Stora artister och misslyckade människor
Moderator: Moderatorgruppen
Stora artister och misslyckade människor
- måste det höra ihop :?: :?
Re: Stora artister och misslyckade människor
Viola skrev:- måste det höra ihop :?: :?
En människa är en människa, varken stor eller liten.
Värderar vi människor olika så betyder det inte att en människa är mer värd än andra.
Pressen vi sätter på oss själva med att vara 'Stora' genererar i sin omvända ordning än mer inre bekymmer.
Kan vi vara stora utan att vara misslyckade ?. Kanske inte.
Det där med "misslyckade människor" var inte så etiskt formulerat, medveten om det men
kände för att spetsa till det. Håller med dig om att en människa är en människa varken mer eller mindre.
Men det verkar ju som att många hyllade artister och konstnärer med för den delen
inte kan få ordning på sina liv, förhållanden och familjer och bryter ned sig själva med droger....
Jag beundrar en artist tills jag får höra hur hon/han försummat sina barn t.ex, personen kanske framstår
som väldigt kärleksfull i sin roll som artiskt.
Livet kanske inte räcker till för att lyckas på alla områden - man lever upp till något som man helt enkelt
inte orkar med, men det var kanske vad du också skrev.
kände för att spetsa till det. Håller med dig om att en människa är en människa varken mer eller mindre.
Men det verkar ju som att många hyllade artister och konstnärer med för den delen
inte kan få ordning på sina liv, förhållanden och familjer och bryter ned sig själva med droger....
Jag beundrar en artist tills jag får höra hur hon/han försummat sina barn t.ex, personen kanske framstår
som väldigt kärleksfull i sin roll som artiskt.
Livet kanske inte räcker till för att lyckas på alla områden - man lever upp till något som man helt enkelt
inte orkar med, men det var kanske vad du också skrev.
Viola skrev:Det där med "misslyckade människor" var inte så etiskt formulerat, medveten om det men
kände för att spetsa till det. Håller med dig om att en människa är en människa varken mer eller mindre.
Men det verkar ju som att många hyllade artister och konstnärer med för den delen
inte kan få ordning på sina liv, förhållanden och familjer och bryter ned sig själva med droger....
Jag beundrar en artist tills jag får höra hur hon/han försummat sina barn t.ex, personen kanske framstår
som väldigt kärleksfull i sin roll som artiskt.
Livet kanske inte räcker till för att lyckas på alla områden - man lever upp till något som man helt enkelt
inte orkar med, men det var kanske vad du också skrev.
Min far var homofob och ville utrota alla bögar till förintelse och att de inte skulle få ha en samhällerlig existensberättigande.
Sen sa han vid ett tillfälle att han tyckte Ricky Martins var en bra artist. När jag berättade att han var bög så så han bara.
-Han gör bra musik [undrar vad han idag tycker om denna 'misslyckade' homosexuella artis]
Vad jag menar är att artister är människor med samma problem som du och jag,
många sätter extra press på sig själva och får än mer bekymmer, och droger kan vara en väg ut.
Ska vi tycka sämre om ett verk, för att vi ogillar en person ?
Jag har något problem, För jag har aldrig haft någon direkt Idol eller favorit. Visst gillar jag tex. artisters musik och stycken,
Men det är sällan om aldrig jag tyckt personen är bättre eller sämre för att låten/filmen/konstverket är bra.
Tror att misslyckade människor kan vara mer konkreta, det är nog skillnaden, alltså, misslyckade människor följer en röd tråd i sitt arbete, de skapar efter ett sökande i det förflutna, de har något hemskt minne eller så som de cirkulerar kring och försöker närma sig. En person som inte hade problem av något slag skulle inte vara så fixerade i sitt skapande och skulle kanske därför inte bli erkänt framgångsrika inom något speciellt fält, de blir snarare allkonstnärer, livskonstnärer
Marko skrev: Vad jag menar är att artister är människor med samma problem som du och jag,
många sätter extra press på sig själva och får än mer bekymmer, och droger kan vara en väg ut.
Ska vi tycka sämre om ett verk, för att vi ogillar en person ?
Jag har något problem, För jag har aldrig haft någon direkt Idol eller favorit. Visst gillar jag tex. artisters musik och stycken,
Men det är sällan om aldrig jag tyckt personen är bättre eller sämre för att låten/filmen/konstverket är bra.
Det verkar nästan ibland som de har mer problem än du och jag, finns det någon kvar som lever ett någorlunda vanligt liv med ordinära problem till vardags?
En fin låt med ett fint innehåll blir nog naggat i kanten om jag är alltför negativt inställd till personen bakom.
kort skrev:Tror att misslyckade människor kan vara mer konkreta, det är nog skillnaden, alltså, misslyckade människor följer en röd tråd i sitt arbete, de skapar efter ett sökande i det förflutna, de har något hemskt minne eller så som de cirkulerar kring och försöker närma sig. En person som inte hade problem av något slag skulle inte vara så fixerade i sitt skapande och skulle kanske därför inte bli erkänt framgångsrika inom något speciellt fält, de blir snarare allkonstnärer, livskonstnärer
Jag tror att det kan ligga mycket i det du skriver Kort
Jag gillade TV serien Wallander när den gick. Men efter att Johanna Sällström tog sitt liv så har jag inte sett ett enda avsnitt mer.
Det är konstigt att vissa personers bortgång minns man med mer sorg än med andras. Det är som om tragedin aldrig riktigt vill lägga sig.
Misslyckade människor ?... nej det är inte misslyckade människor, utan människor med problem som vill bli accepterade för de som dom är.
Annars så bryr jag mig inte så mycket ifall Ozzy är djävulsdyrkare och offrar getter på scenen. Hans musik är fortfarande bra.
Ibland har jag undrat hur Pasolini och andra stora kreativa människor ser ut i sitt inre.
Det är konstigt att vissa personers bortgång minns man med mer sorg än med andras. Det är som om tragedin aldrig riktigt vill lägga sig.
Misslyckade människor ?... nej det är inte misslyckade människor, utan människor med problem som vill bli accepterade för de som dom är.
Annars så bryr jag mig inte så mycket ifall Ozzy är djävulsdyrkare och offrar getter på scenen. Hans musik är fortfarande bra.
Ibland har jag undrat hur Pasolini och andra stora kreativa människor ser ut i sitt inre.
- Skogsälvan
- Avslutat konto
- Inlägg: 5803
- Blev medlem: 28 jun 2005 18:54
Det kanske kan vara bra att fundera över dopaminets betydelse http://sv.wikipedia.org/wiki/Dopamin ? En rätt intressant text http://sverigesradio.se/sida/artikel.as ... el=4609219
"Det är inte volten som skadar dig, utan amperen." (Kompis)
Skogsälvan skrev:Det kanske kan vara bra att fundera över dopaminets betydelse http://sv.wikipedia.org/wiki/Dopamin ? En rätt intressant text http://sverigesradio.se/sida/artikel.as ... el=4609219
Vilka slutsatser drar du - lite för bekväm för att diskutera? :wink:
- Skogsälvan
- Avslutat konto
- Inlägg: 5803
- Blev medlem: 28 jun 2005 18:54
Jag har ingen direkt slutsats, men jag tycker att mycket tyder på att det finns en korrelation genom dopaminet: kreativiteten och vad vi kallar psykiska sjukdomar (det senare innebär många gånger stort lidande). Det som kallas flow uppskattas i allmänhet. Det yttrar sig genom att personen är extra kreativ, fokuserad och mår bra. Många t ex böcker har skrivits i ett flow. Det maniska/psykotiska är i grunden rätt liknande förutom att den psykotiske för det mesta mår dåligt under psykosen (tror på fullt allvar att säpo är ute efter en t ex) och den maniske mår dåligt när manin har släppt när denne förstår vad h*n gjort under sin mani (t ex tagit ett banklån och strött ut pengarna till höger och vänster). Tror kortfattat inte att en kreativ människa per automatik måste må dåligt, men jag tror att kreativitetens baksida finns i släkten i så fall.
"Det är inte volten som skadar dig, utan amperen." (Kompis)
- Skogsälvan
- Avslutat konto
- Inlägg: 5803
- Blev medlem: 28 jun 2005 18:54
Jag har inte funderat så mycket på droganvändning/missbruk i relation till kreativiteten. Mycket vill ofta ha mer och att dämpa/undvika smärta är väl ganska typiskt för de flesta varelser om de kan? Vad tänkte du på? (Du får ursäkta mig, Viola, men jag ligger i efterdyningerna av magsjuka här och är lite seg.) Förklara gärna hur du tänker.
"Det är inte volten som skadar dig, utan amperen." (Kompis)
jag har inte så många färdiga tankar, jag känner mig bara lite nedslagen av att man får erfara att så många kända, kreativa personer visar sig ha problem, ofta med alkohol och/eller andra droger så jag börjar undra om det finns någon kvar som funkar någorlunda privat också. Är det för att ingen ska nå "himlen"? 
ofta med alkohol och/eller andra droger
Eller så döljer svensson sitt missbruk lättare, eftersom han inte står under förstoringsglaset.
(på en normal arbetsplats, hur månnga missbruare av narkotika och alkohol kan det finnas)
Tittar jag ut genom mitt fönster så ser jag..
ett gäng knarkanre, kanske 10-15 st, några alkisar som e fulla ett par gånger i veckan och ragglar utanför,
ett gäng tablettmissbrukare och så de som blandar dessa härligheter. ... sen finns det ett par Propra personer som tillsyns inte har ett enda mentalt problem.. Tillsyns.. för jag är nyfiken av mig och börjar luska i det som jag inte känner till.. Tillsyns var att vissa av dessa är sadister elle rasister kvinnomisshanlare eller bara vanligt fula personligheter.. fast vackra på utsidan...de tillsyns perfekta svenska medborgare.
Hur ser det ut genom ditt fönster ?
Återgå till "Kultur - konstarterna"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 4 och 0 gäster