Absolut och universell sanning

[Antinomos]

Det är väl en sak att postulera universell/objektiv sanning som ett ideal, en annan sak att hävda dess oinskränkta realitet - vilka är sanningskriterierna i sådana fall?

Man får också vara försiktig så man inte blandar ihop sanningsbegreppet med realism-begreppet.

//Mvh, M

[Augusta]

Även om absoluta sanningar existerar kommer vi människor aldrig kunna förstå dem. Vi uppfattar ju världen genom våra enfaldiga sinnen, våra små fönster och således kan vi inte se hela sanningar omkring oss, bara fragment av dem.
Tro man sig ändå ha fått reda på en absolut sanning (som exempelvis vissa fundementalistiska muslimer verkar ha gjort) och tror sig säkert "veta" någonting är man ute på farlig väg.
Man skall alltid se sig själv och det man upplever med kritiska ögon, vi har ju trots allt bara våra sinnen att se världen genom.
Sanningen är relativ från person till person och det skall man vara medveten om. Därmed inser man att absoluta sanningar inte finns, eller att vi iaf inte kan greppa dem.

[Zarathrustme]

Även om absoluta sanningar existerar kommer vi människor aldrig kunna förstå dem. Vi uppfattar ju världen genom våra enfaldiga sinnen, våra små fönster och således kan vi inte se hela sanningar omkring oss, bara fragment av dem.
Tro man sig ändå ha fått reda på en absolut sanning (som exempelvis vissa fundementalistiska muslimer verkar ha gjort) och tror sig säkert "veta" någonting är man ute på farlig väg.
Man skall alltid se sig själv och det man upplever med kritiska ögon, vi har ju trots allt bara våra sinnen att se världen genom.
Sanningen är relativ från person till person och det skall man vara medveten om. Därmed inser man att absoluta sanningar inte finns, eller att vi iaf inte kan greppa dem.

Om Gud finns så existerar objektiva sanningar. Förståelsen av Guds "subjektiva" sanning/skapelse blir vårt mål för att nå objektivitet.
Om vi sen förstår att vi nått objektiv förståelse är beroende av om vi kan höra Guds röst eller ej. Men även om en människa kan höra Guds röst, så är det för henne omöjligt att säkert veta om det verkligen är Guds röst hon hör i sitt hjärta, eller hennes egen andes röst (samvetet). Hon kan aldrig vara säker. Det gör henne liten och hela tiden ifrågasättande sin förståelse av den objektiva verkligheten.
Det är så ordnat att endast de ödmjuka ska hitta den rätta vägen.

Tro man sig ändå ha fått reda på en absolut sanning (som exempelvis vissa fundementalistiska muslimer verkar ha gjort) och tror sig säkert "veta" någonting är man ute på farlig väg.

Därmed inser man att absoluta sanningar inte finns, eller att vi iaf inte kan greppa dem.

Är det en absolut sanning? I så fall finns det åtminstone en absolut sanning. Kan du greppa det?

Finns det en, varför finns det inte två?

Zara..

[Augusta]

Man skulle väl kunna se insikten om vår egen begränsning som en absolut sanning, men det är samtidigt skillnad på att inse sina egna brister och se det man pga av sina brister inte kan se.
Men det kan jag köpa, det enda vi människor kan vara säkra på är vår egen begränsning. En på sätt och vis absolut sanning.

[J R Auk]

För att se sanning, nå sanning, krävs att vi är sanna.
Insikt i sanningar kräver en distansering.

Det som är sant är inte så för att det är det. Det är så därför att det är med/mot något. Relationerna avgör, interaktionen är källan till svaren. Subjektet är ovidkommande.

[Drawing Down The Moon]

Allthingsmustpass,

"Det förefaller mig fullständigt självklart att desto bättre
tolkningar vi gör utav den objektiva
verkligheten ju högre blir vår moral. Som exempel på det kan nämnas
är att vi var betydligt mindre moraliska för några hundra år sedan i
Sverige."

Och hur kan man vara mindre moralistisk? Vad är hög moral?


"Man kan även dra paralleller med länder där utbildningsnivån
är låg, som tillexempel under talibanregimen, som jag anser hade en låg moral."

Du _anser_. Vad tror du då att _de_ anser?


Din argumentation saknar grund och tanke...

[Avatar Bhima Gir]

Den Absoluta sanningen är när vi människor har lycks att föra samman personligheten med själen. Det är en kamp vi har från det att vi födds tills vi dör.
Sanningen är vi alla födda med. Sanningen fins i mitten av våran själ.

ser att sanningen är rent medvetande fri från de matriela objektens ting/Illusion

[onosendai]

Vad anser Ni, om absolut och universell sanning.
Har diskuterat frågan med ett antal personer som är en totalt annan mening än jag. Jag skulle vilja anse, att det för alla objekt, antaganden, teorier, synsätt finns en absolut sanning. Jag kanske ska formulera det på ett annat sätt; vad jag vill anta är att det finns ett mönster, en mall, som finns "någonstans där ute" som förklarar alla filosofiska, vetenskapliga problem eller bryderier. Det är genom att lära, öka kunskapen och erfarenheten vi hela tiden närmar oss denna.. vad jag vill säga att det bortom våra tolkningar och värderingar av ting finns en absolut sanning. Det finns när man når denna punkt, inget som egentligen är relativt.

Du har helt korrekt! Detta mönster kan du sen se i precis allting.

[Avatar Bhima Gir]

Mmmmm så är det

[freddemalte]

Egentligen frågar du om "världen är på ett visst sätt". Om den inte är det så är den helt enkelt dynamisk och icke-exakt, samt olika beronde på diverse X. För att fenomen, saker och ting ska anses ha en sann struktur eller existänssätt krävs det att de inte kan vara olika beroende på X, utan är det de är a priori. I begreppet sanning ligger väl att något förhåller sig på ett visst sätt. Om det existerar en sanning i termer av att världen är på ett visst sätt är svårt att veta, men precis som du framhåller i ditt huvudinlägg, verkar det vara på ett sådant fundament den mederna vetenskapliga empirin och den vedertagna kunskapsteorin är baserad. Jag vågar nog även påstå att de flesta människorna i den sekulariserade västvärlden i grunden försanthåller en sådan världsbild. Så om jag ställer frågan: Finns det mat i kylen så existerar det ett sant svar på den frågan, dvs världen är på ett sådant sätt att det t.ex. finns mat i kylen, det kan altså inte vara "lite hur som helst med den saken".

[nuddle]

Det vi är medvetna om är en absolut sanning, allas verklighet är en sanning.

[freddemalte]

Det vi är medvetna om är en absolut sanning, allas verklighet är en sanning.

Det är en definitionsfråga, ty om du avser upplevelsen som sådan så stämmer ju det. Detta går dock att problematisera. Det du tror dig vara medveten om behöver ju dock inte stämma fullt ut. Jag upplevde i mitt medvetande alldelse nys det som att ett par stövlar i hallen var vår katt. Upplevelsen var självklart sann i termer av att det var så jag upplevde det, den var dock falsk i termer av att vår katt vid det aktuella tillället låg och sov i soffan.

[Marko]

Kan du bevisa att katten verkligen inte låg i hallen under tiden som du upplevde det ; )

[freddemalte]

Kan du bevisa att katten verkligen inte låg i hallen under tiden som du upplevde det ; )

Nej Marko, detta resonemang utgick från vanlig common-sens (vardaglig syn på världen) och inte någon inblandning av andra funderingar kring tillvaron. Om jag skulle blanda alla olika resonemang kring världens ontologi blir det inte koherent. Var diskussion har sin utgångspunkt. Här utgår jag inte från något av det som jag tagit upp i andra ontologiska trådar så som solipsism, ifrågasättandet av extern värld, ifrågasättandet av en inte värld etc, ty dessa sär självklart inte koherenta med varandra - det är ju helt olika "världsbilder" (teoretisk-filosofiska perspektiv) som de är baserade på.

[Marko]

Kan du bevisa att katten verkligen inte låg i hallen under tiden som du upplevde det ; )

Nej Marko, detta resonemang utgick från vanlig common-sens (vardaglig syn på världen) och inte någon inblandning av andra funderingar kring tillvaron. Om jag skulle blanda alla olika resonemang kring världens ontologi blir det inte koherent. Var diskussion har sin utgångspunkt. Här utgår jag inte från något av det som jag tagit upp i andra ontologiska trådar så som solipsism, ifrågasättandet av extern värld, ifrågasättandet av en inte värld etc, ty dessa sär självklart inte koherenta med varandra - det är ju helt olika "världsbilder" (teoretisk-filosofiska perspektiv) som de är baserade på.

Ofc,
Men kan det inte hända att du blandar ihop upplevelse med tanken
du upplevde något i hallen, och tänkte att det måste vara katten.. (tog för givet)

upplevelsen borde ju vara att något fanns där, vad vet vi inte.