Varat och tiden. Översättningar.

Moderator: Moderatorgruppen

CAUSTIX
Inlägg: 494
Blev medlem: 22 maj 2004 01:32

Inläggav CAUSTIX » 01 jul 2007 22:37

J R Auk skrev:
Citat:

Men du har rätt i att det finns inget normativt i detta. Inte explicit, men man kan ju tolka ett uttalande om;
-Våld mot en annan person är något som i dom flesta fall skadar motparten såväl fysiskt som psykiskt och i allt sammantaget skapar en mer olycklig och otrygg värld så som uttryckts av dom tillfrågade i undersökningen.
En deskriptiv utsaga, visst det är bara det då det lutar sig mot andras utsagor och hävdar inte säga något i sig självt. Men samtidigt så är sammanställandet och frågandet i sig rymmandes något normativt. Låt vara outtalat.

Jag hänger inte riktigt med där. Visst kan man ju tolka det så. men frågan är ju om en ontologi nödvändigtvis implicerar att det implicit ligger en etik inom den. Oavsett om det gör det så är det ju inte säkert att det är åtkommligt för oss, utan döljs bakom en normativ slöja.
Men Heidegger var mycket suspekt mot etik.


Jag vill mena att all förståelse är normerande. Och då är också allt uttryck för förståelse normativa uttryck, även om dom är så implicit.

Men jag kan nog inte riktigt argumentera för att det är så.


Jag håller med dig i att all förståelse är normerande likväl som för-förståelsen. Vår förståelse utgår i från en normativ horisont som vi modifierar genom att artikulera den på ett nytt sätt. Att normera måste väl också vara en existential. vi är normativa det är ett sätt att vara. Men i Heideggersk anda så intresserar vi oss inte primärt om etik och dyl. annat än just ur ett ontologiskt perspektiv. Sen kan vi dra hur mycket moraliska slutsatser som helst utifrån ontologin.

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 01 jul 2007 23:26

CAUSTIX skrev:
J R Auk skrev:
Hoppas det var klart att när jag ovan skrev att heidegger inte talar om alienering så är det inte ordet jag menar utan det gängse begreppet.


Fast begreppet han använder är ju "entfremdung" och trots mina bristande tyska kunskaper kan jag tolka, och jag gör det som: främmandegöra.

Och att bli främmandegjord (inför något), är väl rimligtvis att bli alienerad (inför detta)?


Jo visst, helt rätt, men enligt Heidegger så blir saker/människor främmandegjorda i alldaglighetens fördunklande, men vi blir ju inte alienerade socialt. Även här så talar han bara om ett varamodus.

Är kanske lite dålig på att förklara???


Tror nog du är mer införstådd i Heidegger och hans terminologi, och en viss förvirring därav uppstår, men det är tacksamt för mig att diskutera, märker att jag får en bättre förståelse av prövandet av termer och tolkning.

Jag märker att vissa saker som framstår som komplexa, i boken, är mera simpla än jag först antagit och att vissa av dom mera rakt ut uttryckta sakerna rymmer en komplexitet. Har lagt den på hyllan ett tag nu, ska låta boken sjunka in så att jag kan ge mig på den med den förförståelse som jag nu nått, vid ett senare tillfälle.

Var lite inne på att se vad Husserl har skrivit, är du bekant med hans verk? Vore intressant att se hur han framför sin fenomenologi i egna ord.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 01 jul 2007 23:30

CAUSTIX skrev:
Vi är normativa det är ett sätt att vara.


Detta är en del av det som jag ser som österländskt. Kanske egentligen hela fenemenologin går att hitta som motsats i deras tradition?
Även om det intellektuella resonerandet kring detta inte är något som jag märkt av i mina sökningar. Men förhållandet, synes mig vara väldigt likt mediterandet. Även om man där söker att släppa begreppen.

Skulle kunna uttrycka det som om det som Heidegger gör är att beskriva meditationen i ord, som process, och inte slutsatsen han dragit från den.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

CAUSTIX
Inlägg: 494
Blev medlem: 22 maj 2004 01:32

Inläggav CAUSTIX » 02 jul 2007 14:23

J R Auk skrev:
CAUSTIX skrev:
Vi är normativa det är ett sätt att vara.


Detta är en del av det som jag ser som österländskt. Kanske egentligen hela fenemenologin går att hitta som motsats i deras tradition?
Även om det intellektuella resonerandet kring detta inte är något som jag märkt av i mina sökningar. Men förhållandet, synes mig vara väldigt likt mediterandet. Även om man där söker att släppa begreppen.

Skulle kunna uttrycka det som om det som Heidegger gör är att beskriva meditationen i ord, som process, och inte slutsatsen han dragit från den.


Det är det där som jag inte riktigt förstår "mediterar"? Kanske skulle man kunna dra ådana paralleler till Husserl i och med hans epoché mm. Men hos Heidegger så sker t.ex. inte ångesttillståndet frivilligt. Han säger förövrigt mot Husserl att vi inte bara kan fenomenologiskt teoretisera när som helst. Vi kan inte när vi känner för det tematisera vissa fenomen...  
eller nåt sånt...   usch vad man glömmer snabbt!

men det är en intressant fråga: Vilken är Heideggers egen utgångsperspektiv när han skriver VT? Från vilken position talar han?

CAUSTIX
Inlägg: 494
Blev medlem: 22 maj 2004 01:32

Inläggav CAUSTIX » 02 jul 2007 14:39

J R Auk skrev:
CAUSTIX skrev:
J R Auk skrev:
Hoppas det var klart att när jag ovan skrev att heidegger inte talar om alienering så är det inte ordet jag menar utan det gängse begreppet.


Fast begreppet han använder är ju "entfremdung" och trots mina bristande tyska kunskaper kan jag tolka, och jag gör det som: främmandegöra.

Och att bli främmandegjord (inför något), är väl rimligtvis att bli alienerad (inför detta)?


Jo visst, helt rätt, men enligt Heidegger så blir saker/människor främmandegjorda i alldaglighetens fördunklande, men vi blir ju inte alienerade socialt. Även här så talar han bara om ett varamodus.

Är kanske lite dålig på att förklara???


Tror nog du är mer införstådd i Heidegger och hans terminologi, och en viss förvirring därav uppstår, men det är tacksamt för mig att diskutera, märker att jag får en bättre förståelse av prövandet av termer och tolkning.

Jag märker att vissa saker som framstår som komplexa, i boken, är mera simpla än jag först antagit och att vissa av dom mera rakt ut uttryckta sakerna rymmer en komplexitet. Har lagt den på hyllan ett tag nu, ska låta boken sjunka in så att jag kan ge mig på den med den förförståelse som jag nu nått, vid ett senare tillfälle.

Var lite inne på att se vad Husserl har skrivit, är du bekant med hans verk? Vore intressant att se hur han framför sin fenomenologi i egna ord.


Jo det är som att kliva in i en helt ny värld, där det dryper av neologismer. Och som du säger så kan till synes enkla termer och resonemang visa sig vara oerhört komplexa och det som verkar komplext kan vara enkelt.
Men läs Hans Ruins: "Kommentar till Heideggers Varat och Tiden". Som jag tjatar om hela tiden, den är bara på 112 sid och mycket informativ.

När det gäller Husserl så var det längfe sedan jag läste honom, så jag vågar inte direkt ge mig in på att förklara, det sitter i ryggen men inte i huvudet.
Det finns ju mycketg översatt till svenska på Daidalos och thales bokförlag. Dan Zahavi har även skrivit en kort men bra introduktion: "Husserls Phenomenology", den finns även på danska om du skulle föredra det.
En bok som går igenom samtliga fenomenologer eller riktade dit och är ganska ok är Dermot Morans: "Introduction to Phenomenology" där går han på ca 550 sid igenom: Brentano, Husserl, Heidegger, Gadamer, Arendt, Levinas, Sartre, Merleau-ponty och Derrida.

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 02 jul 2007 17:01

CAUSTIX skrev:
J R Auk skrev:
CAUSTIX skrev:
Vi är normativa det är ett sätt att vara.


Detta är en del av det som jag ser som österländskt. Kanske egentligen hela fenemenologin går att hitta som motsats i deras tradition?
Även om det intellektuella resonerandet kring detta inte är något som jag märkt av i mina sökningar. Men förhållandet, synes mig vara väldigt likt mediterandet. Även om man där söker att släppa begreppen.

Skulle kunna uttrycka det som om det som Heidegger gör är att beskriva meditationen i ord, som process, och inte slutsatsen han dragit från den.


Det är det där som jag inte riktigt förstår "mediterar"? Kanske skulle man kunna dra ådana paralleler till Husserl i och med hans epoché mm. Men hos Heidegger så sker t.ex. inte ångesttillståndet frivilligt. Han säger förövrigt mot Husserl att vi inte bara kan fenomenologiskt teoretisera när som helst. Vi kan inte när vi känner för det tematisera vissa fenomen...  
eller nåt sånt...   usch vad man glömmer snabbt!

men det är en intressant fråga: Vilken är Heideggers egen utgångsperspektiv när han skriver VT? Från vilken position talar han?


Det är väl lite som frågan du ställde mig om "egentlig eller oegentlig Heidegger". Enligt mig kan det omöjligtvis vara annat än den egentlige (autentiske) Heidegger som författat verket iom att han är medveten - i en sådan bemärkelse att han förmår skriva om fenomenen.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

CAUSTIX
Inlägg: 494
Blev medlem: 22 maj 2004 01:32

Inläggav CAUSTIX » 02 jul 2007 18:33

Avantgardet skrev:
CAUSTIX skrev:
J R Auk skrev:
CAUSTIX skrev:
Vi är normativa det är ett sätt att vara.


Detta är en del av det som jag ser som österländskt. Kanske egentligen hela fenemenologin går att hitta som motsats i deras tradition?
Även om det intellektuella resonerandet kring detta inte är något som jag märkt av i mina sökningar. Men förhållandet, synes mig vara väldigt likt mediterandet. Även om man där söker att släppa begreppen.

Skulle kunna uttrycka det som om det som Heidegger gör är att beskriva meditationen i ord, som process, och inte slutsatsen han dragit från den.


Det är det där som jag inte riktigt förstår "mediterar"? Kanske skulle man kunna dra ådana paralleler till Husserl i och med hans epoché mm. Men hos Heidegger så sker t.ex. inte ångesttillståndet frivilligt. Han säger förövrigt mot Husserl att vi inte bara kan fenomenologiskt teoretisera när som helst. Vi kan inte när vi känner för det tematisera vissa fenomen...  
eller nåt sånt...   usch vad man glömmer snabbt!

men det är en intressant fråga: Vilken är Heideggers egen utgångsperspektiv när han skriver VT? Från vilken position talar han?


Det är väl lite som frågan du ställde mig om "egentlig eller oegentlig Heidegger". Enligt mig kan det omöjligtvis vara annat än den egentlige (autentiske) Heidegger som författat verket iom att han är medveten - i en sådan bemärkelse att han förmår skriva om fenomenen.


Han är nog lite über.

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 9356
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Inläggav Anders » 22 sep 2009 08:33

Skall dra igenom den här tråden, Varat och Tiden är rätt svårstartad (då man inte läst nåt djupare filosofiskt förr)

Framför allt alla termer, förontologisk, onto-ontologisk osv...
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 9356
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Inläggav Anders » 06 feb 2012 22:47

Där ljög jag inte... Det är först nu senaste månaderna det släppt, men det är klart, då man försöker läsa en sida här, och sen en sida en vecka senare så...

Nu rullar det på rätt bra, och det var då jag satt och googlade om vissa funderinga som jag kom tillbaka till den här tråden, och nu var den riktigt rolig att läsa. Synd bara att alla förutom Algot som var med här verkar vara borta från forumet. Är det någon annan som intresserar sig för ZS just nu?
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026

Joakim Grundh
Inlägg: 227
Blev medlem: 15 jan 2012 00:49

Inläggav Joakim Grundh » 24 feb 2012 17:04

Ständigt intressant Anders. Och jag har nu plöjt ett par verk om det, och Heideggers egen kritik av VoT.

Så shoot så kanske vi får igång en diskussion.

SigurdV
Inlägg: 3002
Blev medlem: 13 jun 2011 15:50

Inläggav SigurdV » 26 feb 2012 02:53

J R Auk skrev:Har du läst hela? Jag har den som projekt nu, men märker att jag intolkar mer vad som är min förestående mening än jag tar till mig hans bevis för sin mening, så det blir inga långa sittningar.

Terminologin är förvisso bra, jag tycker snarare att det är det som omgärdar den som är tradig. Fast han vill ju inte bara att läsaren skall nå insikt, han vill ju bevisa.

Heidegger skrev:"Med tanke på att uttryckssätten inom följande analyser rymmer så mycket som är otympligt och oskönt, må denna anmärkning tillfogas: Det är én sak att i berättande form redogöra för något varande, en helt annan sak att fatta det varande i dess vara. För sistnämnda uppgift saknas inte bara mestadels ord, utan framför allt grammatik. Om en hänvisning till tidigare och på sin nivå oförlikneliga varaanalytiska forskningar må vara tillåten, så kan man jämföra de ontologiska avsnitten i Platons Parmenides eller det fjärde kapitlet i sjunde boken i Aristoteles Metafysik med något berättande avsnitt hos Thukydides, och man kommer då att inse hur oerhörda de formuleringar var som de grekiska filosoferna tilltrodde sina landsmän att klara av. Och ifall /som nu/ krafterna är i väsentlig mån ringare och dessutom det varaområde som ska upplåtas ontologiskt sett vida vanskligare än det som grekerna hade sig örelagt, kan det inte undvikas, att såväl begreppsbildningens omständigheter som uttryckssättens hårdhet stegras."


Så en medvetenhet fanns, frågan kvarstår dock om allt det som vi upplever som snårigt håller en mening bakom snårigheten.


Ärligt talat vill jag ha betalt för att läsa Heidegger!

Allt som påstås vara filosofi är inte det...

Ser du invecklade tankekedjor kryddade med orden "Varandet", "Blivandet" med mera i samma anda, så lägg boken åt sidan!

Sanningen är att det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 9356
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Inläggav Anders » 26 feb 2012 08:33

SigurdV skrev:
Ärligt talat vill jag ha betalt för att läsa Heidegger!

Allt som påstås vara filosofi är inte det...

Ser du invecklade tankekedjor kryddade med orden "Varandet", "Blivandet" med mera i samma anda, så lägg boken åt sidan!

Sanningen är att det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.


Det är inte direkt dunkelt, det är mer tyskt noggrannt. Man måste hela tiden ha med sig det som tidigare sagts, man får hoppa tillbaka. Det som irriterar är snarast det som irriterar i Platons "Staten", att begrepp och lösningsförslag tycks komma ur tomma luften. Man känner ofta, som i exemplet "ångest" att "jodå, jag förstår vad du menar, men är det det enda svaret?". Heidegger anser, lite förenklat, att det är i ångesten som man kommer i kontakt med sitt rätta jag. Också lite förenklat, på grund av att yttervärlden liksom försvinner i ångesten, och du blir i kontakt med det därinne.

Själv kommer jag i kontakt med mitt rätta jag antingen då jag vaknat efter att ha sovit hårt, eller då det varit riktigt jobbigt, då jag efteråt har fått träna, sen sjunka ner någonstans för mig själv. Då kommer jag ofta i en "befintlighet" där också omvärlden försvinner, men då kan jag dessutom tycker mig kunna se klart på mitt inte. Och då får jag ibland i och för sig ångest men det är en annan sak... Jag vet att Heidegger inte skrev z und s som en wellnessgrej, han vill undersöka varat, men jag ser ofta dessa alternativ.

Det finns en rätt lång bit om Pratet, Nyfikenheten, "Mannet", Som faktiskt kan läsas skönlitterärt, det blir riktigt roligt. Man får liksom en bild av hur Frau Heidegger dragit med den stackars professorn på en massa sociala tillställningar I Feiburg, som han genomlidit med uppdragna mungipor... Men även här blir han väldigt kategorisk. Det är i och för sig en existential, som i och för sig är intressant, men inte f-n säger det något om hur personen verkligen är, och inte hittar denne något om sitt rätta jag där. Man sitter bara och är allmän. Verkar han tycka.

I de rent logiska resonemangen, om begepp och annat, där han härleder t.ex. Förståelse, eller de tidiga kapitlen, där han beskriver i-varo och så är han så vitt jag kan se det knivskarp, även om det verkligen är svårt att hänga med. Men det blandas med de här nästan lustiga postulaten på en macronivå. Skall jag kunna se något av hans äventyr under 30-talet till 45, så är det väl här.

Men på det stora hela tycker jag, eftear att ha läst första halvan, att det är en intressant sfär boken rör sig i, känns som rätt grejer att rådda i efter Naturvetenskapens övertagande av världsbild.
Tycker att det finns många kopplingar till psykologi och wellness. Och kan tro att de som läst österländsk filosofi finner detta verk intressant. Om de orkar läsa.
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026

SigurdV
Inlägg: 3002
Blev medlem: 13 jun 2011 15:50

Inläggav SigurdV » 26 feb 2012 10:25

Anders skrev:
SigurdV skrev:
Ärligt talat vill jag ha betalt för att läsa Heidegger!

Allt som påstås vara filosofi är inte det...

Ser du invecklade tankekedjor kryddade med orden "Varandet", "Blivandet" med mera i samma anda, så lägg boken åt sidan!

Sanningen är att det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.


Det är inte direkt dunkelt, det är mer tyskt noggrannt. Man måste hela tiden ha med sig det som tidigare sagts, man får hoppa tillbaka. Det som irriterar är snarast det som irriterar i Platons "Staten", att begrepp och lösningsförslag tycks komma ur tomma luften. Man känner ofta, som i exemplet "ångest" att "jodå, jag förstår vad du menar, men är det det enda svaret?". Heidegger anser, lite förenklat, att det är i ångesten som man kommer i kontakt med sitt rätta jag. Också lite förenklat, på grund av att yttervärlden liksom försvinner i ångesten, och du blir i kontakt med det därinne.

Själv kommer jag i kontakt med mitt rätta jag antingen då jag vaknat efter att ha sovit hårt, eller då det varit riktigt jobbigt, då jag efteråt har fått träna, sen sjunka ner någonstans för mig själv. Då kommer jag ofta i en "befintlighet" där också omvärlden försvinner, men då kan jag dessutom tycker mig kunna se klart på mitt inte. Och då får jag ibland i och för sig ångest men det är en annan sak... Jag vet att Heidegger inte skrev z und s som en wellnessgrej, han vill undersöka varat, men jag ser ofta dessa alternativ.
Det finns en rätt lång bit om Pratet, Nyfikenheten, "Mannet", Som faktiskt kan läsas skönlitterärt, det blir riktigt roligt. Man får liksom en bild av hur Frau Heidegger dragit med den stackars professorn på en massa sociala tillställningar I Feiburg, som han genomlidit med uppdragna mungipor... Men även här blir han väldigt kategorisk. Det är i och för sig en existential, som i och för sig är intressant, men inte f-n säger det något om hur personen verkligen är, och inte hittar denne något om sitt rätta jag där. Man sitter bara och är allmän. Verkar han tycka.

I de rent logiska resonemangen, om begepp och annat, där han härleder t.ex. Förståelse, eller de tidiga kapitlen, där han beskriver i-varo och så är han så vitt jag kan se det knivskarp, även om det verkligen är svårt att hänga med. Men det blandas med de här nästan lustiga postulaten på en macronivå. Skall jag kunna se något av hans äventyr under 30-talet till 45, så är det väl här.

Men på det stora hela tycker jag, eftear att ha läst första halvan, att det är en intressant sfär boken rör sig i, känns som rätt grejer att rådda i efter Naturvetenskapens övertagande av världsbild.
Tycker att det finns många kopplingar till psykologi och wellness. Och kan tro att de som läst österländsk filosofi finner detta verk intressant. Om de orkar läsa.


Är lite glad att få förklarat varför någon VILL läsa Heidegger...

Och det är inte rätt av mig att kritisera terapi i alla dess olika former,

om jag inte kan visa att den av någon anledning är skadlig.

Men jag vill nog i alla fall hävda att vilket värde än terapi må ha så är det inte filosofi det handlar om :)

Utom kanske då i vissa partier:

"I de rent logiska resonemangen, om begepp och annat, där han härleder t.ex. Förståelse, eller de tidiga kapitlen, där han beskriver i-varo och så är han så vitt jag kan se det knivskarp, även om det verkligen är svårt att hänga med."

Fast inte har jag  sett Heidegger citerad i logisk facklitteratur :)

Min uppfattning är fortfarande att någon filosof är inte Heidegger et consortes, hur bra som terapeut han/de än må vara.

Men varför bryr jag mig då?

Kanske därför att det finns ett  problem  som "filosofier" av denna typ  bidrar till att förbli oklart: Vad är tid!?

Joakim Grundh
Inlägg: 227
Blev medlem: 15 jan 2012 00:49

Inläggav Joakim Grundh » 07 mar 2012 14:22

Anders skrev:Man känner ofta, som i exemplet "ångest" att "jodå, jag förstår vad du menar, men är det det enda svaret?".


Som jag förstår det får ångesten sitt privilegierade position på grund av att det inte är riktat mot något. han talar ju om rädsla osv som något som har ett objekt. Medan ångesten inte har detta. Därför är det snarare en förlust än ett antagande av ett yttre. Och genom det upplåts världen i en större möjlighetssfär än den tidigare var.

Har du läst hela verken nu Anders? Och har du läst någon litteratur om verket?

Jag kan rekommendera dig att läsa "Till tänkandets sak" som är reflektioner som många gånger berör VoT. Den är mycket lättare också, mycket på grund av att den kan referera till VoT i och  för sig. Men det är något med att Heidegger själv går in och liksom påpekar hur "långt" han nådde med VoT och vad han anser sig ha gått fel.

Mycket annat trevligt i den boken också. Som H's syn på vad filosofins roll är i dagens samhälle. Han ger en replik appropå Marx uttalanden om att filosofen har förut försökt förstå, och nu är det dags att förändra.

Användarvisningsbild
Harald Davidsson
Inlägg: 5897
Blev medlem: 28 okt 2009 13:48

Inläggav Harald Davidsson » 09 mar 2012 10:28

Jag minns att vi satt nästen en halv dag på moderna museet och diskuterade hans översättning av varat och tiden, han var en kortväxt liten och tunn man med vitt hår och halvlångt skägg, jag har glömt bort hans namn, men i teknikens väsen tar hiedegger upp nåt viktigt, och jag skulle vilja säga
att språket i sig själv är ett EGET VARA som lever sitt eget liv, och vi ska inte vara klåfingriga som Hiedegger och försöka med vårt ego moderera detta vara, för då kanske det visar tänderna emot människan, och hugger till, vi ska inte vända språket emot människan för att kontrollera människan ge henne en språkbur att sitta i, vi ska älska spåket och försöka finna språkets eget hjärta och däirfån försöka kommunicera med den andre. och språkets hjärta är faktiskt förbundet med vårt eget hjärta,

vi ska alltså prata direkt utifrån vårt hjärta, våga det,

och hur underbart är det inte när Jesaia säger att det är Herrens stämma som pratar i mig, lyssna, jag försökte en gång i tiden att finna Herrens stämma i mig, att förbinda tanke, känsla och kropp i en enda röst, samtidighet mellan dessa element och nte tänka på vad vi säger,

men prata helt öppet om allt som existerar osv.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 17 och 0 gäster