Domarprincipen

Moderator: Moderatorgruppen

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Domarprincipen

Inläggav Sceptisk » 20 aug 2011 21:41

I Svd finns det en artikel på Brännpunkt om den ständiga "skolproblematiken" och i detta fallet handlar det om mobbingen. I vanlig ordning ska syndabockar utses och folk ska "ta sitt ansvar". Lärarna får sin släng av sleven, barnen får veta att dom är ouppfostrade och föräldrarna att dom är inkompetenta. Folk måste utbildas i etiska riktlinjer och reglerna måste bli tydligare. Allt i vanlig ordning och fruktansvärt förutsägbart.

Vad dock ingen diskuterar eller analyserar är vad skolan är för något. Vilka principer som styr skolan. Här följer min förklaring av denna tragiska "institution".

Är det någon som reflekterat över att mobbing är vanligt förekommande inte bara i skolor utan även på arbetsplatser? Kan det handla om en slump? Eller handlar det helt enkelt om några väldigt förutsebara konskekvenser? (förutsatt att man känner till principerna för systemet).

Den bild som de flesta har av skolan är att den är en "institution" och att denna institution sköter utbildning, lärande och utveckling bland annat, förutom dess fostrande funktion och sociala samlingspunkt. Men många har också väldigt tråkiga minnen av skolan, de minns skolan som en plats där barn är otrevliga mot varandra, där det hela tiden finns konflikter i luften, där man aldrig riktigt får några svar på sina frågor - trots att det är vad det sägs att skolan ska hjälpa till med. Många lämnar skolan i ett tillstånd av uppgiven förlamning eller avsky. Medan vissa ändå minns någon lärare som kunde förgylla tillvaron och hade förmåga att förklara så att man förstod. Det är för mig lite sorgligt att det är sådana saker som barn minns efter sin skolgång, att det faktiskt - hör och häpna - fanns någon där som kunde lära ut. Det tyder som jag ser det på att det fanns mång andra, helt inkompetenta lärare som bara gjorde barnen uppgivna. Men denna text handlar inte om lärarna utan om de principer som styr över skolan. När man lärt sig dessa principer så blir den dynamik som sker i skolan, dess konflikter och problem och så vidare begripliga och förutsägbara.

Så låt oss studera dessa principer lite närmare

Om vi först börjar med att titta på en hypotetisk men inte alltför verklighetsfrämmande skolklass. Där har vi då skolans välkända arketyper; Vi har plugghästarna, nördarna, jokern, coolingarna, snyggingarna och offren. Det är inte alla arketyper men de räcker för denna analys.

Är det något som träffar den förståndige vid anblicken av bara denna bild? Det är den interna uppdelning som har skett och som sker i vad jag förstår samtliga klassrum. Att barnen delar upp sig i dessa olika grupperingar är något som är en typisk företeelse i skolor. Varför? Det är inte direkt smickrande arketyper, de är alla schablonartade och en aning karikatyriska. Hur kommer det sig? Innan dessa frågor kan besvaras så måste vi titta på hur skolan fungerar.

Så låt oss då se på principerna som styr skolan. Dels har vi läraren som agerar som en agent åt institutionen, en representant för institutionen och skolledningen (inte för barnen). Sedan har vi schemat som är det manus som läraren har att gå efter, och så har vi skolledningen och slutligen så har vi föräldrarna.

Läraren har som uppgift, inte främst att lära ut - för att lära ut behöver man inte vara en lärare på en skola - det som skiljer en skollärare från någon annan som lär ut kunskaper är att skolläraren sätter betyg.

Så då har vi alltså redan där en princip som barnen kommer i kontakt med, nämligen domarprincipen. Denna princip fungerar på det sätt att läraren lär visserligen ut det han har som plikt att lära ut, men hans plikt sträcker sig också till att värdera och bedöma barnens prestationer. Barn som presterar sämre får dåliga betyg och barn som presterar bättre får bra betyg. Denna princip tas såklart för given och studeras aldrig närmare vad den får för sociala konsekvenser eller vad får för konsekvenser för verkligt lärande.

Men vad som händer när domarprincipen kommer in bland barnen är att barnen rangordnas och bedöms utifrån en värdeskala som ligger helt utanför barnens verklighet och jag skulle vilja tillägga; behov.

Dock så blri barnen direkt varse om att de blir rangordnade och ständigt bedömda och kritiserade av läraren. Detta får konsekvenser för barnens uppförande, för direkt har ett element av konflikt nästlat sig in i barnens samvaro. Direkt förstår barnen att de kommer bli bestraffade eller belönade beroende på hur dom presterar, men de har ju fått höra att dom är på skolan för att lära sig saker, inte att bli försatta i en konkurrenssituation och konfliktsituation. Så de reagerar på olika sätt, en del barn försöker verkligen anstränga sig för att göra som läraren säger och en del lyckas med att få bra betyg, dessa blir därför "plugghästarna". Andra barn protesterar mot den ordning de har blivit placerade i och utser plugghästarna som sina ärkefiender, dessa är "de coola" barnen. Eftersom det nu har uppstått en konflikt mellan barnen så kommer några eller någon av barnen att finna sig i rollen av skämtare, som fugnerar som medlare och som hjälper till att skapa humor kring konflikterna, denna blir "jokern". Sedan är det de barn som har utseendet för sig och använder sig av det för att slippa bli indragna i konflikten, dessa pendlar ambivalent mellan att vara plugghästar, nördar, jokers och coolingar men ändå med sin egen klart definierade roll. Sedan har vi de barn som har något särintresse som de verkligen brinner för, men de är inte direkt utstuderade plugghästar och de utmärker sig inte i sport och gymnastik dessa blir "nördarna". Sedan har vi de barn som inte förstår eller vill involvera sig i konflikten, utan har en naturlig läggning av att vara empatiska och känsliga och spirituella. När alla andra barn har hittat en roll i den konflikt som domarprincipen åstadkommit så är dessa barn de som inte har någon väl definierad roll, dessa blir "offren". Sedda med misstänksamhet från både lärare och andra elever. Sedda som antingen sinnesslöa, dumma, förrädiska eller socialt inkompetenta.

Men den konflikt som domarprincipen startar slutar inte i skolorna utan fortsätter in i hemmen. Föräldrarna vill ju inte skämmas för sina barn så de använder sig av alla de knep de kan komma på för att få barnen att göra som läraren säger, sitta ner, lyssna och prestera goda betyg. Det kan vara allt från hjälpsam support och hjälp med läxorna (något som är få förunnat eftersom föräldrarna hela tiden jobbar) eller känslomässig stöttning, till att ge råd om hur man kan hävda sig i klassrummet till att  direkt anklaga sitt eget barn och använda sig av våld för att "disciplinera" barnet. Konflikten fortsätter även i tiden där coolingarna som hade som roll att håna plugghästar och offer befinner sig plötsligt i vuxen ålder som helt outbildade och får ta typiska enkla arbeten som går att lära sig på plats.

De övriga rollerna kan man kanske bara spekulera om. Men de olika rollerna som man hade som barn kommer ändå få konsekvenser som man sedan isåfall någon gång kommer att tvingas konfrontera eller bli konfronterad kring.

Sedan kommer det omgivande samhället med i konflikten, barnen lär sig inte, de blir mobbade och trackasserade, de mobbar och de trackasserar, de gör inte som de "ska" de gör inte sina läxor, osv. Och samhället har då redan formulerat "tänkbara förklaringar" eftersom 'domarprincipen' en en så pass het potatis att ingen pratar om den eller ens vet om hur den fungerar, så måste samhället komma upp med andra förklaringar och eftersom samhället i stort också lever under domarprincipen så kommer det snabbt att krystallisera ut sig till olika nya roller i en debattkonflikt och man ska utse "de skyldiga" och leta syndabockar och skälla ut folk för att dom inte tar sitt ansvar och bestraffa barn och föräldrar för att dom inte gör det dom ska.

Så för att återknyta detta till skolans principer. Vi har en domarprincip där dess representanter eller agenter agerar i dess ställe och värderar barnen utifrån denna rangskala. Denna princip består av är i djupare hänseende skillnaden mellan det ideala och det reella, eller skillnaden mellan det sagda och det gjorda eller skillnaden mellan gemenskapen och den utomstående betraktaren. Skillnader behöver dock inte leda till konflikt, men när man gör en värdering, en bedömning av människor (som har stort behov av social acceptans) och premierar de som gör bra ifrån sig och bestraffar de som gör dåligt ifrån sig, då har man skapat en princip för konflikt.

Är det till exempel en tillfällighet att mobbing sker både på skolor och arbetsplatser? När någon på en arbetsplats får en löneökning, ses inte detta med misstro och ibland vrede bland de andra arbetande? Inte på grund av pengarna men på grund av att någon valdes ut till att bli arbetsgivarens "gunstilng". För vad är budskapet om inte att arbetsgivaren favoriserar någon över de andra? Men gör inte de andra också ett lika bra arbete? Alltså finns upprinnelsen till konflikt i den utomstående principen som dömer de övriga och favoriserar några.

Om man ser på den princip som styr över både skolan och arbetsplatser, är det egentligen speciellt konstigt att det blir som det blir? Konfliktselementet är ju själva grunden för den sociala dynamiken på dessa ställen.

Det ser faktiskt ut som att den dynamik som existerar i skolorna inte alls behöver inkludera några verkliga studier av någongting, det räcker med att ta ett antal barn till en plats och introducera dom till domarprincipen och döma dom efter prestation, det kommer att leda till samma förutsägbara mönster. Vissa barn försöker göra som domarprincipens representanter säger, andra barn försöker att protestera, andra försjunker i sina egna grubblerier och intressen, andra slipper konflikten på grund av sitt utseende eller charm, andra blir offren för alla de övriga. Sorgligt nog så är det de med mest känslor och fantasi som oftast tycks bli offren.

Med konflikten skapas först en polarisering mellan grupperna; coola och fegisar. Sedan en polarisering mellan individerna; coolingar, snyggingar, nördar, plugghästar, etc och sedan en förening bland de olika polariseringarna där respektiva grupp cementerar sina roller. De som dock aldrig deltog i den första polariseringen mellan coolingar och fegisar kommer aldrig att få någon roll och därför ingen identitet i klassen och därför kommer de att bli de ständiga offren och deras brist på den typ av karikatyriska roll som de övriga barnen intagit så blir de ständigt utsatta för misstänksamhet, rädsla, hat och avsky.

Så när då skolan/domarprincipen lyckats med sin polarisering och cementering så kommer samhällets samvete in i bilden, barn blir mobbade, trackasserade, slagna och till och med våldtagna i skolorna! Varför? Och då kommer representanter för domarprincipen återigen med sina schabloner om "riktlinjer", "etik", "ansvar" osv och man börjar att vilja utse ansvariga och syndabockar. Men eftersom hela samhället är involverat i denna konflikthärd så kan ingen anklaga någon annan, så istället skyller man på föräldrar, eleverna, lärarna - men givetvis utan att någonsin nämna några namn. Det går ju inte att nämna några namn för alla är ju involverade i konflikten, och alla vet undermedvetet om det också. Så det stannar vid tomma ord, klichéer och generaliseringar. Att regler och riktlinjer skulle kunna hjälpa denna konflikthärd är som att hälla bensin på elden. Domarprincipen bygger ju nämligen på anonyma, personlighetslösa regler som alla döms efter.

Men det som aldrig ifrågasätts, eller får ifrågasättas är själva domarprincipen. Varför? Hur kan det komma sig att den princip som så enkelt går att demonstrera skapar konflikter och sociala problem inte får ifrågasättas?

Anledningen är ganska enkel. Domarprincipen är något alla blivit fostrade in i och den upprätthålls inte bara av lagsystemet med våld och bestraffning, den upprätthålls också av religionen och alla ideologier som finns i samhället. Ingen kan tänka tanken att domarprincipen är urcellen till alla problem för alla ser upp till domarprincipen som deras frälsare och folk tror att om de skulle överge sin frälsare då skulle hela samhället reduceras till ett blint vansinne och ursinne. Och representanter eller troende på domarprincipen de hittar ständigt nya saker, konflikter, att peka på för att bekräfta hur mycket de behöver denna domarprincip, denne opersonlige, utomstående rangordnare.

lösdrivaren
Avstängd
Inlägg: 869
Blev medlem: 16 okt 2010 12:33

Inläggav lösdrivaren » 21 aug 2011 05:30

”Domarprincipen” var nog inget jag upplevde i skolan.
Jag kan hålla med om att mobbning förekommer men är också ett ruskigt svårbemästrat område.
Barn i den åldern söker sin identitet och är väldigt osäkra på vad som är acceptabelt och inte. I den situationen är det bäst att vara mainstream och inte avvikande.
Min egen erfarenhet av skolan (grundskolan) var att allt var skittråkigt och fort som fan härifrån.
maximal utdelning med minimal ansträngning

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Inläggav Zokrates » 21 aug 2011 05:52

Vi har regler och lagar som styr hur undervisningen skall gå till, om det är det sceptisk menar med
domarprincipen, så stämmer det inte, för det står inte uttryckt att barnen skall slås ut av skolan,
däremot så kan det ju vara att så sker på grund av allmän  inkompetens inom utbildningssystemet,
vi har inkompetenta lärare, rektorer, lärarhögskolan utbildar dem som är minst lämpade att lära ut,
använder antingen förlegade metoder eller outredda experimentella idéer, därav så blir majoriteten
av lärarna undermåliga men trots det godkända av systemet,  vad annat är då att vänta?

Betygen i sig kan ju inte enbart vara av ondo, de är ju även ett mått på hur väl någon kan härma,
överfört på en kirurg, skulle du själv välja en kirurg som är säker och duktig och vet vad den gör,
eller en som är trögfattad, darrig på handen och gissar sig fram med skalpellen?

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Inläggav Sceptisk » 21 aug 2011 13:10

Men Zokrates

Du talar som om du skulle försvara mig men du förbigår ju allt vad jag säger och säger emot mig!

Det jag kritiserar i mitt inlägg är ju precis denna gamla klycha att det skulle vara någons fel.

Jag säger; sluta skyll på varandra, sluta leta syndabockar - Titta på systemet itället. Hur fungerar systemet?

Jag säger inte heller att det skulle vara något "fel" med systemet som sådant. Systemet är ju väldigt precist, dock kan man förståss ifrågasätta om kunskaper kan omvandlas till siffror. Men det är ju inte siffrorna i betyget som är det som händer, det som händer är att någon värderar din prestation i förhållande till andra. Denna 'domare' har också fått samhällets makt att kunna belöna och bestraffa. Så vad händer då med människors gemenskap då dom ställs inför ett sådant system? Vad gör systemet med människor?

Det som jag då tar upp händer är en reaktion som på många sätt går att likna vid en kemisk reaktion, för den är så förutsägbar.

Först kommer polariseringsfasen, då vissa försöker göra som läraren säger, medan andra protesterar inför denna ordning, men alla barn är ändå bunda till läraren.

Sedan kommer krystalliseringsfasen då alla roller börjar mejslas ut i denna domarordning. Vi får då plugghästarna som befinner sig närmast läraren, nördarna som befinner sig en bit bort, snyggingarna, jokern, tuffingarna och slutligen offren som inte hittar någon roll.

Sedan kommer cementeringsfasen, rollerna cementeras för hur det kommer att fortsätta att vara i resterande år i skolklassen. Tuffingarna är tuffa, skämtarna skämtar, snyggingarna är snygga, nördarna är nördiga, plugghästarna pluggar och mobboffren mobbas.

Har någon någon gång känt känslan av att efter sommarlovet så kommer allt bli bättre, allt kommer att förändras, nu kommer alla vara glada och snälla äntligen? Bara för att snart inse att alla glider in i dessa roller ganska omgående och samma procedur upprepas, år efter år efter år.

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Inläggav Zokrates » 21 aug 2011 13:38

Ja en lösning skulle ju kunna vara en till 100% bedriven internetskola där alla satt med
hemma var för sig dolda bakom avatarer och där kunskap var det som förmedlades. :)

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Inläggav Sceptisk » 21 aug 2011 14:10

Nja, det handlar inte riktigt om det. Jag tog upp skolklassen som ett exempel. Domarprincipen är ju fullt funktionell i resterande samhället också eller? Döms inte alla efter prestation under ett domarsystem på arbetsplatserna och även i det privata livet och det offentliga livet? Alltså nu talar jag inte om hur människor döms av andra, utan om den funktion som domarprincipen har i samhället och vilka konsekvenser den får. Om vi kan se att den skapar denna reaktion i ett klassrum, som ju består av människor och domarprincipen, är det en så avlägsen tanke att fundera på hur det isåfall skulle te sig i det resterande samhället?

För hur organiseras det omgivande samhället? Istället för betyg så använder samhället sig av pengar. Försök förstå likheten mellan betyg och pengar. Båda handlar om att någon värderar något. Pengar i sig har inget värde, precis som att betygen själva inte har något värde, utan det handlar om att någon tredje part värderar pengarna och betygen. Vad gäller pengar så verkar det som att det inte finns någon övre gräns, förutom då förståss ekonomiskt oberoende. Ekonomiskt oberoende är A+, de övriga som lever på medellön har fått betyget "godkänt" medan de som lever på samhällets botten, de får inga pengar alls och därför är de "underkända". Pengar används som belönings och bestraffningssystem precis som betygen i skolan. Sedan har vi då lagsystemet som agerar tillsammans med pengasystemet. Lagsystemet är den moraliska domaren som bevakar riktlinjerna och att folk följer dessa riktlinjer. Domaren fungerar därför som "institutionen". Ursprungligen så var det ju kungen som var domaren, sedan har det blivit till en egen profession av A, B och C domare. Om C domaren inte ger det utfall man vill ha, då går man till B domaren och om B domaren inte dömer som man vill då går man till A domaren.

Om nu reaktionen i ett kontrollerat rum är så pass förutsägbar som den är i skolan, så borde den ju också vara någorlunda förutsägbar i det omgivande samhället. Förr i tiden då det inte fanns några gränser för länder eller domare, då levde människor på territorier. Skillnaden mellan att leva i ett land och i ett territorium är att ett land är utmätt, utstakat och bundet till lagen och pengarna. Man får inte tjäna pengar på vad som helst inom ett land, man får inte heller bete sig hur som helst inom ett land och i ett land så måste alla underkasta sig domarprincipen. Även om de inte kan få några pengar så är alla ändå under domaren.

Så i klassrummet skapades en polarisering. Vad finns det för polarisering i det omgivande samhället? Jo Höger och vänster såklart. Högern är som plugghästarna som gör som läraren säger, dvs Jesus. Vänstern som protesterar mot ordningen, blir anarkister, feminister, gaypridare, kommunister, socialister, osv. Och i mitten så har vi de liberala, de som lever på "låt gå" principen och försöker vara medlare mellan de extrema polerna. Men alla är ändå under domaren. Socialisterna eller anarkisterna har ingen förmåga att skapa sitt eget samhälle, deras raison d'etre går ju ut på att protestera och det är allt dom förmår att göra. Därav deras idélöshet. Kommunisterna är väl då de vänsterextrema som vill bygga sitt idealsamhälle - men då måste de få med sig resten av klassen - varför? För att alla lever under domarprincipen. Kommunisterna har ingen längtan att ta bort domaren, de vill bara ta bort kapitalisterna, dvs de som har dom högsta betygen i klassen.

Högern, dvs den Kristna högern har absolut ingen vilja att ta bort domaren, för att för dom så är ju domaren Gud själv och hans son är ju deras frälsare. De kan aldrig tänka sig att deras "gud" är del av ett hjärntvättningsprogram. Dom tror ju att dom står för den goda ordningen och de goda principerna, men dom är ju egentligen domarens 'utvalda' gunstlingar.

Vidare så ser vi ju att samhället består av ett vitt spektrum av olika roller som människor blir så illa tvugna att ta. I skolklassen så krystalliserades rollerna psykologiskt, i arbetslivet så krystalliseras rollerna ut till olika arbetsuppgifter. Så där har vi alltså snyggingarna, nördarna, skämtarna och offren återigen. Modellerna, underhållarna, dataexperterna osv och de utslagna, utsatta offren.

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Inläggav Zokrates » 21 aug 2011 14:19

Och vad har då hänt med moralen sceptiskt, för det var väl den domarsystemet skulle vila på?
"Etablera rättvisa och moraliska domstolar" (Första Moseboken 6:5-7)

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Inläggav Sceptisk » 21 aug 2011 14:28

Vad som har hänt? Förklara vad du tänker på.

lösdrivaren
Avstängd
Inlägg: 869
Blev medlem: 16 okt 2010 12:33

Inläggav lösdrivaren » 21 aug 2011 14:37

Sceptisk, när jag skrev att du är bland fabler så var det med viss fog

Sceptisk skrev:Så i klassrummet skapades en polarisering. Vad finns det för polarisering i det omgivande samhället? Jo Höger och vänster såklart. Högern är som plugghästarna som gör som läraren säger, dvs Jesus. Vänstern som protesterar mot ordningen, blir anarkister, feminister, gaypridare, kommunister, socialister,


Var själv varken höger eller vänster men en klart lysande stjärna.
Gick ut från gymnasiet med toppbetyg, visste dock varken ut eller in.
Jag hade det sociala lasset som "invandrad proletär" som tyngde mej. Kände mej inte hemma bland intellektuella fast jag tyckte själv att jag var smartare än de. Kunde inte se mej som läkare fast jag hade betyg nog som räckte till.
Har skitbra nävar.
maximal utdelning med minimal ansträngning

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Inläggav Zokrates » 21 aug 2011 14:38

Sceptisk skrev:Vad som har hänt? Förklara vad du tänker på.


Ja, det är ju du som beskriver och skisserar hur bedömningar leder till utslagning och orättvisor,
för det är väl det du menar? Jag har väldigt svårt att tänka mig att det du beskriver inte skulle
hänga ihop med den traditionella historiska hierarkin i den moderna civilisationen, om vi utgår
från de tidigaste lagarna, oavsett om vi talar om sedvanerätter, naturrätter, romersk lag, mose lag,
så utgår de ändå från en och samma grundidé om moralen som ett naturligt rättesnöre,
men hur är det då moraliskt försvarbart att särskilja människor och upprätthålla selektivism
och utslagning? Som jag ser det har moralen urholkats och fått ge vika för pengarnas makt och
att det därmed är den verkliga grunden till orättvisan hur vi än vrider och vänder på det.

?
jag var tvungen att tänka lite, men kan det inte vara som så att slaveriet aldrig har upphört och
att det faktiskt är det du noterat konsekvenserna av?

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Inläggav Sceptisk » 21 aug 2011 15:12

Ok. Jag tror jag förstår vad du menar, men är inte helt säker så du får rätta mig om jag har fel.

Det som har hänt är att man introducerat talionisk lag efter Hammurabi. Samma lag som Bibeln (Mose lag), Romersk lag (Kejsarens lag) och modern lag baseras på. Med vissa modifikationer idag såklart, eftersom lagen har utvecklats så oerhört sedan Romersk tid. Men grundprincipen är fortfarande densamma. Även om man i Sverige säger att lagen ska fungera preventivt, istället för talioniskt, så är ändå grundidén densamma.

Moral är ett ord som jag inte tycker om för att det går aldrig att riktigt sätta fingret på vad det ordet betyder, det förutsätter att det finns ett och endast ett rätt sätt att leva på - vilket jag bedömer som felaktigt. Ordet generaliserar också för mycket och betyder för mycket för att det ska vara användbart, det betyder allt ifrån självförtroende, eller förtroende till traditioner, till gott uppförande till god karaktär, osv. Det säger allt utan att förklara något. Det är ett av dessa begrepp som civilisationsfolket använder sig av för att kunna bemästra allt. Med ordet moral så bemästrar man i princip allt, för vad är det som inte kan falla inom ordet moral?

Ordet rätt är ett annat av dessa fantastiska ord som kan betyda vad som helst. Men rätt måste ju förklaras i förhållande till något. "Rättstavning" är ju inte samma sak som "rättighet" och rättighet är inte samma sak som "Domarrätt".

Vi kan inte förstå varandra genom att hävda dessa begrepp. Vi måste se på varandra, vilka vi är och vad det är vi vill. Vad vill vi? Vill vi att vi ska bete oss vänligt mot varandra, vi vill bli respekterade, vi vill bli socialt accepterade, vill vi ha kärlek, trygghet, empati och förståelse?

Ja jag har svårt att se den människa som inte vill ha dessa saker. Men som jag demonstrerat ovan så kommer Domarprincipen aldrig att kunna ge oss detta. Istället så skapar Domarprincipen precis dom problem som vi sedan går till Domarprincipen för att försöka lösa.

Så för att bespara er en massa onödig tid och lidande så pekar jag på vad som händer när man introducerar Domarprincipen (DP) i ett samhället. Först tror ju människorna att DP är bra och är fascinerade och även mystifierade av detta kyliga instrument för hur man kan värdera människor. Sedan så börjar människor att skämmas för plöstligt så går det upp för folk att dom inte är lika perfekta som den sterila principen som de är så fascinerade av. Och sedan så börjar de att skylla ifrån sig på varandra och med det så påbörjas en polarisering av samhället och efter det sker en krystallisering och slutligen en cementering. För människorna har "ätit" av den förbjudna frukten, så att säga. De har med andra ord tagit till sig och implementerat domarprincipen i sitt samhälle.

Men det slutar såklart inte vid cementeringen, för efter ett tag så blir situationen ohållbar eftersom vissa i detta belönings och bestraffningssystem blir offer och andra blir sadistiska översittare och med det så sker en revolution där man försöker att byta platser med sadisterna.

Har du sett filmen "The Experiment"? Den filmen bygger på ett experiment som gjordes som heter The Stanford Prison Experiment (TSPE), för att undersöka hur vanliga människor börjar bete sig då dom blir satta i en fängelsesituation, vissa blir väktare och andra blir fångar. Det tog bara ett par dagar innan fullt kaos uppstod.

Vi är i en liknande situation som TSPE, först i skolorna och sedan fortsätter det in i arbetslivet och det privata livet. Allting blir påverkat och färgat av Domarprincipen, för alla är ju beroende av dess eget betygsystem, dvs pengarna.

Så ingen vågar protestera och alla tror att orättvisorna, revolutionerna, kaoset och upploppen i samhället har att göra med andra saker och de ser hela tiden till Domarprincipen som deras frälsare. För bara Domarprincipen "står för ordningen". Det faller väldigt få in att istället för att anklaga varandra, eller anklaga de med höga betyg/mycket pengar, istället se på vad Domarprincipen gör med hela samhället.

Men frågan är hur lever man utan domarprincipen? Ja då är vi lämnade åt oss själva och varandra. Det man då kan göra är att försöka finna sätt att komma överens med varandra och hjälpas åt. För det är vad alla andra samhällen gör som inte lever som fångar under Domarprincipen. De hjälps åt för de vet att om de inte hjälps åt så kommer hela samhället att lida för det. De har inget pengasystem och inga betygsystem för de tror helt enkelt inte på att man kan leva väl genom att ha någon som sitter som terdje part och värderar människor.

Vad är rasism? Är inte rasism att man värderar människor utifrån ras?
Vad är diskriminering? Är inte diskriminering att man värderar människor utifrån vad det än är man kan tänka sig att vilja värdera och bedöma?
Vad är meritokrati? Är inte det också att man värderar människor utifrån vad de presterar?

Men jag vill understryka att det är inget "fel" på Domarprincipen som sådan. Domarprincipen gör ju bara det den ska. Det som dock händer är att när man implementerar Domarprincipen så skapar det reaktioner och får sociala konsekvenser i hela samhället.

Det är samma sak som att någon skulle förgifta bybrunnen. Det är inget "fel" på giftet, det är bara det att om man dricker av vattnet så blir man sjuk. I detta samhälle så tror vi att orsaken till att alla är sjuka beror på folk själva, ingen tittar på innehållet i brunnen så ingen analyserar heller vad det är för ämne som finns i vattnet. Istället så tror alla att brunnen är nödvändig för att återställa alla så att alla kan bli friska.

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Inläggav Sceptisk » 21 aug 2011 15:33

Forts..

Domarprincipen fungerar såklart inte bara neråt, ner mot folket eller skolbarnen. Den fungerar såklart också uppåt, upp mot de som sitter som auktoriteter, domare och lärare osv. De som sköter själva dömandet. För om nu domarprincipen tillhör en annan ordning, en perfekt ordning. Då måste ju dess representanter antingen själva eller på något annat sätt få legitimitet att döma. De måste ha licens att döma. Det går ju inte att "vem som helst" sätter sig i domarsätet för "vem som helst" är ju en del av folket eller skolklassen. Så för att någon ska kunna sätta sig i domarsätet så blir det ju av nödvändighet så att den personen måste tillhöra en annan social eller andlig rang än de övriga. Kungen står ju över hela samhället. Särskilt under medeltiden så var folk upptagna med att prata om The Great Hierarchy of Being. De såg nämligen hela universum som en enda hierarkisk kedja som började med Gud längst upp på toppen, därunder Guds son, sedan kungen, sedan prästerna, sedan adeln, sedan borgarna, sedan bönderna, sedan pigorna och drängarna, sedan djuren, sedan växterna, sedan mineralerna och längst ner under alltihopa fanns Satan och jämrade sig.

Under Romartiden så var ju Kejsarna gudar. För på den tiden så trodde ju folket att det var gudarna som bestämde över universum. Därför så gjorde Kejsarna sig själva till gudar för att "legitimisera" sitt styre. Men sedan så började folk se igenom charaderna och Kristendomen kom som en ny revolt mot de gamla gudakejsarna. Detta trodde folket skulle rädda dom från lagen och straffet och fördömelsen, men istället så skapade Kristendomen bara en ny ordning där de styrande inte längre var gudar själva, utan bara representanter. Så under denna ordning blev folket förmodligen helt förlamade för nu kunde de inte längre anklaga de styrande som ju bara "gjorde sitt jobb". Samtidigt så fortsätter ju Domarprincipen med sin logiskt obeändiga kurs att polarisera samhället, så det dröjde inte länge förrän vissa kungar gjorde sig själva till Guds - enda - representanter på jorden och att vissa var "särskilt utvalda" helt enkelt. Men givetvis så kunde då andra "goda" präster eller munkar protestera mot den ordningen och mena att alla är jämlikar under Gud och att alla borde gå i kloster istället för att öva sig i disciplin och självtukt.

Så i det medeltida samhället så var var och ens roller extremt krystalliserade och hierarkin var både glasklar och ambivalent. Kungen var domare över hela folket och därför närmare Gud än alla andra å andra sidan kunde religionen tolkas på andra sätt också. Men Domarprincipen bestod, bestämt cementerad av Jesus auktoritet som dog för lagen så att han kunde bli den högste kungen av dom alla.  

Orsaken till denna hierarki är återigen Domarprincipen, eftersom den inte bara polariserar mot folket, den polariserar också mot de styrande. Folket lever då i en drömvärld där vissa är finare än andra, trots att det bara handlar om privilegier. Samtidigt så lever säkert också en stor del av de styrande i en annan typ av drömvärld där de tror att de är bättre och finare än alla andra. Så det är inte bara en polarisering mellan skolbarnen i klassen, utan även en polarisering mellan de styrande och folket.

De styrande anser ju sig vara lite finare för att dom "kan tänka" och döma folket. Folket tror att de styrande är lite finare eller att de är onda, men det spelar ingen roll för alla är ändå övertygade om att Domarprincipen har legitimitet. Därför kan ingen göra något, annat än att anklaga varandra.

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Inläggav Zokrates » 21 aug 2011 16:11

Möjligt att detta är lite off-topic, då det är domarprincipen du beskriver,
men eftersom du använde just skolan som exempel för att beskriva hur
det funkar, så funderade jag lite på just skolans dolda utbildningsmål.

Om vi blandar in lite erfarenheter från biologin, så vet vi att svält skapar inga genier,
tvärtom, hjärnans plasticitet och förmåga att inhämta ny kunskap blir usel, så att låta
barn svälta under medvetna kontrollerade former skapar "människorobotar" som
kan utnyttjas och drivas med lite hursomhelst.

När maten i västvärlden förbättrades både närings och energimässigt så blev skolan
den arena där man kunde hålla tillbaka hjärnans förmåga att ta in kunskap, genom
tragglandet av ett fåtal en och samma psalmer, samt genom att endast lära barnen
bristfälligt alfabetet lyckades man kvarhålla en god armé av arbetare ända fram till
1940* talet. I takt med ett ökat behov av mer avancerad teknik uppstod
kravet av arbetare med en lite högre utbildningsnivå, skolorna reformerades, blev
längre och innehållet tjänade till att fler skulle uppnå det minimum av antal kvalificerade
arbetare som krävdes. Skolan har således tvingats till ytterligare ett par reformer sedan
dess, men fortfarande kan man se hur stort behovet av avancerad arbetskraft är genom
att mäta hur många av eleverna som klarar av skolgången.

Skolan idag levererar produkter till samhället, endast 20% av dem som utbildas klarar
av att hamna bland toppen, resten är de utslagna förlorarna, detta är planerat och
högst utstuderat, vill man att flertalet skulle klarat av utbildningen med toppbetyg,
så hade man klarat av det, men det finns som sagt var inget behov av detta än.

Skolreformerna
* http://www.s-info.se/page/view_document ... ument=4776

lösdrivaren
Avstängd
Inlägg: 869
Blev medlem: 16 okt 2010 12:33

Inläggav lösdrivaren » 21 aug 2011 17:02

För mycket "vänster" Zok. Gillar inte Sceptisk då han tror att hans taskiga skolbetyg är en vänstersammansvärjning.
maximal utdelning med minimal ansträngning

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Inläggav Sceptisk » 22 aug 2011 22:05

Zokrates

Ja det är en intressant analys. Jag skulle rekommendera dig att läsa detta tal som framfördes av John Taylor Gatto då han blev utnämnd till "Teacher of the Year award" i New York.

http://www.home-ed.vic.edu.au/2002/02/2 ... ce-speech/


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 27 och 0 gäster