Sexuell moral

[Okunnig]

Jag är en person som troligtvis de flesta skulle kalla "pervers". Jag har utforskat mer av den sexuella världen än vad många andra kan drömma om att utforska. Det kan låta som skryt, men jag menar det faktiskt som att det är mitt handikapp.  

Jag har haft "TUR". Jag har träffat kvinnor som har varit lika experimentlystna som jag. Fetischer, BDSM, med mera. You name it, ive try´de it. Problemet är dock att det inte är en enbart positiv egenskap... För allt eftersom man testar på nya saker, stryker man automatiskt av det man är van vid innan. Det blir liksom en drog....Att hela tiden sträva efter mer bisarra sexuella situationer. Som en slags "Jack
ass" tv-serie, där männen provar på olika teorier för att försöka finna en förklaring på vad som kan vara deras livs kärlek..

Det man redan har gjort blir liksom "alldagligt". Därför blir även det "annorlunda" vardagligt, och man söker hela tiden nya kickar. Men vad händer när man har provat alla "kickar"? Vad är då nästa steg? Våldtäkt?

Risken finns........

,


Det blir en slags tävling....kan jag komma längre än min tidigare p
Dominans, undergivenhet, masochism, sadism, fetishism, osv osv....allt det är en och samma sak för mig idag: En tävling....eller:

Sexuellt moralisk osäkerhet. Vi vet helt enkelt inte med säkerhet var gränsen går mellan "omoraliskt" och "moraliskt" sexuellt beteende. Och tyvärr räcker det inte med att enbart tänka logistisk för att finna ett svar på just denna fråga...

Här borde jag infoga min egen teori om hur sexualitet och moral fungerar....Men jag har ingen sådan teori. Jag vet ärligt talat inte ett skit om vad som är rätt och fel när det gäller sexualitet! Min sexuella moraliska "kompass" visar helt enkelt inte norr-ut.  Min sexuellt moraliska kompass är mer likt captain Jack Sparrow' s kompass, som visar lite hit och dit, som den vill...

Om man gillar det annorlunda könet, eller om man gillar sitt eget kön, det verkar folk bry sig mest om. Men den frågeställningen är helt banal i jämförelse med:

"Varför gillar du denna person mer än du gillar någon som helst annan person?"

För mig är denna fråga själva definitionen av ordet "kärlek". Men då jag ej själv har upplevt denna situation eller känsla, kan jag trots allt inte ge några guider...
Med andra ord: Även om jag ibland tror att jag förstår allting (och vet hur man svetsar ALLT!)  så visar sig den motsatta sanningen vid nästa skol-svets-projekt!  Och även om dessa svetslärlingar skulle ha glömt mina heta ord, så är ändå resultatet att kärlek inte går att tillverka, så som svetsfogar. Kärlek måste uppstå oförutsägbart, ( magiskt ), för att finna en allmänt accepterad status som "riktig kärlek". Men det är min enda övertygelse när det gäller kärlek, att man aldrig kan veta med 100% säkerhet om man är straight, homo, eller bi.

Jag själv kan mycket väl vara bisexuell utan att vet om det. Kanske jag finner personlighetsegenskaper i dig som jag aldrig har blivit medveten om förut. Eller så slickar jag din stekspatel enbart i ett försök att utnyttja dina homorutiner, och utbyta redan existerande papper med "bättre" papper. Hey, homosexuella är inte immuna ifrån idioter
Kanske man måste skapa en "resonemang etablissemang" )

Aja, politiska partier är en annan sak. Sanningen  är att alla människor är olika. Men ändå försöker utbildningar görs "prov" som är svetsmässigt viktiga. Aja,förhoppningsvis blir det bra ändå

[Zokrates]

Hur är det när du drömmer, har du speciella sexdrömmar som du minns?

Själv händer det att jag drömmer om sex, sällan att jag har sex, men tyvärr är jag en rätt tråkig person som aldrig har velat gå utanför min moraliska kompass trots att erbjudanden funnits vilket innebär, inga män, inga djur, inga barn, inga sexuella våldsinslag, detta gäller även då jag drömmer. Lägger till det för mig viktigaste av allt, är jag inte kär i kvinnan ifråga, vill jag inte heller ha sex med henne, där har du mina begränsningar.

Det där med att du inte bli kär får mig att undra om du tvångsäter en jäkla massa choklad?

Kanske något för dig Okunnig?
http://www.nyheterna.se/1.2154530/2011/ ... a_sexbrott

[Skogsälvan]

Men om du nu har prövat så mycket sexuellt, känner du inte "det här tycker jag om" och "det här tycker jag inte om"? För mig låter det som du har börjat i fel ände och försöker nå kärleken genom sexualiteten, istället för att nå sexualiten genom kärleken, eller missuppfattar jag dig nu? Tycker inte du ska misströsta. Det är en betydligt högre kick att ha sex med någon som man verkligen älskar. Orgasm denial kanske kan vara något för dig? Bygga upp en längtan och ömhet, så där stark ömhet så det nästan värker. Försöka hitta det stora i det lilla, som att känna intensivt hur en av hennes hårslingor blåser mot din kind under en vindig promenad? Tja, bara några tankar. Lycka till, men ge fan i våldtäckten!

[mullback]

Okunnig sade:

Sexuellt moralisk osäkerhet. Vi vet helt enkelt inte med säkerhet var gränsen går mellan "omoraliskt" och "moraliskt" sexuellt beteende. Och tyvärr räcker det inte med att enbart tänka logistisk för att finna ett svar på just denna fråga...

Här borde jag infoga min egen teori om hur sexualitet och moral fungerar....Men jag har ingen sådan teori. Jag vet ärligt talat inte ett skit om vad som är rätt och fel när det gäller sexualitet! Min sexuella moraliska "kompass" visar helt enkelt inte norr-ut.  Min sexuellt moraliska kompass är mer likt captain Jack Sparrow' s kompass, som visar lite hit och dit, som den vill...

Du frågar dig över vari den sexuella moralen bestå.
Eftersom du frågar utgår du ifrån att det finns en sexuell moral.
Det vi människor använder oss av i samhället är verktyg såsom språk lagar och regler för att bringa ordning eller minimera lidandet i form övergrepp och förtryck etc. Men om man nu ägnar sig åt tokerier så får man väl bara hoppas att man håller sig på inhägnat område så att obehöriga eller ovilliga ej riskerar komma till skada.

Samtidigt bör man kanske påminna sig om att se dygden med händerna på täcket som än inte helt och hållet gammaldags självförnekande disciplin.

Daniel Defoe Robinson Crusoe författaren sade: Den sanna storheten är att vara herre över sig själv.

Ju längre det går emellan orgasmerna ju starkare självkänsla pga man inte är slav över just denna last.
(Det innebär inte att man förnekar den, men att man försöker ha kontroll över den.)

Tycks som om det moderna samhället helt och hållet glorifierar allt som människan erövrar till extrema grader, till och med sitt eget sätt att reflektera över sig själv.

[dokido]

last ???  :lol:
ja ja, vi har ivarje fall olika sexmoral

[Marko]

Kod: Markera allt

så får man väl bara hoppas att man håller sig på inhägnat område så att obehöriga eller ovilliga ej riskerar komma till skada.

Moralen når ofta längre än inhägnat område. Man ska inte göra saker som kan skada andra,
Detta innebär även omgivningen utanför. Man kanske inte skadar partnern direkt, men kanske indirekt senare när bekanta kanske får reda på vad man gjort med sin partner.

[mullback]

Kod: Markera allt

så får man väl bara hoppas att man håller sig på inhägnat område så att obehöriga eller ovilliga ej riskerar komma till skada.

Moralen når ofta längre än inhägnat område. Man ska inte göra saker som kan skada andra,
Detta innebär även omgivningen utanför. Man kanske inte skadar partnern direkt, men kanske indirekt senare när bekanta kanske får reda på vad man gjort med sin partner.

bra poäng.

[Marko]

Jag har aldrig utövat något perverst mer än i mina drömmar.
Drömmarna är en värld där jag kann finna förståelse och inget är förbjudet.

I realiteten så når jag njutning på olika vis. Sex är en mycket svag upplevelse för mig,
eftersom den inte är bestående. För att få en tillfällig njutning så passerar vi ofta den där eggande punkten där saker är 'förbjudna'. Detta ger en kick.

Jag njuter mer av att bara umgås och låta lusten växa med förhållandet. Det som inte är uttalat blir lusten som överträffar aktiviteten. (drömmar kombinerat med verkliga livet)
Det är vägen till sex som är lust för mig. Så en blick eller en kram eller ett leende är början till resan där vi finner varandra.

Min erfarenhet är begränsad när det gäller sex, har haft ett fåtal partners i livet, kanske maximalt 10 personer.
Där har det alltid handlat om att lyssna på den andres behov och inte försöka passera en naturlig gräns, men väl
ballansera lustens magiska område. Den behöver inte växa utan fyller sin funktion utan perversa inslag.

Sex är mer än bara piskor och läder.

[Algotezza]

Sex är mer än bara piskor och läder.

frukt

psalmsång

maskrosvin



/Algotezza

[Marko]

Sex är mer än bara piskor och läder.

frukt

psalmsång

maskrosvin



/Algotezza

det kan vara sex för vissa,
jag sjunger inte psalmer, dricker inte alkohol eller äter frukt.
kanske det är förklaringen till varför jag ser sex som en temporär utlösning av menignslöshet.
(tomheten efteråt är som värsta bakfyllan, och skapar antiklimax av klimaxen. dessa tar ut varandra till det meningslösa)
Menar du metaforiskt en andlig resa, så är det en del av den sexualla resan. Då håller jag med dig.

[dokido]

6 o andra fenomen är möjligen meninslösa precis som livet men det är vad vi är

[Algotezza]

Sex är mer än bara piskor och läder.

frukt

psalmsång

maskrosvin



/Algotezza

det kan vara sex för vissa,
jag sjunger inte psalmer, dricker inte alkohol eller äter frukt.
kanske det är förklaringen till varför jag ser sex som en temporär utlösning av menignslöshet.
(tomheten efteråt är som värsta bakfyllan, och skapar antiklimax av klimaxen. dessa tar ut varandra till det meningslösa)
Menar du metaforiskt en andlig resa, så är det en del av den sexualla resan. Då håller jag med dig.

Inget i sig har väl en mening.

Sex sysslar vi väl med pga gemenskapen med "den andre"/ "andra" och/eller pga orgasmen/utlösningen och/eller om vi vill skaffa avkomlingar. Det är den mening det kan ha för oss människor, som jags er det, men inget som det kan sägas ha i sig. Kan man vara utan detta kan jag inte se att sex skulle ha en mening för en men det hindrar inte att det kan ha det för andra. Väljer man bort detta ur sitt liv är man varken bättre eller sämre än andra och andra är inte bättre eller sämre än en själv om det inte väljer bort det. Celibat är i sig inget tecken på hög andlig nivå. Inget i yttre mening avslöjar ensamt hur långt man kommit på livets väg. Och frågan är om det alls är en utveckling och inte mer en fråga om vad man är mätt på och hungrar efter. Är man mätt på sex vill man ha något annat, och då söker man sig till det tills man blir mätt på det och kanske kommer tillbaka till där man var.

Sex är inte tomhet i sig. Den tomhet man ibland kan känna beror på att man blir påmind om sin egen tomhet som man annars är bra på att ljuga bort genom ego boost m.m.

Enskilda förmågor att skapa och uppleva kan vi utveckla genom vårt intresse för det, vår envishet och fokuseringsförmåga  och genom den övning som blir följden av detta.  Det kan man ju belägga själv om det är något man är intresserad av och hållit på med ett tag. Men jag vet inte om man kan säga det i stort sker en utveckling av människan eller av någon annan varelse eller av samhället - i stort då. Det sker förändringar - men vilka är kriteriena på utveckling och vem hittar på och upprätthåller dem? Ofta de som anser sig mest utvecklade och som därför hittar på en skala för att bekräfta sin spontana känsla av överlägsenhet med hjälp av objektifierad skala.

Det mesta som vi kallar utveckling beror på att vi tagit på oss ett par metafysiska grundsynsglasögon som axiomatiskt utgår från att det sker en utveckling. Gängse vetenskap menar det sker en utveckling av de fysiska organismerna, vilekt inte kräver vare sig karma eller reinkarnation. Andligt tänkande, new age, ockultism, nyandlighet menar att människan som individ mentalt och moraliskt utvecklas, vilket förutsätter både karma och reinkarnation, skulle jag tro. Men tänk om vi "ser alltings utveckling" bara pga att vi tagit på oss glasögon med evolutionsfärg som färgar tillvaron så och bekräftar det vi antagit? Vad ser vi utan glasögon - om vi nu kan ta av dem och de inte vuxit fast kring våra ögon?

Att leva är att förändras, ja.

Är utveckling mer än förändring och variation genom kretsloppsprincipen? Kretslopp innebär evig återkomst och evigt återbruk men inte återkomst till exakt samma tillstånd - vare sig i yttre eller inre mening - för varje varv i cykeln. Tidasmässigt når man alltid en bit - medan  rörelsen på det mentala planet beror på hunger och mättnad och vilka enskilda förmågor man ler det att klargöra vilka kriterier man då lutar sig  mot om man vill kalla det så.

/Algotezza

[Sceptisk]

"Okunnig"

Jag insåg att denna fråga är intressant. Men jag visste inte hur jag skulle besvara den för jag själv hade ingen teori om vad sex är för något eller om eller hur det är kopplat till moral. Under en H-meditation så fick jag dock något av en insikt i detta om sexualitetens natur. Det verkar som att erotik är mer än en drift. Den sexuella tillfredställelsen är som jag ser det en drift, men den erotiska längtan är mer än en drift och det är kanske här som man kan börja förstå sexualitetens natur. som jag förstår det så är erotisk längtan betydligt mer än sexualitet. Så jag önskar jag hade ett bättre ord för denna längtan. Men för att föra samtalet till detta ämne om sexualitet så skulle jag vilja använa mig av begreppet erotosexuell längtan snarare än sexuell eller erotisk, bara för att påtala skillnaden och likheten.

Sökandet efter den sexuella tillfredställelsen börjar som jag förstår det med en erotosexuell längtan. Men det jag blev varse om var att man kan själv välja vilket "föremål" som man vill projicera sin erotosexuella längtan på, när man så har byggt upp en erotosexuell fixering vid detta föremål så tar sexdriften efterhand över och när man märker att man kan uppleva en sexuell förlösning via eller genom detta föremål så har man "skapat" en sexuell läggning. Kanske kan man av olika anledningar bli förvirrad av sexualiteten, kanske framförallt för att den kanske kommer så plötsligt eller så oanmält och som "skilt" från ens medvetna jag, att man tror att man inte har någon kontroll över den.

Ja, alltså det verkar som att sexualitet är inte något man "har" utan något som man skapar och man kan använda sin kreativitet för att projicera och bygga upp sexuella förväntningar på saker och ting. Vissa experimenterar med olika slags sexualiteter under livet medan andra aldrig skulle vilja ändra på sin egen sexualitet.

Under min meditation blev jag varse att man kan själv har ett ansvar för sin sexualitet, sin erotosexualitet framförallt,  och att man därför kan därför också välja vilka föremål som man vill projicera denna erotiska längtan på. Om man inte förstår att man har ansvar för sin erotosexualitet så blir man erotosexuellt förvirrad. Framförallt för att man tänker att man bara "har" en sexuell läggning eller drift och därigenom så tappar man bort kopplingen mellan sig själv och sin sexualitet och sexualiteten blir en dominant och kanske destruktiv kraft i ens liv.

Beroende på vad man annars har i sinnet, om man till exempel är sadistiskt lagd, så kan ens sexuella läggning förirra sig in i områden man annars aldrig skulle vilja vara med om eller utföra. Men insikten var att var och en är ansvarig för sin erotosexualitet. Bara om man inser det så kan man bli fri från att tvångsmässigt fastna i sexuella handlingar som man kanske efteråt skäms över eller vill bli bestraffad för.

Insikten var att var och en har ansvar för sin erotosexualitet. När man inser att man har ansvar för sin erotosexualitet då förändras situationen också. Sexualiteten blir inte längre något man "har" utan något man "gör".

Om sexualiteten upptäcks på ett plötsligt och onaturligt sätt, då kanske man får för sig att denna drift är något man inte kan kontrollera utan bara tillfredställa. När man då tror att man bara kan tillfredställa sig sexuellt, men aldrig ta något ansvar för sin sexualitet, då kan det skena iväg till alla möjliga slags sexuella situationer, vissa av dom varken hälsosamma eller socialt accepterade eller accepterade av en själv. Det blir som att sexualiteten får sitt eget liv, ett eget jag, en egen persona. Dock inte i någon konkret bemärkelse. Men desto mindre man tar ansvar för sin erotosexualitet, desto mer kommer man att avidentifiera sig med den och desto mer kommer den att uppfattas som ett skilt väsen med egna böjelser som man inte har någon kontroll över och inte har någon chans att hindra.

Varför skulle den sexuella tillfredställelsen vara annorlunda i erotiskt hänseende än att vilja tillfredställa en hungrande mage? Om nu vissa människor lär sig att tycka om att äta glas och plast och metallbitar, varför skulle det inte gå att lära sig att bli sexuellt upphetsad av en dörr eller ett skohorn? Vad jag menar är att man är ansvarig för vad man äter och vad man längtar efter att vilja äta, och att man också är ansvarig för vad man fantiserar om sexuellt. Det är i avsikten, fantasin, som det börjar. Fantasin leder till projicering, projicering till fixering, fixering leder till behov och behov leder till handling. Om man inte tar något ansvar så verkar det som att allting "bara händer" och man förstår inte varför.

[Zokrates]

Sceptisk, tror du inte att det just därav faktiskt är positivt att tillåta folk ha sina fantasier ifred utan tabun, fantasin är ju fantasi och borde väl vara vars och ens egen frizon så länge den utspelar sig i hjärnan? Annars får vi väl klanka ned på allt som kan ses som tvångsmässiga tankar oavsett vad och inte bara sex.

[Sceptisk]

Zokrates

Som jag uppfattar det så är var och en ansvarig för sina egna avsikter och sin egna fantasi. Om man inte tar något ansvar för detta då skenar det iväg som jag beskrev det, avsikt leder till fantasi, fantasi till projicering, projicering till fixering, fixering till behov och behov till handling. När man inte inser sitt ansvar då blir ens avsikter, fantasier, projiceringar och fixeringar till en kraft i ens liv som man upplever sig inte kunna kontrollera och då kan den bli destruktiv för en själv och även såklart andra.

Det har inget med frizoner eller tabun eller lagar eller fördömelse att göra. Det är bara frågan om vem som är herre i ditt eget hus. Du, eller dina fantasier? För om man inte tar ansvar för sina fantasier, då börjar de leva sitt eget liv helt per default och man upplever det därför som att dessa fantasier och känslor "tvingar sig på" och att det man gör "bara händer" och att man inte har någon kontroll över sig själv och då lever man inte längre i någon "frizon" alls, utan i en värld där man inte kan kontrollera någonting alls och allting tycks vara andras fel.