Jag har i viss mån ändrat min ståndpunkt om vad frihet är för något. Tidigare har jag sagt att frihet är ett tillstånd som inte är möjligt i den här världen. Men jag har insett att frihet är faktiskt en grundläggande princip i den här världen och att ingenting skulle fungera eller kunna leva om denna princip inte fanns. Men det beror på vad man menar med frihet.
Tidigare har jag tänkt att allting i världen befinner sig i ett tillstånd av symbios och beroendeskap, och även om jag fortfarande håller kvar vid den tanken så såg jag inget utrymme för frihet i den bilden. Istället tänkte jag att det isåfall skulle vara lagen som kunde garantera människorna frihet från förtryckande regimer, men det är ju faktiskt så att lagen inte alls i sig självt kan garantera någonting eftersom den bara är en standardisering och fixering av den vilja som lagförfattarna själva har. Så eftersom lagen kommer från lagskrivarna så finns det inte alls någon garanti att lagen kan ge människorna någon frihet. Snarare tvärtom så blir lagen lätt ett hinder som kan stoppa människor från att uppfylla sina egna viljor och öden.
Om man tänker sig att det skulle kunna existera något som kan garantera frihet så kan det av nödvändighet inte vara något som människorna skapar i syfte att skapa en standard av hur man ska leva sitt liv. För med denna standard så kommer det alltid finnas viljor och åsikter som går åt andra håll och vad lagen därför skapar är en uppdelning av samhället i antagonistiska faktioner som står och skäller på varandra och agerar för att förhindra andra människor från att uppfylla sina drömmar. Man skapar med andra ord konflikter och tyranner.
Genom att man använder sig av sk 'positiva' rättigheter, dvs rättigheter som säger vad man har rätt TILL (rätt till liv, rätt till frihet, rätt till egendom, rätt till trygghet, rätt till hälsa, rätt till utbildning, osv), så hamnar man återigen i en konfliktsituation mellan frihet och rättigheter. Människor får då för sig att de har rätt att hindra andra människor från att vara fria till förmån för att uppfylla en standard av rättigheter. Framförallt framtydande blev denna konfliktsituation i en socialists debattartikel angående kommunaliseringen av skolan, författaren ansåg att skolan måste förstatligas för att garantera en "likvärdig utbildning" och författaren passade samtidigt på att kritisera friskolor.
Det finns ett stort problem med den statsreligion som vi haft här i Sverige som kallas för socialdemokrati är att dess idé om jämlikhet och likvärdighet tar sig friheten att ställa sig över och ivägen för människans strävan i en fri värld.
Så vad är innebörden i att världen är fri? Det betyder att överallt i världen man tittar (förutom i civilisationen) så finns det ingen som ställer sig ivägen för och hindrar någon annan från att uppfylla sin vilja. Det finns inga djur som hindrar dom andra djuren från att leta efter föda. I icke civiliserade samhällen så finns det heller ingen som hindrar något annat samhälle från att hitta mat, odla mat, jaga och så vidare och det är denna princip om frihet som tycks finnas överallt i världen. Det finns ingen rättighet i universum för någon att ställa sig ivägen för någon annan och hindra denne i sitt uppfyllande av sin vilja och öde. När detta händer, som då det uppstår konflikter om mat, så finns det hela tiden en möjlighet och en väg ut och runt och bortom. Detta gör det möjligt för alla varelser, människor inkluderat, att kunna leva i den här världen. För om det inte fanns den möjligheten att kunna ta sig förbi och bortom konflikter då skulle världen aldrig ha kunnat passerat den första celldelningen.
Om frihetsprincipen inte existerat i världen då skulle världen fortfarande vara på encellsstadiet. Men genom att cellerna delade sig och livet utvecklades åt alla möjliga håll och att det kunde och kan samexistera så innebär det att det finns en frihetsprincip inbyggd i universum som tillåter kreativitet och mångfald.
Jag ska ta ett annat exempel om det ironiska eller självmotsägande konsekvenserna som blir när den civiliserade människan försöker att "standardisera för att garantera". Mångfald är ju ett begrepp som politiker svängt sig med i ett antal år nu, det ska vara mångfald på arbetsplatsen, mångfald i näringslivet, mångfald på skolan, mångfald i politiken och så vidare. Men konsekvensen av den standardiseringen har blivit att man har trängt bort och direkt skamförklarat andra åsikter som inte går i linje med "mångfaldsbegreppet". Så vad man får är en situation som kallas för "politisk korrekthet" där man måste hålla med om att mångfald är bra och om man inte gör det då blir man i princip en persona non grata.
Samma sak händer med idén om "tolerans". Plötsligt så har blir diskussionerna oerhört komprimerade och inrutade och det utses direkt vilka som inte är dom "toleranta", vilka man ska lyssna på och vilka man ska ignorera eller skambelägga. Detta "fenomen" uppstår varje gång människan försöker 'standardisera för att garantera'. Istället för att garantera tolerans eller mångfald så blir det istället att man 'garanterar en standard' - som ingen får avvika ifrån.
Jag skrev i ett annat inlägg om skillnaden mellan primitivism och civilisation att den tanke som tycks vara den mest fundamentala i civilisationen är att det är något fel på världen. Världen är trasig, korrupt, fallen osv och är därför i behov av reparation. Denna idé är grundläggande i Judendom, Kristendom och Islam, men återfinns också i Buddhismen. Så den finns i alla stora världsreligioner och vår civilisation bygger på denna tanke. För om världen är okej, om världen redan är trygg och fri, varför skulle man isåfall behöva skriva lagar som kan garantera människorna "skydd" och "frihet"? Så det är en fundamental tanke i civilisationen att världen är felaktig och därför i "behov" av människornas räddning. Men det som händer är istället att människornas "räddning" av världen försätter människornas eget samhälle i förtryck och skadar dessutom ekosystemen som tagit miljoner år att bygga upp.
Så mitt argument för frihet är detta, att världen är redan fri, frihet behöver inte garanteras av någon. Det finns en inbyggd frihetsprincip i världen och det är denna princip som gjort mångfald och tolerans möjlig. Därför så finns det heller ingen rättighet att ställa sig ivägen för någon annan och hindra denne från att uppfylla sitt öde. Men denna princip behöver inte garanteras av människan, den garanteras varje stund, varje dag, i världen som den är. Så man måste inte läsa en massa böcker för att förstå frihetkonceptet, det går att förstå friheten genom att bara titta på hur universum fungerar.
Men det som skulle hända ifall man skulle författa lagar enligt hur man uppfattar denna princip är att lagarna fortfarande bara är en imitation och människornas åsikt att straff följer av brott, innebär bara att människan försöker att åstadkomma något som redan finns, men samtidigt dömer enligt sina egna uppfattningar. Universum dömer ingen. Till och med att dö är inte en dom som vi med våra "fixarreligioner" uppfattar det. Döden är inget tvång, det finns inget förtryckande i att dö. Döden är ett uppfyllande av ödet.
Frihet och lagen (och religionen)
Moderator: Moderatorgruppen
För att kunna acceptera att världen är fri så kan man inte bara lyssna på argument, så jag rekommenderar läsaren att ta en titt ut i universum och se själv hur världen fungerar. Jag ska lista några punkter nedan om var man kan börja titta.
Någon på ett annat forum ställde en fråga "Vilket värld menar du, människornas värld eller naturen?"
Till den frågan finns det ett väldigt enkelt svar, det finns ingen exklusiv värld för enbart människor och det finns ingen exklusiv plats för naturen. Människornas grupperingar och politiska system existerar uppenbarligen i världen och det finns ingen grund för att säga att människorna har en egen värld och att det existerar en annan, speciell värld utanför.
Men det är viktigt att förstå hur folk tänker om detta, var de får sina föreställningar ifrån, för de har uppenbarligen inte tittat på världen och studerat den utan bara fått ett argument som de accepterat i blindo. Så hur tänker folk var får de sina föreställningar ifrån? Dessa gamla idéer i civilisationen om att världen är trasig, att människorna lever i en separat och speciell värld skild från världen, att det finns en separat plats som heter "natur" kommer ifrån eller är åtminstone spridda av religionerna, och här i väst är det främst de Abrahamitiska religionerna som sprider dessa idéer.
I Judendom, Kristendom och Islam och även i deras mystiska paraleller såsom kabbalah och gnosticism så är världen en trashög, ett ständigt sönderfallande kaos där ingenting fungerar, en sophög, ett moralisk förfall, en hög med avföring som inte vet vad den ska göra med sig själv.
Denna idé är grundläggande för allt som har med dessa religioner att göra. Utan denna idé så skulle ingenting av Judendom, Kristendom eller Islam kunna göras "logiskt". För det ger Judarna tron att deras syfte i världen är att restaurera världen, att frälsa världen, att agera som en mellanhand mellan den perfekta världen där Gud bor och den här världen där vi bor. Själva idén om en messias kommer såklart ifrån denna idé, att till slut så kommer messias och föra in guldåldern och judarna kommer att bli ett prästerskap för hela mänskligheten.
Med andra ord så placerade Gud judarna på jorden för att dom genom deras existens skulle förhindra att världen förvandlas till ingenting. Om judarna skulle försvinna så skulle världen försvinna med andra ord. Judar tror nämligen att vi andra existerar tack vare att dom existerar. Om dom inte hade funnits så hade inte någonting funnits. Världen skulle sönderfalla totalt och till slut upplösas eller bli till något av ett svart hål. Jag skämtar inte, detta är grundläggande judendom och den som vill undersöka saken kan kontrollera detta när som helst på internet eller tala med någon Rabbi.
Denna idé om världens förfall och judens nödvändiga existens för hela världens skull är såklart vad Kristendomen också bygger på. Kristendomen bygger på idén att sjukdomar, svält och allt elände, allt moralisk förfall och även döden beror på att världen föll tillsammans med Adam och Eva. Världen är på väg ner i helvetet helt enkelt.
Här blir man därför perplex med vad innebörden av "värld" faktiskt är. Menar man den konkreta världen eller talar man om människornas relationer och moraliska tillstånd? Jag vill mena att det är samma förvirring som uppstår varje gång man påstår något som inte stämmer med verkligheten. Antingen så ändrar man på sin ståndpunkt, eller så gör man som de religiösa tänkarna gjorde, man ställer om innebörden i vad orden faktiskt representerar. Så orden får en kluven och otydlig innebörd.
Så för att fortsätta min poäng här. Judarna tror att deras existens gör att världen hålls någorlunda upprätt, detta är grunden för vad moralen handlar om. Moralen håller världen i balans. Så om någon uppför sig omoraliskt, då försätts hela världen ur balans. Så om alla människor i hela världen skulle vara judar och levde omoraliskt då skulle världen helt enkelt fara rakt ner i helvetet eller upplösas, sönderfalla i atomer. Moralen avgörs ju av lagen, Guds lag. Och världen upprätthålls också av Guds lag, som är skriven i Bibeln/Torahn.
Det är viktigt att förstå denna tanke för att kunna förstå varför Kristna anser att det Jesus gjorde på korset är så svårförståeligt. För enligt Paul som är Kristendomens egentliga författare eller omdanare, så kunde människorna själva inte nå den moraliska perfektion som krävdes för att världen skulle kunna bli ett paradis igen. Därför så kom Jesus till världen och uppfyllde lagen hela vägen och därefter lät sig bli offrad på korset. När han då dog på korset då flög alla sjukdomar och eländen och döden själv och omslöt Jesus. Och när Jesus så dog så tog han med sig hela världens synd, dvs alla sjukdomar, perversioner och så vidare, ner med sig i helvetet.
Det är därför som återuppståndelsen är så viktig för de Kristna, så pass viktig att utan det så skulle deras tro vara tomma ord. För genom att Jesus återuppstår igen så betyder det att han dog med alla sjukdomar, nöd, elände och död men besegrade dem alla och genom sin seger så kunde han bli världens Herre, härskare. Så nu väntar de Kristna på att Jesus ska komma tillbaka och återupprätta världen och bringa in den gyllene tidsåldern som ska vara i 1000 år.
Frälsningen går därför till så att när människor då tror på att detta är sant, så kommer Jesus att skicka helande krafter till dom via Helig Ande och återupprätta dom till andlig perfektion och när de dör så kommer de att få vara tillsammans med Jesus i himmelriket - den perfekta världen och sedan kommer de att bli förflyttade till en ny Jord där ingen död, inga sjukdomar och inget elände finns, medan denna värld kommer lämnas att ruttna.
Det är av yttersta vikt att man förstår att denna idé om världens förruttnelse, förfall, kaos och så vidare är grundläggande för civilisationsbyggarna. För dels så ger den dom ett hopp om en annan bättre värld och dels så ger den dom ett självrättfärdigande i att dom blir ambassadörer för vad som är det moraliska, det rätta och riktiga och ger dom "rätt" att säga hur andra ska leva sina liv. Man kan också säkert urskilja utopiska drömmerier ur denna saga, som till exempel att den bättre världen antingen kommer att uppnås efter döden eller i den här världen. Man talar ju ofta om frälsare i olika sammanhang. Till exempel i sportsammanhang men också inom teknik, att teknikens under kommer att frälsa människorna och göra att den bättre världen som de är "ödesbestämda" att komma till kan realiseras här på jorden och då blir det "paradiset på jorden" där allting kan kontrolleras med en knapptryckning och man kan åka mellan planeterna på semester, osv.
Judarna har inte samma krav på att alla måste konvertera. De Kristna menar att dom som inte konverterar dom kommer att följa med den här världen ner i helvetet så därför är det av yttersta vikt för Kristna att skaffa konvertiter. Dels är det deras plikt gentemot Jesus som är deras herre, men också av empatiska skäl. Ingen vill väl se sina barn eller sina vänner i en hemsk plats? Så utifrån det att dom verkligen tror att den här världen är på väg ner i helvetet så är deras iver att konvertera folk bara en humanitär insats.
Judarna nöjer sig dock med att låta gentlierna leva efter Noas lagar, som inte är lika svåra att uppfylla som kosherlagarna som Judarna lever under. Judarna tror nämligen att det räcker med att dom uppfyller lagen för att världen ska vara säker och inte gå under. Judarna har inga dogmer vad som händer efter döden utan de fokuserar enbart på detta livet och att uppfylla kosherlagarna så att världen inte rämnar.
Man kan ju tänka sig vilken press på folk denna idé får. Hela världen ligger i deras händer och om de inte uppfyller lagen så kan hela världen gå under.
Denna specifika tanke om att det är av moralisk ansträngning som världen kan bli bättre eller sämre återfinns också i New Age, som i sin tur kommer ifrån en Kristen gren, jag har glömt bort vilken. Men i New Age så är idén om att det är människan eller individen som upprätthåller hela världen med hjälp av tankekraft. Därför blir det extremt viktigt att tänka positivt för då menar man att då blir världen positiv. Le och världen ler med dig, tänk rätt om världen så kommer världen att fungera. Om man tänker fel ja då blir världen ett kaos. Så även i New Age som anses vara en positiv religion kan man spåra ursprunget från de äldre idéerna om världens förfall och människans syfte att hålla världen upprätt.
Den Bibliska idén om att världen bara är 6000 år och lika gammal som människan är därför en viktig dogm i religionen, för om det skulle vara så att världen är äldre än människan då underminerar det ju hela syftet med att hålla kosherlagar och leva efter guds budord i den bemärkelsen att de skulle på något vis upprätthålla världen.
Så mot denna idé om världens förruttnelse, nedfarande i helvetet och så vidare så ställer sig ju vetenskapen som studerar hur världen faktiskt fungerar. Vetenskapen har visat att världen inte alls är så pass instabil som religionen tror. Världen har inte existerat i enbart 6000 år utan i miljontals år, miljarder år. Människan kom till för bara några hundra tusen år sedan. Detta var något som var och är fortfarande svårt att acceptera för de religiösa. I skenet av vad jag förklarat så är anledningen kanske enkel. Om världen klarade sig utan människan i miljarder år, vad finns det då för grund till tron på kosher och Bibliska budord? Det finns ingen grund, annat än att det såklart är bättre för folk i allmänhet om de respekterar varandra. Men det har ju inget med världens upprätthållande att göra, utan handlar ju bara om god ton och artighet och har inget med religionen att göra.
Slutligen de principer som jag sa jag skulle ställa upp, de är något filosofiska men de går att identifiera i världen, vilket är mitt syfte. Vetenskapen har visat oss att världen inte är ett sönderfallande kaos, men för att förstå det på riktigt och "programmera om" sin hjärna, så måste man titta på världen också samtidigt som man är medveten om de gamla religiösa föreställningarna och vad dom säger och göra en jämförelse.
Det finns en viss slags fysisk frihet, frihet mellan kroppar, frihet för kroppar att röra sig eller förflyttas eller var de befinner sig någonstans. Den principen jag lägger fram här är att en kropp kan inte befinna sig på samma plats samtidigt som en annan kropp upptar den platsen. Den förra kroppen måste därför av nödvändighet placeras någonannanstans. Om det är alldeles brevid eller en bit ifrån spelar ingen roll. Den kan inte existera på exakt samma ställe samtidigt som den andra kroppen. Så det verkar som att det i det fysiska rummet så finns det en princip som gör det omöjligt för alla kroppar att flyta in i varandra och alla uppta samma plats i samma tid. Det är den råa materiella frihetsprincipen som går att testa och observera i det fria universum.
Sedan finns det en biologisk frihetsprincip också, som om vi tittar på celldelningen så kan inga varelser fortsätta att hindra andra varelser från att komma åt föda utan att de båda till slut dör av det. Det djur som håller det andra djuret fånget ute på en savann utan att äta upp det kommer att svälta ihjäl och det djur som blir fasthållet kommer också att svälta ihjäl.
Sedan tänker jag att det kan också potentiellt finnas en frihetsprincip mellan människor, att människor som hindrar andra människor från att förverkliga sig själva och sina öden kommer att själva drabbas av att de blir förhindrade att förverkliga sig själva också. Vissa människor har en benägenhet att vilja hålla andra människor kidnappade och fångar och dom jag talar om är sk tyranner. Tyranner behöver inte vara en person som har uppnått en politisk maktställning, en tyrann är helt enkelt en person som hindrar andra människor från att leva och uppnå sina drömmar. Det finns mängder av tyranner på nätet till exempel. Tyranner finns av alla slag men den gemensamma nämnaren är att de har ett självrättfärdigande sätt, de ser sig själva som någon slags morals försvarare. Robin Hood kunde stjäla från folk med hänvisning till att i en förfallen värld så agerade han som rättvisans och sanningens tjänare.
Så genom denna essä så vill jag belysa just själva idén om självrättfärdigandet, just denna idé om den moraliska hjältens kamp i en förfallen värld. För om vi observerar världen som den är så verkar den inte, åtminstone för mig, framstå som särskilt förfallen alls. Inget kaos, ingen förruttnelse, inga zombier som springer omkring och äter folk, osv. Det enda kaos som jag ser är situationer som människor själva har skapat och då oftast utifrån denna självrättfärdigande ideologi. Vilken tyrann finns det som inte ser sig själv som en frälsare? Jag menar man kan vara girig och vilja ha saker, men det krävs något mer för att vilja sätta sig själv upp och bestämma för andra människor vad de ska tycka och tänka. För det så krävs det en tyrann, en person med frälsarkomplex.
Någon på ett annat forum ställde en fråga "Vilket värld menar du, människornas värld eller naturen?"
Till den frågan finns det ett väldigt enkelt svar, det finns ingen exklusiv värld för enbart människor och det finns ingen exklusiv plats för naturen. Människornas grupperingar och politiska system existerar uppenbarligen i världen och det finns ingen grund för att säga att människorna har en egen värld och att det existerar en annan, speciell värld utanför.
Men det är viktigt att förstå hur folk tänker om detta, var de får sina föreställningar ifrån, för de har uppenbarligen inte tittat på världen och studerat den utan bara fått ett argument som de accepterat i blindo. Så hur tänker folk var får de sina föreställningar ifrån? Dessa gamla idéer i civilisationen om att världen är trasig, att människorna lever i en separat och speciell värld skild från världen, att det finns en separat plats som heter "natur" kommer ifrån eller är åtminstone spridda av religionerna, och här i väst är det främst de Abrahamitiska religionerna som sprider dessa idéer.
I Judendom, Kristendom och Islam och även i deras mystiska paraleller såsom kabbalah och gnosticism så är världen en trashög, ett ständigt sönderfallande kaos där ingenting fungerar, en sophög, ett moralisk förfall, en hög med avföring som inte vet vad den ska göra med sig själv.
Denna idé är grundläggande för allt som har med dessa religioner att göra. Utan denna idé så skulle ingenting av Judendom, Kristendom eller Islam kunna göras "logiskt". För det ger Judarna tron att deras syfte i världen är att restaurera världen, att frälsa världen, att agera som en mellanhand mellan den perfekta världen där Gud bor och den här världen där vi bor. Själva idén om en messias kommer såklart ifrån denna idé, att till slut så kommer messias och föra in guldåldern och judarna kommer att bli ett prästerskap för hela mänskligheten.
Med andra ord så placerade Gud judarna på jorden för att dom genom deras existens skulle förhindra att världen förvandlas till ingenting. Om judarna skulle försvinna så skulle världen försvinna med andra ord. Judar tror nämligen att vi andra existerar tack vare att dom existerar. Om dom inte hade funnits så hade inte någonting funnits. Världen skulle sönderfalla totalt och till slut upplösas eller bli till något av ett svart hål. Jag skämtar inte, detta är grundläggande judendom och den som vill undersöka saken kan kontrollera detta när som helst på internet eller tala med någon Rabbi.
Denna idé om världens förfall och judens nödvändiga existens för hela världens skull är såklart vad Kristendomen också bygger på. Kristendomen bygger på idén att sjukdomar, svält och allt elände, allt moralisk förfall och även döden beror på att världen föll tillsammans med Adam och Eva. Världen är på väg ner i helvetet helt enkelt.
Här blir man därför perplex med vad innebörden av "värld" faktiskt är. Menar man den konkreta världen eller talar man om människornas relationer och moraliska tillstånd? Jag vill mena att det är samma förvirring som uppstår varje gång man påstår något som inte stämmer med verkligheten. Antingen så ändrar man på sin ståndpunkt, eller så gör man som de religiösa tänkarna gjorde, man ställer om innebörden i vad orden faktiskt representerar. Så orden får en kluven och otydlig innebörd.
Så för att fortsätta min poäng här. Judarna tror att deras existens gör att världen hålls någorlunda upprätt, detta är grunden för vad moralen handlar om. Moralen håller världen i balans. Så om någon uppför sig omoraliskt, då försätts hela världen ur balans. Så om alla människor i hela världen skulle vara judar och levde omoraliskt då skulle världen helt enkelt fara rakt ner i helvetet eller upplösas, sönderfalla i atomer. Moralen avgörs ju av lagen, Guds lag. Och världen upprätthålls också av Guds lag, som är skriven i Bibeln/Torahn.
Det är viktigt att förstå denna tanke för att kunna förstå varför Kristna anser att det Jesus gjorde på korset är så svårförståeligt. För enligt Paul som är Kristendomens egentliga författare eller omdanare, så kunde människorna själva inte nå den moraliska perfektion som krävdes för att världen skulle kunna bli ett paradis igen. Därför så kom Jesus till världen och uppfyllde lagen hela vägen och därefter lät sig bli offrad på korset. När han då dog på korset då flög alla sjukdomar och eländen och döden själv och omslöt Jesus. Och när Jesus så dog så tog han med sig hela världens synd, dvs alla sjukdomar, perversioner och så vidare, ner med sig i helvetet.
Det är därför som återuppståndelsen är så viktig för de Kristna, så pass viktig att utan det så skulle deras tro vara tomma ord. För genom att Jesus återuppstår igen så betyder det att han dog med alla sjukdomar, nöd, elände och död men besegrade dem alla och genom sin seger så kunde han bli världens Herre, härskare. Så nu väntar de Kristna på att Jesus ska komma tillbaka och återupprätta världen och bringa in den gyllene tidsåldern som ska vara i 1000 år.
Frälsningen går därför till så att när människor då tror på att detta är sant, så kommer Jesus att skicka helande krafter till dom via Helig Ande och återupprätta dom till andlig perfektion och när de dör så kommer de att få vara tillsammans med Jesus i himmelriket - den perfekta världen och sedan kommer de att bli förflyttade till en ny Jord där ingen död, inga sjukdomar och inget elände finns, medan denna värld kommer lämnas att ruttna.
Det är av yttersta vikt att man förstår att denna idé om världens förruttnelse, förfall, kaos och så vidare är grundläggande för civilisationsbyggarna. För dels så ger den dom ett hopp om en annan bättre värld och dels så ger den dom ett självrättfärdigande i att dom blir ambassadörer för vad som är det moraliska, det rätta och riktiga och ger dom "rätt" att säga hur andra ska leva sina liv. Man kan också säkert urskilja utopiska drömmerier ur denna saga, som till exempel att den bättre världen antingen kommer att uppnås efter döden eller i den här världen. Man talar ju ofta om frälsare i olika sammanhang. Till exempel i sportsammanhang men också inom teknik, att teknikens under kommer att frälsa människorna och göra att den bättre världen som de är "ödesbestämda" att komma till kan realiseras här på jorden och då blir det "paradiset på jorden" där allting kan kontrolleras med en knapptryckning och man kan åka mellan planeterna på semester, osv.
Judarna har inte samma krav på att alla måste konvertera. De Kristna menar att dom som inte konverterar dom kommer att följa med den här världen ner i helvetet så därför är det av yttersta vikt för Kristna att skaffa konvertiter. Dels är det deras plikt gentemot Jesus som är deras herre, men också av empatiska skäl. Ingen vill väl se sina barn eller sina vänner i en hemsk plats? Så utifrån det att dom verkligen tror att den här världen är på väg ner i helvetet så är deras iver att konvertera folk bara en humanitär insats.
Judarna nöjer sig dock med att låta gentlierna leva efter Noas lagar, som inte är lika svåra att uppfylla som kosherlagarna som Judarna lever under. Judarna tror nämligen att det räcker med att dom uppfyller lagen för att världen ska vara säker och inte gå under. Judarna har inga dogmer vad som händer efter döden utan de fokuserar enbart på detta livet och att uppfylla kosherlagarna så att världen inte rämnar.
Man kan ju tänka sig vilken press på folk denna idé får. Hela världen ligger i deras händer och om de inte uppfyller lagen så kan hela världen gå under.
Denna specifika tanke om att det är av moralisk ansträngning som världen kan bli bättre eller sämre återfinns också i New Age, som i sin tur kommer ifrån en Kristen gren, jag har glömt bort vilken. Men i New Age så är idén om att det är människan eller individen som upprätthåller hela världen med hjälp av tankekraft. Därför blir det extremt viktigt att tänka positivt för då menar man att då blir världen positiv. Le och världen ler med dig, tänk rätt om världen så kommer världen att fungera. Om man tänker fel ja då blir världen ett kaos. Så även i New Age som anses vara en positiv religion kan man spåra ursprunget från de äldre idéerna om världens förfall och människans syfte att hålla världen upprätt.
Den Bibliska idén om att världen bara är 6000 år och lika gammal som människan är därför en viktig dogm i religionen, för om det skulle vara så att världen är äldre än människan då underminerar det ju hela syftet med att hålla kosherlagar och leva efter guds budord i den bemärkelsen att de skulle på något vis upprätthålla världen.
Så mot denna idé om världens förruttnelse, nedfarande i helvetet och så vidare så ställer sig ju vetenskapen som studerar hur världen faktiskt fungerar. Vetenskapen har visat att världen inte alls är så pass instabil som religionen tror. Världen har inte existerat i enbart 6000 år utan i miljontals år, miljarder år. Människan kom till för bara några hundra tusen år sedan. Detta var något som var och är fortfarande svårt att acceptera för de religiösa. I skenet av vad jag förklarat så är anledningen kanske enkel. Om världen klarade sig utan människan i miljarder år, vad finns det då för grund till tron på kosher och Bibliska budord? Det finns ingen grund, annat än att det såklart är bättre för folk i allmänhet om de respekterar varandra. Men det har ju inget med världens upprätthållande att göra, utan handlar ju bara om god ton och artighet och har inget med religionen att göra.
Slutligen de principer som jag sa jag skulle ställa upp, de är något filosofiska men de går att identifiera i världen, vilket är mitt syfte. Vetenskapen har visat oss att världen inte är ett sönderfallande kaos, men för att förstå det på riktigt och "programmera om" sin hjärna, så måste man titta på världen också samtidigt som man är medveten om de gamla religiösa föreställningarna och vad dom säger och göra en jämförelse.
Det finns en viss slags fysisk frihet, frihet mellan kroppar, frihet för kroppar att röra sig eller förflyttas eller var de befinner sig någonstans. Den principen jag lägger fram här är att en kropp kan inte befinna sig på samma plats samtidigt som en annan kropp upptar den platsen. Den förra kroppen måste därför av nödvändighet placeras någonannanstans. Om det är alldeles brevid eller en bit ifrån spelar ingen roll. Den kan inte existera på exakt samma ställe samtidigt som den andra kroppen. Så det verkar som att det i det fysiska rummet så finns det en princip som gör det omöjligt för alla kroppar att flyta in i varandra och alla uppta samma plats i samma tid. Det är den råa materiella frihetsprincipen som går att testa och observera i det fria universum.
Sedan finns det en biologisk frihetsprincip också, som om vi tittar på celldelningen så kan inga varelser fortsätta att hindra andra varelser från att komma åt föda utan att de båda till slut dör av det. Det djur som håller det andra djuret fånget ute på en savann utan att äta upp det kommer att svälta ihjäl och det djur som blir fasthållet kommer också att svälta ihjäl.
Sedan tänker jag att det kan också potentiellt finnas en frihetsprincip mellan människor, att människor som hindrar andra människor från att förverkliga sig själva och sina öden kommer att själva drabbas av att de blir förhindrade att förverkliga sig själva också. Vissa människor har en benägenhet att vilja hålla andra människor kidnappade och fångar och dom jag talar om är sk tyranner. Tyranner behöver inte vara en person som har uppnått en politisk maktställning, en tyrann är helt enkelt en person som hindrar andra människor från att leva och uppnå sina drömmar. Det finns mängder av tyranner på nätet till exempel. Tyranner finns av alla slag men den gemensamma nämnaren är att de har ett självrättfärdigande sätt, de ser sig själva som någon slags morals försvarare. Robin Hood kunde stjäla från folk med hänvisning till att i en förfallen värld så agerade han som rättvisans och sanningens tjänare.
Så genom denna essä så vill jag belysa just själva idén om självrättfärdigandet, just denna idé om den moraliska hjältens kamp i en förfallen värld. För om vi observerar världen som den är så verkar den inte, åtminstone för mig, framstå som särskilt förfallen alls. Inget kaos, ingen förruttnelse, inga zombier som springer omkring och äter folk, osv. Det enda kaos som jag ser är situationer som människor själva har skapat och då oftast utifrån denna självrättfärdigande ideologi. Vilken tyrann finns det som inte ser sig själv som en frälsare? Jag menar man kan vara girig och vilja ha saker, men det krävs något mer för att vilja sätta sig själv upp och bestämma för andra människor vad de ska tycka och tänka. För det så krävs det en tyrann, en person med frälsarkomplex.
Frihet är makt. Det fält man har makt över, är begränsat och lagstiftarens rätta uppgift är att maximera detta fält, så att individen inte i onödan begränsas.
Utvecklingen har länge gått i motsatt riktning. Försök t ex ta reda på, vad som krävs för att få sälja nystekt strömming på torget eller hyra ut stugor för övernattning.
Utvecklingen har länge gått i motsatt riktning. Försök t ex ta reda på, vad som krävs för att få sälja nystekt strömming på torget eller hyra ut stugor för övernattning.
BoS skrev:Frihet är makt. Det fält man har makt över, är begränsat och lagstiftarens rätta uppgift är att maximera detta fält, så att individen inte i onödan begränsas.
Utvecklingen har länge gått i motsatt riktning. Försök t ex ta reda på, vad som krävs för att få sälja nystekt strömming på torget eller hyra ut stugor för övernattning.
kan makten förbjuda mig att resa in i mitt inre och hitta frid och frihet ?
kan makten ens mer än skenbart ta bort effekter av vad som händer när människor börjar uttrycka sin inre frihet ?
kann en handikappad person känna frihet ?
har frihet något att göra med omvärlden ?
världen har uppförsbackar som sally hade sagt
Världen är väl så beskaffad att allt möter motstånd som den försöker att komma överens med ?
frihet är fel ord för omvärldens funktioner. Möjligheter och Motstånd tror jag är bättre ord för vad som sker.
En lag ger ett motstånd, inte skapar den ofrihet, för trotts allt kommer personer att bryta mot dessa lagar.
så lagar fungerar inte till 100%, men det utgör ett 100%igt potentiellt hinder. (mördar jag så vet jag att samhället inte accepterar det)
Ex.
Jag kan när jag helst vill bryta mot en 'lag', jag är fri att göra det som människa. Det är INGET du kan kontrollera.
Du kan BARA säga att du kommer att ogilla det och göra MOTSTÅND. (fängelse är ett effektivt motstånd, och inget frihetsberövande (för att i fängelse kan jag känna frihet))
lagar är trams, potentialer är verklighet.
en tramslag är upphovsrätten,
man kan tex ha upphovsrätt på människor och gudar eller andar.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ramtha
Sceptisk
du pratar om förruttnelse och kaos.
Världen är en strävan efter kaos, allt går mot oordning. Det vi skapar är ordning. (även djur)
förruttnelse existerar och saker faller och dör, det gör det vi skapar med. Det är användbart en tid.
Världen är det vi väljer att se, och visst finns det mycket skit på denna planet om vi vill se det.
Vi ser att många går utanför det som vi tycker är rätt och fel.
Många går över vad miljarder människor tycker är rätt och fel. Varför ska människan acceptera detta för all framtid ?
Ruttet är förknippat med äckelkänslor, och det är en av de mest grundläggande kännslor vi har, tom djur känner igen språket över art gränserna.
du pratar om förruttnelse och kaos.
Världen är en strävan efter kaos, allt går mot oordning. Det vi skapar är ordning. (även djur)
förruttnelse existerar och saker faller och dör, det gör det vi skapar med. Det är användbart en tid.
Världen är det vi väljer att se, och visst finns det mycket skit på denna planet om vi vill se det.
Vi ser att många går utanför det som vi tycker är rätt och fel.
Många går över vad miljarder människor tycker är rätt och fel. Varför ska människan acceptera detta för all framtid ?
Ruttet är förknippat med äckelkänslor, och det är en av de mest grundläggande kännslor vi har, tom djur känner igen språket över art gränserna.
Jag läste igenom det mesta,
Du utgår nästan hela tiden från det yttre, tex universums frihetsprinciper och celldelning mm.
jag ser inte det som frihet, även celldelning och universum sätter käppar i våra jul. Det finns ingen 'frihet' externt mig.
jag menar på att frihet är inte relativt den yttre världen.
Frihet för mig är en ren känsla som jag kan ha var som helst. (mitt inre är alltid (nästan) med mig)
och jag håller med dig i att principerna redan fungerar utan lagar, där är jag delvis med dig.
Lagar fungerar så länge en person naivt tror att det är heligt, Lagen raseras så fort inte folk tror på det,
och våra naturliga värderingar tar över. Vi vet instinktivt vad som är rätt och vad som är fel, det är naturligt.
tar jag dina sockor så blir du förbannad o ger mig en örfil... jag tar inte den risken, och jag vill inte se dig ledsen heller.
så det funkar bra utan virtuella sock lagar.
Men jag ser inte lagar som hinder för frihet.
Du utgår nästan hela tiden från det yttre, tex universums frihetsprinciper och celldelning mm.
jag ser inte det som frihet, även celldelning och universum sätter käppar i våra jul. Det finns ingen 'frihet' externt mig.
jag menar på att frihet är inte relativt den yttre världen.
Frihet för mig är en ren känsla som jag kan ha var som helst. (mitt inre är alltid (nästan) med mig)
och jag håller med dig i att principerna redan fungerar utan lagar, där är jag delvis med dig.
Lagar fungerar så länge en person naivt tror att det är heligt, Lagen raseras så fort inte folk tror på det,
och våra naturliga värderingar tar över. Vi vet instinktivt vad som är rätt och vad som är fel, det är naturligt.
tar jag dina sockor så blir du förbannad o ger mig en örfil... jag tar inte den risken, och jag vill inte se dig ledsen heller.
så det funkar bra utan virtuella sock lagar.
Men jag ser inte lagar som hinder för frihet.
"Sätter käppar i våra hjul"
Det är ett subjektivt antagande. Titta ut på världen och se hur den fungerar. Om det inte fanns någon frihetsprincip i världen då skulle ingenting kunna röra på sig överhuvudtaget, vilket innebär att ingenting skulle ha kunnat utvecklats, det skulle inte kunna finnas någon värld till att börja med, evolutionen skulle aldrig kunnat äga rum, våra kroppar och våra hjärnor skulle aldrig ha kunnat utvecklats och vi skulle aldrig ha kunnat ha den här konversationen. Betyder det att det aldrig någonsin uppstår hinder eller begränsningar? Nej inte alls, men dessa hinder är oftast temporära eftersom världen inte främjar hinder - med allt vad det innebär. Om världen skulle främja hinder då skulle livet aldrig kunnat uppstå och världen skulle aldrig ha kunnat bli till. Det är bara logiskt och om man tittar på världen och studerar den så ser man att det är förnuftigt och empiriskt också.
Du säger att allting går mot oordning, vart bor du nånstans? Har du aldrig upptäckt att det finns naturlagar i världen? Har du aldrig tänkt på att världen hela tiden befinner sig i ordning och att denna ordning hela tiden återuppstår? Om världen skulle gå mot oordning då skulle det innebära att naturlagarna är på väg att försvinna. Ser du några bevis för att det förhåller sig så?
Det är ett subjektivt antagande. Titta ut på världen och se hur den fungerar. Om det inte fanns någon frihetsprincip i världen då skulle ingenting kunna röra på sig överhuvudtaget, vilket innebär att ingenting skulle ha kunnat utvecklats, det skulle inte kunna finnas någon värld till att börja med, evolutionen skulle aldrig kunnat äga rum, våra kroppar och våra hjärnor skulle aldrig ha kunnat utvecklats och vi skulle aldrig ha kunnat ha den här konversationen. Betyder det att det aldrig någonsin uppstår hinder eller begränsningar? Nej inte alls, men dessa hinder är oftast temporära eftersom världen inte främjar hinder - med allt vad det innebär. Om världen skulle främja hinder då skulle livet aldrig kunnat uppstå och världen skulle aldrig ha kunnat bli till. Det är bara logiskt och om man tittar på världen och studerar den så ser man att det är förnuftigt och empiriskt också.
Du säger att allting går mot oordning, vart bor du nånstans? Har du aldrig upptäckt att det finns naturlagar i världen? Har du aldrig tänkt på att världen hela tiden befinner sig i ordning och att denna ordning hela tiden återuppstår? Om världen skulle gå mot oordning då skulle det innebära att naturlagarna är på väg att försvinna. Ser du några bevis för att det förhåller sig så?
Sceptisk skrev:"Sätter käppar i våra hjul"
Det är ett subjektivt antagande. Titta ut på världen och se hur den fungerar. Om det inte fanns någon frihetsprincip i världen då skulle ingenting kunna röra på sig överhuvudtaget, vilket innebär att ingenting skulle ha kunnat utvecklats, det skulle inte kunna finnas någon värld till att börja med, evolutionen skulle aldrig kunnat äga rum, våra kroppar och våra hjärnor skulle aldrig ha kunnat utvecklats och vi skulle aldrig ha kunnat ha den här konversationen. Betyder det att det aldrig någonsin uppstår hinder eller begränsningar? Nej inte alls, men dessa hinder är oftast temporära eftersom världen inte främjar hinder - med allt vad det innebär. Om världen skulle främja hinder då skulle livet aldrig kunnat uppstå och världen skulle aldrig ha kunnat bli till. Det är bara logiskt och om man tittar på världen och studerar den så ser man att det är förnuftigt och empiriskt också.
Du säger att allting går mot oordning, vart bor du nånstans? Har du aldrig upptäckt att det finns naturlagar i världen? Har du aldrig tänkt på att världen hela tiden befinner sig i ordning och att denna ordning hela tiden återuppstår? Om världen skulle gå mot oordning då skulle det innebära att naturlagarna är på väg att försvinna. Ser du några bevis för att det förhåller sig så?
Nej det var rent materialistsikt antagande,
Naturen har inte ett fritt fall av energi. Det är alltid en utjämning mellan energier i universum. Det är dess ryggrad.
Så ser världen ut. En cell blir infekterad av virus. celler oxiderar sönder, hela tiden en kamp om överlevnad.
utveckling sker när materia rör på sig, dansar med sin fiende.. Det är inte frihet, det är potentialer som jag har pratat om.
vid rätt tillfälle och energimängd så händer saker. Senast idag letade jag efter monopoler till magnetism. Dessa verkar inte existera i vårt rum.. varför ?, jag tror det är just på grund av att de inte är fria utan sin motpol. kanske fria magnet poler existerar, vem vet.. jag tror det inte.
energier strävar hela tiden mot utjämning eller högre entropi (kaos), Termodynamikens andra huvudsats.
liv har den egenskapen att det motverkar kaos och få en lägre 'entropi', dvs ordning. (ju mer avancerade byggstenar desto färre antalet kombinationer)
fast frihet för mig är rent subjektivt. verkligheten är hela tiden ett evigt kämpande ner till minsta lilla cells överlevnad,
tar en hamburgare på det, så jag överlever till nästa inlägg.
Marko
Ok, du talar om "kampen för överlevnad". Att utveckling sker när livet "dansar med sin fiende". Detta är också mytologi. Var finner du bevis för att celler slåss mot varandra? Jag säger inget om att det ibland uppstår hinder, men hinder är inte den främsta principen i universum och därför så är inte heller kampen den främsta principen för liv. Det ingår såklart kamp ibland för att kunna klara sig i konkurrensen, men det är inget krig mellan varelserna. Det kan vem som helst se genom att studera hur lejon beter sig. Lejon befinner sig inte i krig med dom andra djuren, när dom går och jagar så gör dom det enbart för att mätta sin mage, inte för att dom känner något slags hat gentemot dom andra djuren.
Civilisationen har alltid varit fixerad vid krig. Under Romartiden så hade man gladiatorspel. Om du läst något annat av vad jag skrivit så vet du hur jag ser på den saken. Gladiatorspelen representerar en mytologisk förståelse av hur världen fungerar. Det är en slags religion helt enkelt. Vår civilisation är proppfylld av sportterminologi och hänvisningar till sport i nästan alla sammanhang, våra värderingar bygger mycket på sport. Det ska vara fair play, rättvist, man får inte fuska, man ska kämpa tappert, osv. Jag har en annan utgångspunkt så jag når andra slutsatser.
De principer som jag pekar på i universum ger en annorlunda bild av vad som händer. Dessa principer är ödet, rymdtid, identitet och frihetsprincipen. Ödet är helt enkelt kausalitet, orsak och verkan. Eller början, pågående och slut. Födelse, liv och död. Med kausalitet så får man rymd och genom att det finns rymd så finns det också tid och en mängd andra principer. Med rymd och tid och kausalitet så får man en identitetsprincip som gör att två olika kroppar kan inte befinna sig på samma plats i rymdtiden samtidigt. De måste av nödvändighet befinna sig på olika platser på rymdtidsplanet. Detta är kropparnas frihet i rymdtiden.
Alltså; kausalitet -> rymd -> tid -> plats/er, med det följer identitetslagarna om att A=A och A=/=B, så om A aldrig kan vara B då betyder det att varje individ är sin egen och kan aldrig sägas vara någon annan. A kan aldrig bli B och B kan aldrig bli A. Vilket betyder också att A kan aldrig ta B's plats. B kan heller aldrig ta A's plats i det fysiska universum. Något måste flytta på sig hela tiden för att ge plats. Detta är vad jag menar med frihetsprincipen.
Småningom utvecklas medvetande i denna värld och det medvetande är är att vara medveten om något. Man är medveten om en värld, man är medveten om att man finns till i den här världen. Detta betyder att det inre speglar det yttre. Jag kan bara vara medveten om det finns något att vara medveten om.
Därför, om jag är medveten om att världen fungerar på ett visst sätt, då kan jag också förhålla mig till den på det sättet och leva efter det. Men om jag har en felaktig uppfattning, ett medvetande som är uppbyggt främst på spekulation och mytologi, då kommer mitt liv att bli därefter också. Om jag upplever mig att vara ofri då beror det inte på att jag inte realiserat någon "inre frihet" utan för att jag inte lever med rätt medvetenhet om hur världen fungerar. Våra kroppar och medvetanden har utvecklats tillsammans med den här världen, vilket betyder att vi är anpassade att leva här. Om vi skulle uppleva det som att vi inte passar in här, då innebär det att vi har ett falskt medvetande.
Ok, du talar om "kampen för överlevnad". Att utveckling sker när livet "dansar med sin fiende". Detta är också mytologi. Var finner du bevis för att celler slåss mot varandra? Jag säger inget om att det ibland uppstår hinder, men hinder är inte den främsta principen i universum och därför så är inte heller kampen den främsta principen för liv. Det ingår såklart kamp ibland för att kunna klara sig i konkurrensen, men det är inget krig mellan varelserna. Det kan vem som helst se genom att studera hur lejon beter sig. Lejon befinner sig inte i krig med dom andra djuren, när dom går och jagar så gör dom det enbart för att mätta sin mage, inte för att dom känner något slags hat gentemot dom andra djuren.
Civilisationen har alltid varit fixerad vid krig. Under Romartiden så hade man gladiatorspel. Om du läst något annat av vad jag skrivit så vet du hur jag ser på den saken. Gladiatorspelen representerar en mytologisk förståelse av hur världen fungerar. Det är en slags religion helt enkelt. Vår civilisation är proppfylld av sportterminologi och hänvisningar till sport i nästan alla sammanhang, våra värderingar bygger mycket på sport. Det ska vara fair play, rättvist, man får inte fuska, man ska kämpa tappert, osv. Jag har en annan utgångspunkt så jag når andra slutsatser.
De principer som jag pekar på i universum ger en annorlunda bild av vad som händer. Dessa principer är ödet, rymdtid, identitet och frihetsprincipen. Ödet är helt enkelt kausalitet, orsak och verkan. Eller början, pågående och slut. Födelse, liv och död. Med kausalitet så får man rymd och genom att det finns rymd så finns det också tid och en mängd andra principer. Med rymd och tid och kausalitet så får man en identitetsprincip som gör att två olika kroppar kan inte befinna sig på samma plats i rymdtiden samtidigt. De måste av nödvändighet befinna sig på olika platser på rymdtidsplanet. Detta är kropparnas frihet i rymdtiden.
Alltså; kausalitet -> rymd -> tid -> plats/er, med det följer identitetslagarna om att A=A och A=/=B, så om A aldrig kan vara B då betyder det att varje individ är sin egen och kan aldrig sägas vara någon annan. A kan aldrig bli B och B kan aldrig bli A. Vilket betyder också att A kan aldrig ta B's plats. B kan heller aldrig ta A's plats i det fysiska universum. Något måste flytta på sig hela tiden för att ge plats. Detta är vad jag menar med frihetsprincipen.
Småningom utvecklas medvetande i denna värld och det medvetande är är att vara medveten om något. Man är medveten om en värld, man är medveten om att man finns till i den här världen. Detta betyder att det inre speglar det yttre. Jag kan bara vara medveten om det finns något att vara medveten om.
Därför, om jag är medveten om att världen fungerar på ett visst sätt, då kan jag också förhålla mig till den på det sättet och leva efter det. Men om jag har en felaktig uppfattning, ett medvetande som är uppbyggt främst på spekulation och mytologi, då kommer mitt liv att bli därefter också. Om jag upplever mig att vara ofri då beror det inte på att jag inte realiserat någon "inre frihet" utan för att jag inte lever med rätt medvetenhet om hur världen fungerar. Våra kroppar och medvetanden har utvecklats tillsammans med den här världen, vilket betyder att vi är anpassade att leva här. Om vi skulle uppleva det som att vi inte passar in här, då innebär det att vi har ett falskt medvetande.
Att saker inte kan befinna sig på samma plats är inte helt givet och ser inte det som ett samband för identitet.
Min identitet är min själ. Hur du identifierar dig är säkert annorlunda.
Att det kan finnas andra rum och tid eller naturliga samband som vi inte känner till tror jag på med största sannolikhet.
att säga 'att man inte passar in här', tolkar jag som att man säger att man har en själ som existerar upplevelsemässigt utanför rummet. Även här tar jag det inte för självklart att det skulle vara så. Först när vi vet hur rummet är konstruerat kan vi dra slutsatserna sant eller falskt, innan så blir det bara lotto av det hela.
Att djur äter varandra utan att föra krig, tja det kanske dom gör. Men ta tex lejon hanar som dödar sina kullar efter att honan har fött, en form av krig om genernas kamp. Honan jagar bort hanen efter förlossningen.
Ett kattdjur ger sig inte in i onödiga strider med risk för att skada sig och därmed riskera att inte kunna jaga framöver.
Hade dom varit mäktiga så hade dom betet sig som vargen som kan döda mer än den äter upp. Sen leker katter gärna med mindre byten för att hålla skickligheten uppe, ganska grymt att se på när 'katten' leker med råttan.
människans natur är nog den samma i mångt och mycket. Religionerna har inte format våra tankar, men dom har gjort ett bra försök, tyvärr faila dom med att människan först och främst vill överleva och gud kommer i andra hand.... kanske tom sista hand för många.
krig tror jag är ett religöst koncept.
Dubbelmoral är effekten av religioner där folk påstår sig tro men inte tror. (tänker på viss statestik om vem som påstår sig lyda gud och vem som är bered att dö för sin gud)
falskhet kommer mycket från makten och kanske religioner. etc
men inte allt har med religion att göra. Frihet tror jag dom har försökt styra, men aldrig komit åt.
Däremot tror jag att din syn är effekten av religioner och materiasiltim. (no offence)
Andlighet har inget med religioner att göra, men religionerna har velat ta patent på det.
själv har jag en viss natur tro, och dess ande kan ge oss frid,
naturen i sig har ett ganska våldsam sätt utan frihet i existentiell materialistsik mening.
Min identitet är min själ. Hur du identifierar dig är säkert annorlunda.
Att det kan finnas andra rum och tid eller naturliga samband som vi inte känner till tror jag på med största sannolikhet.
att säga 'att man inte passar in här', tolkar jag som att man säger att man har en själ som existerar upplevelsemässigt utanför rummet. Även här tar jag det inte för självklart att det skulle vara så. Först när vi vet hur rummet är konstruerat kan vi dra slutsatserna sant eller falskt, innan så blir det bara lotto av det hela.
Att djur äter varandra utan att föra krig, tja det kanske dom gör. Men ta tex lejon hanar som dödar sina kullar efter att honan har fött, en form av krig om genernas kamp. Honan jagar bort hanen efter förlossningen.
Ett kattdjur ger sig inte in i onödiga strider med risk för att skada sig och därmed riskera att inte kunna jaga framöver.
Hade dom varit mäktiga så hade dom betet sig som vargen som kan döda mer än den äter upp. Sen leker katter gärna med mindre byten för att hålla skickligheten uppe, ganska grymt att se på när 'katten' leker med råttan.
människans natur är nog den samma i mångt och mycket. Religionerna har inte format våra tankar, men dom har gjort ett bra försök, tyvärr faila dom med att människan först och främst vill överleva och gud kommer i andra hand.... kanske tom sista hand för många.
krig tror jag är ett religöst koncept.
Dubbelmoral är effekten av religioner där folk påstår sig tro men inte tror. (tänker på viss statestik om vem som påstår sig lyda gud och vem som är bered att dö för sin gud)
falskhet kommer mycket från makten och kanske religioner. etc
men inte allt har med religion att göra. Frihet tror jag dom har försökt styra, men aldrig komit åt.
Däremot tror jag att din syn är effekten av religioner och materiasiltim. (no offence)
Andlighet har inget med religioner att göra, men religionerna har velat ta patent på det.
själv har jag en viss natur tro, och dess ande kan ge oss frid,
naturen i sig har ett ganska våldsam sätt utan frihet i existentiell materialistsik mening.
jag har läst dina texter men är inte överense.
du tar upp mängder av indicier som var och en bör prövas för sig.
jag började att försöka citera ditt inlägg, men det hade slutat med 3 sidor med citat och kommentarer.
i vissa saker är jag med dig, mestadels tycker jag att du har en överdriven tro på religioners impact på mänskligheten.
Jag drömmer inte, jag ser och jag pratar med folk, dom är normala och inte många tror på den gud som du beskriver.
folk är inte fundamentalister eller dumma i huvvet. Dom har fattat sen barnsben vad makten vill.
Den generation som växer upp idag kommer bli än mer kritisk och inte lika accepterande som vi är.
min frihet speglar inte det yttre. det speglar min känsla för hur min själ mår.
bättre liv i det yttre kan i bästa fall göra det lite mer gynnsamt för hur jag mår,
men min själ är bakom det materialistisa och jag har tidigare försökt förklara det som en brygga mellan själ-tanke(hjärna)-och yttre världen. själen är immateriell för mig. andra kallar det för livsenergi.
du tar upp mängder av indicier som var och en bör prövas för sig.
jag började att försöka citera ditt inlägg, men det hade slutat med 3 sidor med citat och kommentarer.
i vissa saker är jag med dig, mestadels tycker jag att du har en överdriven tro på religioners impact på mänskligheten.
Jag drömmer inte, jag ser och jag pratar med folk, dom är normala och inte många tror på den gud som du beskriver.
folk är inte fundamentalister eller dumma i huvvet. Dom har fattat sen barnsben vad makten vill.
Den generation som växer upp idag kommer bli än mer kritisk och inte lika accepterande som vi är.
min frihet speglar inte det yttre. det speglar min känsla för hur min själ mår.
bättre liv i det yttre kan i bästa fall göra det lite mer gynnsamt för hur jag mår,
men min själ är bakom det materialistisa och jag har tidigare försökt förklara det som en brygga mellan själ-tanke(hjärna)-och yttre världen. själen är immateriell för mig. andra kallar det för livsenergi.
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 14 och 0 gäster