Oändligheten - hur tänker ni er den?
Moderator: Moderatorgruppen
Oändligheten - hur tänker ni er den?
Hur tänker ni er oändligheten?
Låt oss säga att vi gestaltar de naturliga positiva talen med hjälp av en tallinje från noll till oändligheten. Hur tänker ni er talen på denna linje? Symboliseras ett tal av en punkt på linjen (= ett tal är något dimensionslöst som blott markerar en rumslighet) eller av sträckan från noll till den punkt där talet finns? Då utgör varje tal en potentiell mätbar enhet (betingat av sort) men är inte dimenslös som en punkt.
En oändlighet av punkter blir då storleksmässigt analog med noll (noll o noll e noll som Peps sjöng en gång) - medan en oändlighet av "företeelser" som har två- eller flera dimensioner (t.ex. kosmos) och därmed är mätbara får en oändlig storlek och därmed inte är analog med noll.
Oändligt antal punkter (0 + 0 + 0...) ryms i varje storlek hur liten den än är (1D - 2D - 3D) och ur den aspekten är allt mätbart "lika oändligt" - de rymmer alla oändligt med punkter - då sådana ju inte "tar plats".
En ändligt omfattande storhet som kosmos kommer då att omfatta allt - medan "punkten" ingår i allt.
/Algotezza
Låt oss säga att vi gestaltar de naturliga positiva talen med hjälp av en tallinje från noll till oändligheten. Hur tänker ni er talen på denna linje? Symboliseras ett tal av en punkt på linjen (= ett tal är något dimensionslöst som blott markerar en rumslighet) eller av sträckan från noll till den punkt där talet finns? Då utgör varje tal en potentiell mätbar enhet (betingat av sort) men är inte dimenslös som en punkt.
En oändlighet av punkter blir då storleksmässigt analog med noll (noll o noll e noll som Peps sjöng en gång) - medan en oändlighet av "företeelser" som har två- eller flera dimensioner (t.ex. kosmos) och därmed är mätbara får en oändlig storlek och därmed inte är analog med noll.
Oändligt antal punkter (0 + 0 + 0...) ryms i varje storlek hur liten den än är (1D - 2D - 3D) och ur den aspekten är allt mätbart "lika oändligt" - de rymmer alla oändligt med punkter - då sådana ju inte "tar plats".
En ändligt omfattande storhet som kosmos kommer då att omfatta allt - medan "punkten" ingår i allt.
/Algotezza
Algotezza aka Algotezza
- freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Re: Oändligheten - hur tänker ni er den?
Hej AlgotezzaAlgotezza skrev:Hur tänker ni er oändligheten?
Låt oss säga att vi gestaltar de naturliga positiva talen med hjälp av en tallinje från noll till oändligheten. Hur tänker ni er talen på denna linje? Symboliseras ett tal av en punkt på linjen (= ett tal är något dimensionslöst som blott markerar en rumslighet) eller av sträckan från noll till den punkt där talet finns? Då utgör varje tal en potentiell mätbar enhet (betingat av sort) men är inte dimenslös som en punkt.
En oändlighet av punkter blir då storleksmässigt analog med noll (noll o noll e noll som Peps sjöng en gång) - medan en oändlighet av "företeelser" som har två- eller flera dimensioner (t.ex. kosmos) och därmed är mätbara får en oändlig storlek och därmed inte är analog med noll.
Oändligt antal punkter (0 + 0 + 0...) ryms i varje storlek hur liten den än är (1D - 2D - 3D) och ur den aspekten är allt mätbart "lika oändligt" - de rymmer alla oändligt med punkter - då sådana ju inte "tar plats".
En ändligt omfattande storhet som kosmos kommer då att omfatta allt - medan "punkten" ingår i allt.
/Algotezza
Vilken spännande fråga! Verkligen!!! Ja det där med abstraktion är intressant. Min gissning är att vårt språk här sätter gränser för att de facto uttala i ord hur man tänker sig oändligheten (om den nu över huvud taget går att tänka sig?). Så som jag ser det refererar ordet oändlighet till tre huvudtyper av fenomen: 1) Idén om en oändlighet (vår fantasi om den), 2) en eventuellt objektivt (ontologiskt) sann (eller existerande) oändlighet för rum och/eller tid) samt 3) den matematiska oändligheten. Den första (1) varianten (idén), ja den kan vi ju komma överrens om oss människor emellan, forma på ett sådant sätt som vi förstå och anser vara en passande modell. Den kanske vi kan tänka oss, likt det du beskriv med talen, att något aldrig tar slut, evigheten etc. Den andra (2), ja det är en ontologisk frågeställning, likt den om det finns liv på andra planeter etc, dvs är världen beskaffat på ett sådant sätt att det som vi har som en idé (1) om oändligheten de facto existerar i enlighet med variant 2? Om så är fallet, kan vi då förstå och tänka oss även den (dvs idén realiserad)? Gissningsvis är det väldigt svår eftersom vi till och med har svårt att exakt abstrahera mer världsliga fenomen, så som hur vår hjärna fungerar, hur eventuella elementarpartiklar egentligen är beskaffade, hur Andromedaglaxens storlek egentligen ska försås (kan vi förstå den storleken?) etc. Den tredje (3) varianten, ja den utgör nog mest ett verktyg för matematiker i olika sammanhang och behöver inte med nödvändighet ha med 1 och 2 att göra! Huruvida de går och tänka sig eller inte handlar nog mer om färdighet i matematik än annat.
Ett kortfattat svar på din mer kognitiva fråga är att jag tänker mig evigheten som ett stort rum som aldrig tar slut samt ibland detta rum fyllt av något känt objekt som finns i en sådan mängd att den aldrig tar slut. Den tanken är dock bara min abstrakta visualisering för att i någon mån kunna hantera begreppet i t.ex. sådana här diskussioner och sammanhang. Då jag inte är en matematiker har jag inte den relationen till oändligheten.
Vänligen
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
praktik: Jag börjar med min ändliga linjal och allt eftersom så bygger jag på mot oändligheten efter behov.
japp, nu ligger den på bordet här... och jag börjar räkna... 0.1.2. hey mr ! dont fool me now!... jag ser ju att du inte börjar här alls uten mer där...flyttar stickan och jag börjar räkna 0 1 2.. haha jag e inte dum.. du försöker blåsa mig igen herr nature... -du börjar inte alls här eller där utan låångt borta där !..
Förr reste jag i drömmarna till noll och ingenting.. hittade aldrig det, sen kom den där jäkla planck och la dit en liten mur.. (och mina resor slutar vid den matematiska muren : (
"Oändligheten - hur tänker ni er den?"
oändligheten föreställer jag mig som en paradox av logik som bryts ner till filosofi som inte funkar. (filosofi och medvetande är en naturkraft i sig)
i en värld där det ena påverkar det andra och det tredje påverkas inte direkt men indirekt.
varje punkt är sin egen oändlighet.
för ett par nätter sedan drömde jag om ett mönster som inte skulle kunna avbildas,
den levde med sin energi och hastighet.
japp, nu ligger den på bordet här... och jag börjar räkna... 0.1.2. hey mr ! dont fool me now!... jag ser ju att du inte börjar här alls uten mer där...flyttar stickan och jag börjar räkna 0 1 2.. haha jag e inte dum.. du försöker blåsa mig igen herr nature... -du börjar inte alls här eller där utan låångt borta där !..
Förr reste jag i drömmarna till noll och ingenting.. hittade aldrig det, sen kom den där jäkla planck och la dit en liten mur.. (och mina resor slutar vid den matematiska muren : (
"Oändligheten - hur tänker ni er den?"
oändligheten föreställer jag mig som en paradox av logik som bryts ner till filosofi som inte funkar. (filosofi och medvetande är en naturkraft i sig)
i en värld där det ena påverkar det andra och det tredje påverkas inte direkt men indirekt.
varje punkt är sin egen oändlighet.
för ett par nätter sedan drömde jag om ett mönster som inte skulle kunna avbildas,
den levde med sin energi och hastighet.
ravel skrev:Jo energi, allt är olika slags energier.
Menar att om jag tittar på mig själv och hur tex min utveckling, beteende, tankar osv så är ju allting i cykler och så även oändligheten.
Jag kanske inte förstår frågan som en lärd utan bara som den jag är o min upplevelse i ämnet.
håller med dig.
vad är det vi ska mäta ? Det är som du säger att allt är olika energier,
även ateisterna är bundna till den monoteistiska religionen där gud skapade allt och människan var något unikt och något som inte hör hemma i naturen.
vi är en del av energiflödet i universum, våra tankar, våra viljor, vår fria vilja och allt är energier som påverkar och influerar.
om jag mäter massa så är det ju bara en liten del av rummet. om jag mäter mina tankar så blir det ju en annan del av rummet.
inte lika lätt att avgöra hur lång energi som en tanke har
även ateisterna är bundna till den monoteistiska religionen där gud skapade allt och människan var något unikt och något som inte hör hemma i naturen
Det är för mig overkligt att man kan tänka så.
Kommer att tänka på en annan sak då, att människan kanske helt inte kommer ifrån jorden
menar att vi är ihopblandade med de jordiska djuriska djuren o halvt från en annan främmande dimension/värld.
typ utomjordingar och att det är därför vi förnekar oss och ska leta efter lösningar utanför oss själva/naturens gång.
Fast de där har ju ingen betydelse ifråga, utomjordingar har säkert oxå cykler o lever cykliskt i cykler
-
Sefket Ramovic
- Avslutat konto
- Inlägg: 505
- Blev medlem: 18 mar 2011 12:24
- Ort: många gånger har jag velat vakna ur en dröm, vaknat och funnit att jag drömmer!
-
transversal
- Inlägg: 1673
- Blev medlem: 24 nov 2008 22:21
- Ort: Göteborg
transversal skrev:Som två speglar mitt emot varandra ...
: ) en ide av evighetslykta var att skicka in ljus i en kula med en spegelyta på insidan. och på utsidan skulle man kunna titta igenom spegeln in till ljuset... det var ingen ljus ide det.. men jag var ju bara 15 bast då..
två speglar som reflekterar ljus i all evighet borde teoretiskt sett funka...
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 40 och 0 gäster