Empati i vården, Empati på kunskapskanalen

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
nytt namn
Inlägg: 782
Blev medlem: 23 okt 2009 06:42

Empati i vården, Empati på kunskapskanalen

Inläggav nytt namn » 05 mar 2011 16:15

UR samtiden

Föreläsningar och seminarier. Tema: Känslor. 10.00: Empati - vad är det egentligen? Grundläggande om empati. 10.30: Hur reagerar vi på ansiktsuttryck? 11.10: Empatibegreppet genom tiden. 11.55: Att utveckla empati. 12.40: Empati inom vården. 13.25: Psykiska störningar och brott. 14.10: Empati - en för het potatis för vården? 14.55: Paneldiskussion om empati i samhället. Arrangör: Södertörns högskola. 15.35: Depression och mani: Känslor i obalans. Arrangör: Lunds universitet och Region Skåne.


Sitter och kollar lite på tv nu.


http://www.med.uio.no/iasam/sme/ansatte/pedersen.html
Reidar Pedersen forskar (kritiskt) på empati i norge.

Han närmar sig frågan utifrån en hermeneutik förhållningsätt utifriån Hans-Georg Gadamer. Pedersen sammanfattade hermeneutik enligt förljande:

Han börjar med att presentera begreppet hermeneutisk cirkel, (alt. hermeneutisk spiral). När man närmar sig något för att förstå detta, att man tolkar det man försöker förstå, och cirkeln/spiralen syftar till att man aldrig befinner sig på "samma punkt" 2 gånger eftersom det hela tiden sker en "inlärning".

(en kort avstickare) Inom vården så finns kanske en förväntning att empatin ökar propotionelt med arbetslivserfarenhet inom vården, men Pedersen menar att "prelimenär forskning" (utifrån olika metoder som kommer fram till samma (detta) resultat) visar på att empatin minskar propotionelt med arbetslivserfarenhet inom vården.
förmåga till empati
^
|    /    
|          "förväntad empati"
|  /
|  
|/
|--------> erfarenhet
|\
| \
|  \
|   \      aktuell empati
|    \


Om vi antar att vi har en hermeneutisk cirkel (0 är en cirkel):
0

Pedersen målade upp subjekt och objekt på var sin sida av cirkeln:
objekt
 0
subjekt


Pedersen kopplade även del till objekt och helhet till subjekt:
objekt/del
 0
subjekt/helhet


Pedersen menar att det man utgår/använder i hermeneutik är språk/dialog.

Pedersen menar även att hermeneutisk medvetenhet kan ses som synonymt med metakognition.


Ett annat begrepp som är viktigt är historisticitet, och detta är en slags "riktning" i den "hermeneutisk cirkeln", och man skulle kunna säga att det är historisticitet som gör att vi i aldrig befinner oss på samma punkt 2 gånger.

historisticitet               förväntigar
(erfarenheter)
------------------------------->


Vidare nämner Pedersen att Gadamer talar om Fördommar och fördomar är "projektioner" som skapar en "horizont" mot "den andre". Det är genom dessa fördomar vi kan begripa och förstå.

  fördommar
 ----------- >     |
1 ----------- >     |       2 "den andre"
 ----------- >     |
                horizont


En annan nämde Pedersen är att Gadamer kritiserade empatibegreppet, och refererade till dess (antagliga) ursprung, som var två tyska filosofer (som jag inte kommer ihåg namnet på tyvärr). Gadamer kritiserade emtapibegrepept, eftersom det uteslöt subjektet ur den "hermeneutisk cirkeln".


Över lag så diskuterade man att inom medicinen, så lär man sig en form av "objektiv rationalitet" som utesluter subjektet. (Jämför instrumentell rationalitet och kommunikation rationalitet hos Habermas).

...

Nästa talare i föreläsningen "Psykiska störningar och brott" handlade om en kvinna som jobbare på rikskrim och diagnosticerade psykopati. Psykopati implicerade enligt hennes definition en brottsling.

Hon gjorde skillnad på  Kognitiv empati och Affektiv empati. Kognitiv empati är förmågan att "ta perspektiv" och Affektiv är förmågan att "känna in i känslan".

Användarvisningsbild
nytt namn
Inlägg: 782
Blev medlem: 23 okt 2009 06:42

Inläggav nytt namn » 05 mar 2011 16:50

Wilbers filosofi innehåller det mesta av ovanstående inlägg, och och komletterar den.

Beskrivningen som Pedersen gör på den "hermeneutisk cirkeln" var alltså följande:
objekt/del
0
subjekt/helhet
Och här finns alltså två dimensioner: subjekt/helhet och objekt/del.

I Wilbers AQAL så motsvarar dessa den "intersubjektiva (nere till vänster) kvadranten (dimensionen)"  och "objektiva (uppe till höger) kvadranten (dimensionen)" enligt följande: Bild

Men som vi ser, så gör Wilber en skillnad på även "subjekt som helhet" och "subjekt som del". Att prata om helhet och delar kan vara missvisande. Precis som order "individuell" kan vara missvisande, eftersom både se en helhet som är något som inte kan dels (person), en helhet som är något som inte kan dels (grupp), eller som en del av något större (person i grupp) eller del av något större (person i grupp).

Här använder Wilber istället "singular" och "plural". Ibland använder han individuell och kollektiv, men "singular" och "plural" är tydligare.

Wilber menar att Fenomenologi och Hermeneutik båda är i den "interiära halvan" ("interior half", "left hand"), men fenomenologi är något som utgår från subjektet som singular (i sitt studerande) och hermeneutik är något som utgår från att subjektet/n som plural (cirkeln är något som även sker "mellan subjekt"). Fenomenologin är alltså en mer "solipsisitk dimension".

...

Wilber skiljer även på 1:a (subjektiv), 2:a (intersubjektiv) och 3:e (objektiv) persons-perspektiv.

...

Och som vi ser så gör Wilber en skillnad på "hermeneutik" och "kulturell antropologi", båda är alltså 2:a personsperspektiv, dvs. "intersubjektivitet", och skillnaden är huruvida man ställer sin "innanför" (innifrån och ut) eller "utanför" (utifrån och in) den kultur man studerar, men Wilber utvecklar inte skillnaden som mycket mer än så.

...

Och som vi ser så gör Wilber en skillnad på "fenomenologi" och "strukturalism", och Wilber utvecklar lite skillnaden mellan dessa. Han menar att "Strukturalism = Fenomenologi + Tid", och att utvecklingspsykologi är exempel på strukturalism.

Piaget är ett exempel på en strukturalist:
Jean Piaget är en av de mest inflytelserika teoretikerna inom ämnet pedagogik och kunskapsteori, och under flera decennier låg hans teori om barns utvecklingsfaser till grund för skolsystem runt om i världen. Han kallade själv sin teoretiska grund för genetisk epistemologi. De faserna barns kognitiva utveckling genomgår är enligt Piaget biologiskt betingade, och kan därför placeras in i ett åldersschema.

  1. Den sensomotoriska fasen som varar mellan 0 till ca 2 år
  2. Den för-operationella fasen från 2 till ca 6/7 år
  3. Den konkret-operationella fasen från 6/7 till ca 11/12 år
  4. Den formal-operationella fasen från 11/12 år till ca 15 år


Att befinna sig inom 1, eller 2, eller 3, eller 4, är alltså fenomenologi, dvs. "hur det upplevs innifrån (innifrån det partikulära strukturen)".

Att beskriva hur "fenomenologin förändrar sig över tiden/utvecklingen/historiciteten" är strukturalism.

Barn kan alltså inte ta ett "strukturalistiskt perspektiv" på sin egen "fenomenologi" det är helt enkelt omöjligt. Vidare kan Vuxna ha svårigheter att ta ett "fenomenologiskt perspektiv" innifrån barnets "fenomenologi", men via "historiciteten" så kan den Vuxne "komma ihåg" sin egen "fenomenologi" om "hur det fenomenologiskt var att uppleva världen som barn".

...

Historiciteten finns enligt Wilber i alla 4 kvadranter, och det är pilarna i denna modell: Bild

Historiciteten skapar olika "nivåer" (stages), och inom varje "stage" (strukturalism i den intentionella kvadranten) finns ett "state" (fenomenologi i den intentionella kvadranten). Och detta är "utvecklingshierarkin", det är denna som är den "autentiska hierarkin" som samhället försöker "legitimera". (Vad Wilber kallar) "Autentcitet" (vad Auk kallar Auktoritet) är att "se och förstå" "Historiciteten i hierarkin" (Authoritet = relation MELLAN nivåer), och (Vad Wilber kallar) "Legitimitet" (vad Auk kallar Auktoritärt) är att "operera" inom en nivå (Legitimitet = relationer INOM nivå).

Olika samhällsinstitutioner måste alltså ständigt upprätthålla sin legitimitet.
Demokrati är ett exempel på en "högre (och mer Authentisk) nivå" än Diktatur. Både Demokrati och Diktatur kan alltså legitimeras INOM nivån, och detta är vad som händer i mellanöstern.
Demokration är alltså en "intersubjektiv"/"interobjektiv" struktur som ser "authencitet i historicitet" som något "legitimt", medan
Diktatur är"intersubjektiv"/"interobjektiv" struktur som ser INTE "authencitet i historicitet" som något "legitimt", och "legitimerar" därför ett motstånd mot historiciteten. Den vill "hålla kvar folk" i "lägre nivåer".

Bild

...

Wilber pratar även om skillnaden på olika sanningsanspråk, "sanningsenlighhet", "rättvisa" och "sanning" motsvarar 1:a, 2:a, och 3:e personsperspektiv, eller Estetik, Etik och Sanning. Wilber säger att dessa återkommer i filosofins historia, i t.ex. Platon och i Kants tre verk, hans kritiker.

Bild

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Inläggav freddemalte » 05 mar 2011 17:21

Hej nytt namn

Det var ett intressant och underhållande seminarium. Däremot presenterades inget nytt under solen.

Vänligen

Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 25 och 0 gäster