Ursprungsargument mot Guds existens, applicerat på människan

Moderator: Moderatorgruppen

Lill-Leif
Inlägg: 335
Blev medlem: 12 jan 2011 15:12

Ursprungsargument mot Guds existens, applicerat på människan

Inläggav Lill-Leif » 06 maj 2011 13:13

(Detta är i ursprung ett argument mot Guds existens men jag tillämpar det på en människa istället, placerade det därför inte i religion/andlighet)

Låt oss säga att en människa befinner sig i en liten, deterministisk värld och har kunskap om alla variabler. Hur handskas man med det faktum att man i förväg vet hur man kommer att handla om både 10sek, 10 timmar och 10 år osv?

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Re: Ursprungsargument mot Guds existens, applicerat på männi

Inläggav freddemalte » 06 maj 2011 13:37

Lill-Leif skrev:(Detta är i ursprung ett argument mot Guds existens men jag tillämpar det på en människa istället, placerade det därför inte i religion/andlighet)

Låt oss säga att en människa befinner sig i en liten, deterministisk värld och har kunskap om alla variabler. Hur handskas man med det faktum att man i förväg vet hur man kommer att handla om både 10sek, 10 timmar och 10 år osv?
Hej Lill-Leif

Detta är ett roligt tankeexperiment, med emfas på tankeexperiment! Jag antar att denna människa, i den lilla världen, har ett intellekt som är sådant att hon kan använda kunskapen till att analysera tillvaron till den grad att hennes föraningar om de deterministiska förloppen är något som kommer att överensstämma med det som vi i vardagligt tal kalla för framtiden?

Nu vet vi ju inte riktigt vad denna exempelperson har för psyke i övrigt, varför det är svårt att uttala sig om hur hon kommer att handskas med det faktum att hon vet vad hon kommer att göra i resten av hennes liv?

Gissar i alla fall på att om hon räknat ut att hon snart kommer att hamna i grymma plågor så kommer hon att leva med en stor skräck och ångest inför den dagen då det kommer, en dag som hon känner till och har koll på. Om hon vet att hon kommer att få njuta väldigt mycket, ja då kommer hon att bli på gott humör och antagligen njuta fram till denna dag. Detta förutsätter dock att hon är som "de flesta" människor verkar vara, dvs ogilla det som smärtar och gilla det som är njutningsfullt.

Vänligen

Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.

Sefket Ramovic
Avslutat konto
Inlägg: 505
Blev medlem: 18 mar 2011 12:24
Ort: många gånger har jag velat vakna ur en dröm, vaknat och funnit att jag drömmer!

Re: Ursprungsargument mot Guds existens, applicerat på männi

Inläggav Sefket Ramovic » 06 maj 2011 15:34

:D  :)  :)  :D

Lill-Leif
Inlägg: 335
Blev medlem: 12 jan 2011 15:12

Re: Ursprungsargument mot Guds existens, applicerat på männi

Inläggav Lill-Leif » 06 maj 2011 16:20

Sefket Ramovic skrev:
Eftersom världen redan är deterministiskt så handskas man med dom precis så som man måste handskas med dom.


Undrar om man inte skulle bli sinnessjuk i samma stund som man blev allvetande. Finns det försvarsmekanismer mot allveteri? :)

Sefket Ramovic
Avslutat konto
Inlägg: 505
Blev medlem: 18 mar 2011 12:24
Ort: många gånger har jag velat vakna ur en dröm, vaknat och funnit att jag drömmer!

Re: Ursprungsargument mot Guds existens, applicerat på männi

Inläggav Sefket Ramovic » 06 maj 2011 16:20

:D  :)  :)  :D

Lill-Leif
Inlägg: 335
Blev medlem: 12 jan 2011 15:12

Re: Ursprungsargument mot Guds existens, applicerat på männi

Inläggav Lill-Leif » 06 maj 2011 19:04

Sefket Ramovic skrev:
Lill-Leif skrev:
Sefket Ramovic skrev:
Eftersom världen redan är deterministiskt så handskas man med dom precis så som man måste handskas med dom.


Undrar om man inte skulle bli sinnessjuk i samma stund som man blev allvetande. Finns det försvarsmekanismer mot allveteri? :)


svårt att säga, men det som måste hända hade hänt.


Ja, det vore väl konstigt om något som måste hända inte händer?

rara-gossen
Inlägg: 72
Blev medlem: 10 maj 2011 23:15

Inläggav rara-gossen » 11 maj 2011 00:22

Om man lever i en värld där man är sin egen gud och någon liknande bild av något bortanför ens eget förstånd inte kan etableras, ja då, då kan det bli tungt att leva.

Att alltid ha en kunskap om det som kommer ske innan det sker, varpå man genast vet vad som sker härnäst, borde ens ett sådant liv ge upphov till reaktioner över det man upplever? Om man föds med kunskap om alla ögonblick man kommer vara med om, borde inte alla reaktioner inför dessa händelser ske på en gång när man blir allmedveten?

Jag tror däremot att man känner stor skräck inför något smärtsamt som komma skall. Fysiska påfrestäningar och njutningar kan man nog få ut skräck eller glädje av även i väntans stund. Men saker som enbart påverkar ens utåtriktade sinnen, så som vetskapen att man ska få se något vackert eller höra något roligt, tror jag inte ger någon vidare glädje i den stund det inträffar, då man redan vet vad man kommer känna inför det.

Hur man handskas med det faktum att man är medveten om utkomsten av allt man tar sig för? Det låter väl inte direkt som man har något val annat än att hänga med.

Om man redan är allmedveten torde vetskapen om allmedvetenadets förekomst redan ha etablerat sig, även handskningen av denna vore en del av allmedvetenheten själv. Nu blev det kanske lite luddigt, men poängen är att om det går att handskas med den torde du redan inneha vetskapen om denna handskning i ögonblicket du blir allmedveten. Du borde veta hur du på bästa sätt ska förhålla dig till de saker som kommer uppstå.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 153 och 0 gäster