga att vissa materiella processer utgör (hela) vårt medvetande och att han använde ordet "vissa" var för att poängtera att alla materiella processer inte utgör vårt medvetande?

Användarvisningsbild
nytt namn
Inlägg: 782
Blev medlem: 23 okt 2009 06:42

Inläggav nytt namn » 16 feb 2011 14:55

Lill-Leif skrev:
Jag kan köpa att "vissa materiella processer" är medvetandet, men jag undrar då: varför säger du att "vissa materiella processer är medvetandet",men inte:
1. att "alla materiella processer är medvetande"?
eller:
2. att "vissa medvetande processer är materia"?
eller/och:
3. att "alla medvetande processer är materia"?


Rätta mig om jag har fel nu. Jag tror det freddemalte försökte uttrycka var 3, det vill säga att vissa materiella processer utgör (hela) vårt medvetande och att han använde ordet "vissa" var för att poängtera att alla materiella processer inte utgör vårt medvetande?
Jo jag tänkte att han kanske tyckte att "vissa materiella processer är medvetandet" är ekvivalent med "alla medvetande processer är materia", men det jag försöker säga är att de inte måste vara ekvivalenta.

Meningen "vissa medvetande processer är materia" kan nämligen betona att "medvetande processer" är normerande, och att det, efter detta, finns "materia", som är "vissa medvetande processer", men att det finns andra "medvetande processer" som inte är "materia". Och jag menar även att om han menar att de är ekvivalenta, varför använde han då det förra och inte det senare? :)

Han säger ju nämligen inte att "alla medvetande processer är materia", eller att "alla materiella processer är medvetande". Bara att det finns vissa medvetande processer som är materia. Övriga processer säger han inte huruvida dessa antingen är medvetande eller materia.

Dock säger han tidigare att:
nytt namn skrev:I övrigt ser jag det (som jag antar att du menar när du skriver ordet medvetandet) som varande det vi (i vardagligt tal) brukar avse med ordet materia.
, vilket får även mig att tro att han menade "3". Men samtidigt är syftet med hela tråden, en "kritik" mot just detta, varpå jag 1. vill försöka förstå varför materia ska vara normerande, och/eller 2. påvisa varför jag är kritisk mot denna föreställning, för att se om det finns något "bortom min kritik" som jag missat, eller om det är andra som missat att materia inte bör vara normerande, trots att detta är den normerande kulturella föreställningen vi matas med under hela skoltiden och förväntas att inte avvika från. Jag har en tendens att tänka kritiskt till mycket, och detta innefattar tyvärr även förställningar om materia. Antagligen bottnar denna kritik i min egen brist på kunskap, men då är min förhoppning att andra kan påvisa detta åt mig. :)

Lill-Leif
Inlägg: 335
Blev medlem: 12 jan 2011 15:12

Inläggav Lill-Leif » 16 feb 2011 15:11

Det är inte någon normerande ställning, det finns massor av dualistiska förklaringar till vad medvetande är för något.

Ett exempel som brukar tas upp i sammanhanget är Amy som lever i en svartvit värld. I den svartvita världen lär hon sig allt om den mänskliga hjärnan. När hon sedan kommer ut i den verkliga världen och ser en röd ros, vet hon då redan hur det känns att se färgen rött eller är det en ny upplevelse för henne?

Är upplevelsen ny går argumentet vidare med att det måste finnas något mer än bara en fysikalisk del av medvetandet.

Mer om problematiken finns att läsa här:

http://www.math.chalmers.se/~olleh/Mary.pdf

Användarvisningsbild
nytt namn
Inlägg: 782
Blev medlem: 23 okt 2009 06:42

Inläggav nytt namn » 16 feb 2011 16:29

Lill-Leif skrev:Det är inte någon normerande ställning, det finns massor av dualistiska förklaringar till vad medvetande är för något.

Ett exempel som brukar tas upp i sammanhanget är Amy som lever i en svartvit värld. I den svartvita världen lär hon sig allt om den mänskliga hjärnan. När hon sedan kommer ut i den verkliga världen och ser en röd ros, vet hon då redan hur det känns att se färgen rött eller är det en ny upplevelse för henne?

Är upplevelsen ny går argumentet vidare med att det måste finnas något mer än bara en fysikalisk del av medvetandet.

Mer om problematiken finns att läsa här:

http://www.math.chalmers.se/~olleh/Mary.pdf
Läste igenom delar av detta, och tycker vissa saker är konstiga.

Den briljanta neurobiologen Mary vet allt som överhuvudtaget finns att veta om människokroppens och den mänskliga hjärnans biologi, kemi och fysik, inklusive allt om hur det mänskliga färgseendet fungerar. Exempelvis
vet hon – med Jacksons ord – ”exakt vilka våglängdskombinationer från himlen som stimulerar näthinnan
och via det centrala nervsystemet ger upphov till den sammandragning av stämband och den utandning
som tillsammans resulterar i yttrandet av frasen 'Himlen är blå'”. Men hon har aldrig själv sett några
färger
Det som jag speciellt finner konstigt, är betoningen på "vet allt". Vadå "vet allt om"?

Vad är "källan" till denna "vetskap"? Eller hänger denna "vetskap" tomt i luften? Detta exempel påvisar mest av allt en otroligt naiv syn på kunskapsproduktion.

Det finns säkert förtjänster med att göra konstiga antaganden ibland.

Jag har ett annat exempel: en självmordsbombare vet allt om Guds vilja och spränger sig därför i luften. (Det fanns ingen ytterliggare poäng i detta, utöver en demonstration av missriktad naivitet).

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Re: Medvetande Vs Materia...

Inläggav freddemalte » 16 feb 2011 17:51

Hej nytt namn

nytt namn skrev:Jag måste be dig om att vara lite mer tydlig vilka "vi" du syftar på.

Med vi avsåg jag "vem som helst" (om du stannar någon på gatan och frågar vad materia är). De kanske pekar på en bil, tar på sin jacka, eller möjligtvis flummar till det lite med snack om energi etc. Men jag ville enbart säga att jag med materia avsåg den vardagliga materian vi har omkring oss. Pallade helt enkelt ingen fördjupning i kvantfysik etc.

nytt namn skrev:Det jag upplever du gör här, (delvis, men inte helt) är en "materialistisk reduktion" något som jag har svårt att sympatisera med helt och håller. Dvs, i exempel ovanför så liknar detta "mest" alternativ A.

Ok, tja - det kanske kallas reduktionism. Det är i alla fall så jag ser det.

nytt namn skrev:Jag kan köpa att "vissa materiella processer" är medvetandet, men jag undrar då: varför säger du att "vissa materiella processer är medvetandet",men inte:
1. att "alla materiella processer är medvetande"?
eller:
2. att "vissa medvetande processer är materia"?
eller/och:
3. att "alla medvetande processer är materia"?

1. Därför att jag inte antar att ett hålslag eller en gurka är ett medvetande.

2. Jo, det är samma sak fast omvänt formulerat

3. Japp, alla som avses med medvetande är samma sak (utgör) materiella tillstånd /processer.

Vänligen

Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Användarvisningsbild
nytt namn
Inlägg: 782
Blev medlem: 23 okt 2009 06:42

Re: Medvetande Vs Materia...

Inläggav nytt namn » 16 feb 2011 18:34

freddemalte skrev:Hej nytt namn

nytt namn skrev:Jag måste be dig om att vara lite mer tydlig vilka "vi" du syftar på.

Med vi avsåg jag "vem som helst" (om du stannar någon på gatan och frågar vad materia är). De kanske pekar på en bil, tar på sin jacka, eller möjligtvis flummar till det lite med snack om energi etc. Men jag ville enbart säga att jag med materia avsåg den vardagliga materian vi har omkring oss. Pallade helt enkelt ingen fördjupning i kvantfysik etc.
Ungefär som om man stannade någon på gatan för 400 år sedan skulle sagt att jorden var skapad av Gud?

freddemalte skrev:
nytt namn skrev:Det jag upplever du gör här, (delvis, men inte helt) är en "materialistisk reduktion" något som jag har svårt att sympatisera med helt och håller. Dvs, i exempel ovanför så liknar detta "mest" alternativ A.
Ok, tja - det kanske kallas reduktionism. Det är i alla fall så jag ser det.
Och då blir nästa fråga: varför?

freddemalte skrev:
nytt namn skrev:Jag kan köpa att "vissa materiella processer" är medvetandet, men jag undrar då: varför säger du att "vissa materiella processer är medvetandet",men inte:
1. att "alla materiella processer är medvetande"?
eller:
2. att "vissa medvetande processer är materia"?
eller/och:
3. att "alla medvetande processer är materia"?

1. Därför att jag inte antar att ett hålslag eller en gurka är ett medvetande.
Men du menar att ett hålslag är "ett materia"? Jag tänker inte att vara sig materia eller medvetande är "ett sak". Och varför kallar du det förresten för "hålslag" och inte "metallbit", eller kort och gott, ett "materia"?
Att säga att ett hålslag är "ett medvetande" är "helt fel inramning". Man måste fundera på varför ett "hålslag" kommit till. Kanske för att den är till någon intelligent nytta? Och kanske är det även intelligent att kalla detta nyttiga för just "hålslag". Om den inte är till någon intelligent nytta, varför då kalla den "hålslag"? Att kalla något för hålslag är alltså ett symptom på en intelligent verksamhet, och denna verksamhet menar jag inte är skild från någon annan verksamhet. Utan intelligent verksamhet finns inget hålslag.

Det går inte att föreställa sig ett hålslag utan att samtidigt vara medveten, och alltså är hålslag i något mening medvetet. Hålslaget är naturligtvis inte medvetet eller intelligent om vi tittar på den med en "objektifierande blick" utanför sitt "medvetna intelligenta sammanhang". Ungefär som att "när man spelar teater inte är sig själv".

Hålslaget går inte att ta bort från sitt "intelligenta sammanhang" utan att samtidigt göra sig av med föreställningen att kunskapen/medvetenheten om hålslag. Och när vi inte längre vet något om hålslag, och vare sig kan tänka, se, eller på andra sätt "veta" vad ett "hålslag är", så är hålslaget inte längre medvetet.

Medvetandet är alltså en ständig följeslagare. Vi kan naturligtvis kalla medvetandet för flummiga saker som "materia", "energi" eller "Gud", men det är fortfarande en medveten verksamhet.

Materia-hypotesen innehåller vissa teatrala element, det är en sammanhängande berättelse, som syftar till att skapa ordning och mening, och alltså ett symptom på medvetenhet.

Att föreställa sig "materia" utan "medvetenhet", är alltså en slags lek som många i vårat moderna samhälle sysselsätter sig med. Vill bara påpeka det lekfulla i detta.

Marko
Avstängd
Inlägg: 5407
Blev medlem: 13 jan 2011 01:47

Inläggav Marko » 16 feb 2011 19:57

Materia har alltid existerat,
medvetande har alltid existerat
jag har inte alltid existerat.

det har inte uppstått, det är en existens som bekräftas av att vi upplever.
..
dra den där sagan om big bang igen : -P

Lill-Leif
Inlägg: 335
Blev medlem: 12 jan 2011 15:12

Inläggav Lill-Leif » 16 feb 2011 20:46

Vad är "källan" till denna "vetskap"? Eller hänger denna "vetskap" tomt i luften? Detta exempel påvisar mest av allt en otroligt naiv syn på kunskapsproduktion.


Det är ett tankeexperiment, spelar väl ingen roll vad källan är. Det är inte kunskapsteori...

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Re: Medvetande Vs Materia...

Inläggav freddemalte » 16 feb 2011 21:03

Hej nytt namn

Jag föreslår ett välvilligt* tolkningsförfarande vad gäller detta. Detta är inte så komplicerat.

*Välvillighetsprincipen betyder att man ska försöka tolka andras yttranden så att de framstår så rimliga som möjligt, under förutsättning att denna tolkning är möjlig i sammanhanget. Man ska alltså som en "god filosof" och argumentatör helst inte göra det lätt för sig och misstolka folks argument med mening för att lättare vinna en diskussion själv. http://filosofi.ifokus.se/Articles/Read ... 27ed4e322f ( http://people.su.se/~folke/Tolkning.pdf )

nytt namn skrev:Ungefär som om man stannade någon på gatan för 400 år sedan skulle sagt att jorden var skapad av Gud?

Ja, om det var så (som du beskriver det) de uppfattade jorden hade vi (jag och de) då varit överrens om vad som avsågs med ordet "jorden" - även om vi hade varit felinformerade (gällande dess ontologi) - men det hade vi ju inte vetat då, för 400 år sedan. Fallet kan säkert vara detsamma nu, att vi (jag, Svensson och Andersson) totalt är förda bakom ljuset vad gäller det fenomen som ordet materia refererar till (men om vi tillämpar välvillighetsprincipen vet vi i alla  fall vad som avses med ordet materia för tillfället).

nytt namn skrev:Och då blir nästa fråga: varför?

Det är, så som jag ser det, det mest troliga utifrån ett common-sense-perspektiv vad avser vanlig vetenskaplig, koherent, induktiv, deduktiv och systematisk studie av världen (i detta fallet hjärnan). Alla former av materiel manipulation av den mänskliga hjärnan så som kirurgiska ingrepp, stroke, tumörer, kemisk påverkan, skador visar tillsammans med alla annan neurobiologisk forskning att: Det som är medvetandet (personens upplevelse av världen) är detsamma som fysikaliska aktiviteter i hjärnan.

nytt namn skrev:Men du menar att ett hålslag är "ett materia"? Jag tänker inte att vara sig materia eller medvetande är "ett sak". Och varför kallar du det förresten för "hålslag" och inte "metallbit", eller kort och gott, ett "materia"?
Att säga att ett hålslag är "ett medvetande" är "helt fel inramning". Man måste fundera på varför ett "hålslag" kommit till. Kanske för att den är till någon intelligent nytta? Och kanske är det även intelligent att kalla detta nyttiga för just "hålslag". Om den inte är till någon intelligent nytta, varför då kalla den "hålslag"? Att kalla något för hålslag är alltså ett symptom på en intelligent verksamhet, och denna verksamhet menar jag inte är skild från någon annan verksamhet. Utan intelligent verksamhet finns inget hålslag.

Det går inte att föreställa sig ett hålslag utan att samtidigt vara medveten, och alltså är hålslag i något mening medvetet. Hålslaget är naturligtvis inte medvetet eller intelligent om vi tittar på den med en "objektifierande blick" utanför sitt "medvetna intelligenta sammanhang". Ungefär som att "när man spelar teater inte är sig själv".

Hålslaget går inte att ta bort från sitt "intelligenta sammanhang" utan att samtidigt göra sig av med föreställningen att kunskapen/medvetenheten om hålslag. Och när vi inte längre vet något om hålslag, och vare sig kan tänka, se, eller på andra sätt "veta" vad ett "hålslag är", så är hålslaget inte längre medvetet.

Medvetandet är alltså en ständig följeslagare. Vi kan naturligtvis kalla medvetandet för flummiga saker som "materia", "energi" eller "Gud", men det är fortfarande en medveten verksamhet.

Materia-hypotesen innehåller vissa teatrala element, det är en sammanhängande berättelse, som syftar till att skapa ordning och mening, och alltså ett symptom på medvetenhet.

Att föreställa sig "materia" utan "medvetenhet", är alltså en slags lek som många i vårat moderna samhälle sysselsätter sig med. Vill bara påpeka det lekfulla i detta.


Jag förstår, visst - om man ifrågasätter materians existens som sådan och en objektivt sann värld, för att istället ersätta detta med att det som uppfattas som materia (och en "yttre värld") egentligen enbart är ett medvetandefenomen (något som ingår i den medvetna upplevelsen, men som inte finns i sig), ja då blir ju diskussionen en helt annan. Väljer vi den ontologiska planhalvan så kan, för min del, solipsismen lika gärna vara en korrekt beskrivning av världens beskaffenhet.

Vänligen

Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 13 och 0 gäster