-intelligens, FINNS DEN?

[* KYREUS *]

Alla talar om intelligens, men få kan fullt ut definiera den.
Åtminstone om man ser till intelligensens
URSPRUNGLIGA "sitz in leben", dvs - VAR ÄR DEN URSPRUNGLIGA
INTELLIGENSENS SK HEMORT.

Nu kommer en ny bok som hävdar att det finns en
själens intelligens. På förlaget Richters har författaren Richard A. Bowell
utgett en bok med den fyndiga (?) titeln
"7 steg mot själslig intelligens".

Det är ju intressant. Författaren bygger ju nämligen hela sin tes på för-förståelsen att människan skulle ha en själ. Inte ens det är ju - eh! - consensus kring. För knappt någon har ju lyckats fullt ut ringa in vad som är människans själ. Nåväl. Vilka är då de 7 stegen? Jag citerar:

1. Insikt 2. Mening 3. Utvärdering 4. Centrering 5. Vision
6. Projicering 7. Mission

För mig, som ännu bara har tittat i boken flyktigt, liknar Bowells teser mera ett slags karta för livets väg. Är det intelligens??

>>>> Fråga för dagen till oss på FH: VAD ÄR INTELLIGENS? Egentligen.


Nyfikne *Kadmos

[Tractatus]

Jag kan vara extremt duktig i matematik- lösa logiska uppgifter skarpsinnigt och snabbt, men samtidigt är jag asocial och i total brist på språkbegåvning. Är jag intelligent? Jag kan ju samtidigt vara matematiskt begåvad, men torska på alla andra områden.

Vad intelligens är, är alltså främst en definitionsfråga. Här går teorierna om vad intelligens är åt olika håll.

Vill vi mena att intelligens är förmågan till ett logiskt tänkande-då är man väl intelligent om man med bravur klarar av ett IQ-test. Men vad är ett logiskt tänkande egentligen? Att systematiskt kunna ordna trianglar enligt ett mönster?

För att undkomma och ta sig ur problemet med definitioner borde vi definiera Intelligens på ett mer universellt och flexibelt sätt, en mindre problembenägen definition på intelligens skulle exemepelvis rent övergrippande vara; förmågan att kunna ta emot information, bearbeta den till kunskap,bibehålla denna, samt kunna applicera den i olika situationer.

Men nu dyker en intressant fråga upp, föds vi som en tabula rasa, eller har vi alla olika grader av förmågor inneboende när vi kommer till världen? Ty, om det är så att vi inte föds "blanka" ,sätts begreppet intelligens på nytt prov- och måste därför omvärderas.

[* KYREUS *]

TABULA RASA? Skulle människan >>>> K U N N A <<<<< existera om vi vore födda som tabula rasa? Det tror jag inte. Redan djuren, tex fåglarna, har ju sina välbekanta sk instinkter. Och människan: tänkt på alla personliga kvaliteter som tycks medfödda: Ex musikalitet, bollsinne mm.

- - - Vad tror du själv, bäste FH-kollega? Tror du vi föds tabula rasa?



Fundersamme *Kadmos

[Tractatus]

Nej.

Att vi föds utan någon som helst kunskap/instinkt som bland andra Locke, och Hobbes hävdade och argumenterade för har jag ytterst svår att tänka mig.

Det finns bland annat psykologiska undersökningar som visar att spädbarn reagerar olika, på olika stimuli; positivt på leenden och negativt på dystra miner.

Bara ett sådant faktum omkulkastar hela idén med tabula rasa.

[* KYREUS *]

Bästa skribentkollega! Som en konsekvens av dessa båda våra synbarligen gemensamma ståndpunkter ang omöjligheten av ett fenomen som TABULA RASA, uppstår då den intressanta följdfrågan:

- Varifrån kommer då dessa sk kvaliteter som det du nämner
och det jag ursprungligen nämner (=sk intelligens)??
Vad anser TRACTATUS??


Wallraff*Kadmos

[Tractatus]

Mitt enda svar, utan att argumentera för mitt påstående, är Gud. Nu hamnar jag säker i ett prekärt läge i ögonen hos de som inte hävdar att det finns en skapare, en orörlig röra - en början till allt.

Jag vill inte i denna fråga lämna filosofin åt religionen, det behövs inte (min uppfattning är annars att där filosofin tar slut, tar religionen över,eller kanske bättre formulerat, en del av filosofins uppgift, en del, är att hjälpa människan att på systematiskt sätt, med tankens, förnuftet och kunskapens gagn nå insikt om gud), men jag oerhört svårt att tänka mig, ett annat svar på denna fråga.

I svaret på en fråga av denna karaktär, där en skapare elimineras blir svaren varje gång självmotsägande, cirkulära och oändliga.

[* KYREUS *]

Tack, bäste Kollega; tack för att du går hela den reflekterande vägen och ser orsakskedjan; dvs alltings ursprung. Kadmos anser ju nämligen liksom många att allting har ett ursprung - att orsak och verkan hänger samman.

Frågan för dagen: om man förnekar en "URSPRUNGSKRAFT", hävdar
man då inte samtidigt att tillvaron är ett
SJÄLVSPELANDE PÍANO??


veckpannan*Kadmos

[Tractatus]

Frågan för dagen: om man förnekar en "URSPRUNGSKRAFT", hävdar
man då inte samtidigt att tillvaron är ett
SJÄLVSPELANDE PÍANO??

Det verkar så.
Den som förnekar en "ursprungskraft" finner sig snabbt i en prekär situation. Ty varifrån kommer allt? Det enda svaret vi mäktar med är; en evig kraft, en orörd röra, en Gud. Vem har skapat Gud då, kan man invända. Det är fel fråga -då svaret kommer att upprepa sig oändligt.
Låt oss därför anta att Gud/ursprungskraften är evig.

Oj vad det blev off-topic

[* KYREUS *]

Frågan blir då, ifall den sk ursprungskraften är evig, finns individuell intelligens - alltså genuin identitet??

*Kadmos

[Tractatus]

Frågan blir då, ifall den sk ursprungskraften är evig, finns individuell intelligens - alltså genuin identitet??

Absolut. Intelligens, låt oss avskärma definitionen av ordet till förmågan att tänka och förstå, innefattar en bred mångfald av byggstenar, element och ingredienser. Utifrån dessa, till antal säkerligen otroligt många faktorer, bygger vi vår identitet. På så sätt kan vi säga att genuin identitet, som Du säger, finns. Låt oss jämföra identitet med talen 0-9 -Utfifrån det ändliga antalet siffror, element, kan vi få ett oändligt antal kombinationer, vilka var för sig är genuina och unika - precis på samma sätt som identitet.

Gud är oändligheten.

[* KYREUS *]

Tack för ditt svar käre Tractatus. Har en ny följdfråga till dig, men först en personlig reflektion om din sida: gillar din nya symbol; bildsymbolen alltså...varifrån har du fått den?, om man får fråga. /Nåväl:/

Det talas ibland om vikten av att differentiera; speciellt
synen på värdering av mental kompetens -
det vi ofta kallar - just det: INTELLIGENS.

FRÅGA för dagen: Vilka slags intelligenser menar du bäste
skribentkollega är relevanta här,
på detta forum?
Jag menar, vi brukar ju tala om:
>>> IQ
>>>>>>>> EQ
>>>>>>>>>>>>>> SQ


...vad mera??? *Kadmos

[suchanother]

Utifrån dessa, till antal säkerligen otroligt många faktorer, bygger vi vår identitet.

Således är människan en helhet av delar där summan av delarna gör ett kvalitativt språng och manifesterar sej i individualiteten?
Finns en annan aspekt; människan kan tänka abstrakt och har förmågan att uppfatta sig själv som människa (helhet) och som en del i helheten (individ).
Alltså hävdar jag att identitetens ursprung finns i människans förmåga att tänka abstrakt.

[Squirrel]

De sju stegen:

1. Insikt 2. Mening 3. Utvärdering 4. Centrering 5. Vision
6. Projicering 7. Mission

Jag ser inte varför de skulle vara sju steg på vägen mot intelligens. Jag ser inte varför man skulle ordna dem i den kronoligin. Insikt är bra, mening är en sak som ställer till med lika mycket trassel som nytta när det gäller förståelse, utvärdering är bra särskillt i mombination med tester, centrering kan tolkas på många sätt och jag vet inte vad som avses här, prijicering ser jag som ett vanligt misstag snarare än som ett framsteg och misssion har inget med intelligens att göra. Är man verkligt intelligen bör man veta bättre än att tvinga på andra sina ideer då man som intelligens vet att man kan ha fel på många sätt.

Vill vi mena att intelligens är förmågan till ett logiskt tänkande-då är man väl intelligent om man med bravur klarar av ett IQ-test. Men vad är ett logiskt tänkande egentligen? Att systematiskt kunna ordna trianglar enligt ett mönster?

IQ-test mäter egentligen bara förmågan att lösa IQ-test och det säger inte så mycket om något annat. Det går att träna upp sig i att lösa IQ-test utan att bli särskillt mycket intelligentare innom andra områden och det går att vara ruggit inteligent innom andra områden men fela i IQ-test.

Definitionen:

...
förmågan att kunna ta emot information, bearbeta den till kunskap,bibehålla denna, samt kunna applicera den i olika situationer.
...

Jag tycker att den är bra särksillt om man ändrar "olika" till "nya".

Men nu dyker en intressant fråga upp, föds vi som en tabula rasa, eller har vi alla olika grader av förmågor inneboende när vi kommer till världen? Ty, om det är så att vi inte föds "blanka" ,sätts begreppet intelligens på nytt prov- och måste därför omvärderas.

Huruvida vi föds blanka eller inte beror på hur man ser det. För det första finns det studier som visar att det sker en viss inlärning under fosterstadiet och då främst i dess slutskede. Om vi då istället för födseln backar tillbaka lite till så att fostret ännu inte hunnit lära sig något och ser hur situationen är då så är vi i princip där vi var nyss fast barnet inte lämnat livmodern än.

Tabula rasa. Tommt blad. Inget skrivet än. Att barnet lär sig saker senare tyder på att det har förmågor till inlärning. Det har sinnen och en hjärna att behandla sinnesdata med. Ett tomt blad saknar detta. Det närmaste man kommer liknelsen mellan barnet och det tomma bladet är antagligen när barnet saknar stimuli från sinnen. Så fort sinnen börjar fungera påverkar det hjärnans utveckling och det börjar forma individen. Frågan är om man kan tala om en individ innan sinnesdata börjar inverka på utvecklingen. När uppstår medvetenheten? Är det innan eller efter att sinnesdata formar hjärnan till något annat än ett sokrivet blad? Personligen tror jag att medvetenhen växer fram succesivt och att stimuli från sinnen är en viktig del av denna process. Därmed skulle det vara konstigt att säga att man föds som en tabula rasa.

Å andra sidan är det kanske mindre viktigt i början vad man får för information via sinnena. Det kanske inte gör så stor skillnad vad man får för sinnesdata och att det viktiga under den första är att man får sinnesdata tillhjärnan snarare än vad man får för data? Det gör säkert stor skillnad om det är direkta trauman man utsätts för men en normal trygg miljö kanske inte formar individen så mycket på grund av dess nyanser utan mer som en naturlig process och att nyansrena spelar roll först senare? Personligen tror jag att nyanser är viktiga och spelar roll redan i tidigt stadium om än på annat sätt än senare.

Bästa skribentkollega! Som en konsekvens av dessa båda våra synbarligen gemensamma ståndpunkter ang omöjligheten av ett fenomen som TABULA RASA, uppstår då den intressanta följdfrågan:

- Varifrån kommer då dessa sk kvaliteter som det du nämner
och det jag ursprungligen nämner (=sk intelligens)??
Vad anser TRACTATUS??

Mitt enda svar, utan att argumentera för mitt påstående, är Gud. Nu hamnar jag säker i ett prekärt läge i ögonen hos de som inte hävdar att det finns en skapare, en orörlig röra - en början till allt.

Jag vill inte i denna fråga lämna filosofin åt religionen, det behövs inte (min uppfattning är annars att där filosofin tar slut, tar religionen över,eller kanske bättre formulerat, en del av filosofins uppgift, en del, är att hjälpa människan att på systematiskt sätt, med tankens, förnuftet och kunskapens gagn nå insikt om gud), men jag oerhört svårt att tänka mig, ett annat svar på denna fråga.
...

Att hänvisa till Gud förklarar inget. Det är i princip att påstå att något sker på grund av "en standrardförklaring vi inte kan förklara". Om man ser till utvecklingen av ett foster och senare av ett spädbarn så finns det mängder med saker som är med och påverkar utvecklingen. Vi har kroppslig utveckling och tillväxt, tidiga stimuli av nerver via sinnen som bevisligen påverkar hur hjärnan utvecklas. Vi ser en succesiv utveckling till större och större medvetenhet och insikt. Behövs det en första rörare för att förklara detta när vi beviskigen har en massa rörelse som det är?

...
I svaret på en fråga av denna karaktär, där en skapare elimineras blir svaren varje gång självmotsägande, cirkulära och oändliga.

Jag ser många gånger religion som ett gissel för filosofin. När det blir för svårt och besvärligt kan man ta den enkla vägen och gå till religionen istället för att bita i det sura äpplet och reda ut problemen.

Tack, bäste Kollega; tack för att du går hela den reflekterande vägen och ser orsakskedjan; dvs alltings ursprung. Kadmos anser ju nämligen liksom många att allting har ett ursprung - att orsak och verkan hänger samman.

Frågan för dagen: om man förnekar en "URSPRUNGSKRAFT", hävdar
man då inte samtidigt att tillvaron är ett
SJÄLVSPELANDE PÍANO??


veckpannan*Kadmos

Antar man principen av en orörd rörare så finns det ingen garanti för att det skulle finnas endast en sådan, att den skulle ha några av de egenskaper som antas i Bibeln (intelligens, allsmäktighet, etc). Det finns heller inget som hindrar att principen är närvarande och verksam jämt i vår vardag. Vad om kvantmekanikens slumpartare fenomen verkligen är sann slump och inte alls kopplad till vare sig intelligens eller orsakssamband? Alltings början behöver inte vila på en avvikelse från deterministiska samband.

[Tractatus]

Kadmos/

Månen=)Månen känns så oskyldig och anspråklös=)
Dessutom är den fin. Googlade på "moon" och där fanns den-leende tom. Perfekt! Föll mig i smaken direkt.

Till frågan.

Har tittat runt lite i de olika trådarna på forumet. Vad som slår mig med häpnad är att det finns personer som lider av stor brist på kommunikationsförmåga, och ödmjukhet.

Jag tror att just ödmjukhet är en ovärderlig egenskap i sammanhang som dessa, i diskussioner på "högre" nivå, så att säga. Att utbyta tankar, sin kunskap som man samlat på sig, erfarenheten - dvs sig själv som människa, kan vara ett ömtåligt ämne. En välmående, konstruktiv diskussion kräver i längden ödmjukhet från de inblandade, och argumentation som givetvis kan och många gånger måste vara kritiserande, men på konstruktivt och respektfullt manér.
Den insikiten måste tas i beaktande. Den så kallade interpersonala intelligensen.

Så länge man har det i åtanke, kommer man långt, oavsett om man, olyckligtvis, scorar lågt på de andra områdena- Ty så länge man är ödmjuk och kommunicerar på ett respektfullt sätt, kommer man alltid att lära sig nytt. Dessutom bidrar man till en trevlig atmosfär, som vidare motiverar och stimulerar till deltagande.

[Tractatus]

Squirrel:

Om man ser till utvecklingen av ett foster och senare av ett spädbarn så finns det mängder med saker som är med och påverkar utvecklingen. Vi har kroppslig utveckling och tillväxt, tidiga stimuli av nerver via sinnen som bevisligen påverkar hur hjärnan utvecklas. Vi ser en succesiv utveckling till större och större medvetenhet och insikt. Behövs det en första rörare för att förklara detta när vi beviskigen har en massa rörelse som det är?

Absolut, håller med dig i mångt och mycket. Men förklara då för mig, varifrån kommer den rörelsen som Du talar om, den som ser till att vi har en massa rörelse, som Du uttrycker det. För någonting kan inte finnas/hända utan orsak och verkan. Inte i vår begreppsvärld.