Hejsan, jag skulle behöva lite hjälp med ovanstående filosof.
Lite kort fakta, en lättare förklaring av hans monader och vilka teorier han trodde på. Om någon skulle vilja knåpa ihop detta så skulle jag bli hjärtligt tacksam.
Leibniz
Moderator: Moderatorgruppen
Lite kort..
Monadologin.
Monader är odelelbara ting, alltså kan de tolkas som själar.
Dessa skapas eftersom de inte är sammansatta-Skaparen är gud.
Monaderna kan delas upp i två kategorier, själs-och enkla monader (material)
Enligt Leibniz finns inte kausala samband och gud har skapat den bästa av alla möjliga världar.
Leibniz var idelalist och ansåg att kunsap är medfödd.
Monadologin.
Monader är odelelbara ting, alltså kan de tolkas som själar.
Dessa skapas eftersom de inte är sammansatta-Skaparen är gud.
Monaderna kan delas upp i två kategorier, själs-och enkla monader (material)
Enligt Leibniz finns inte kausala samband och gud har skapat den bästa av alla möjliga världar.
Leibniz var idelalist och ansåg att kunsap är medfödd.
Det finns fyra stanfordartiklar om Leibniz. Här är en, de andra hittar du lätt från den: http://plato.stanford.edu/entries/leibniz-ethics/
Mer info finns här:
http://www.philosophypages.com/ph/leib.htm
Han var även en stor matematiker cch logiker. Jag frågade en gång en lärd person vem som var den siste som visste "allt om allt" och han svarade "Leibniz". Han är mest känd för monadläran, men han hade som sagt en hel del andra idéer. T ex hade han idéer om ett perfekt språk som skulle avbilda tankens eller världens verkliga struktur, om jag minns rätt, i Russells anda. Russell var intresserad av Leibniz och jag tror att den första akademiska bok R. gav ut handlade om Leibniz (The Philosophy of Leibniz eller nåt sånt). Jag har länge haft intrycket att Leibniz är en av många underskattad filosof, men tyvärr har jag inte läst honom själv.
Mer info finns här:
http://www.philosophypages.com/ph/leib.htm
Han var även en stor matematiker cch logiker. Jag frågade en gång en lärd person vem som var den siste som visste "allt om allt" och han svarade "Leibniz". Han är mest känd för monadläran, men han hade som sagt en hel del andra idéer. T ex hade han idéer om ett perfekt språk som skulle avbilda tankens eller världens verkliga struktur, om jag minns rätt, i Russells anda. Russell var intresserad av Leibniz och jag tror att den första akademiska bok R. gav ut handlade om Leibniz (The Philosophy of Leibniz eller nåt sånt). Jag har länge haft intrycket att Leibniz är en av många underskattad filosof, men tyvärr har jag inte läst honom själv.
-
suchanother
- Avstängd
- Inlägg: 4109
- Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
- Ort: Göteborg
Leipniz har fått mycket gratis i "efterskott".
Vet för lite och vågar inte komma med tvärsäkra påståenden. Men ett är säkert; I striden mellan Newton och Leipniz om upptäckten infinitesimalkalkylen (derivata och integralkalkyl) kom Newton segrande ur striden.
Idag "vet" vi att Leipniz snodde Newtons ideer. I tidens politiska anda gavs båda ett erkännande.
Men detta är ingen kritik mot Leipniz, vet som sagt för lite.
Vet för lite och vågar inte komma med tvärsäkra påståenden. Men ett är säkert; I striden mellan Newton och Leipniz om upptäckten infinitesimalkalkylen (derivata och integralkalkyl) kom Newton segrande ur striden.
Idag "vet" vi att Leipniz snodde Newtons ideer. I tidens politiska anda gavs båda ett erkännande.
Men detta är ingen kritik mot Leipniz, vet som sagt för lite.
-
suchanother
- Avstängd
- Inlägg: 4109
- Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
- Ort: Göteborg
I några trådar har oändligheten diskuterats.
Oändligheten har två poler; det oändligt stora men också det oändligt lilla som inte alls har diskuterats i dessa sammanhang.
Newton var ett geni på sitt sätt men som alla andra snodde han ideerna från några andra.
Huygens (holländsk) fick aldrig det erkännade som han förtjänade. Newton tog rätt av Huygens arbete om centrifugalkraften och de geometriska förhållande som kännetecknar kraft/väg/tid. Härmed kunde Newton presentera sin teori om gravitation.
Huuuuj, vad klockan går, hinner inte mer just nu, måste iväg.
Oändligheten har två poler; det oändligt stora men också det oändligt lilla som inte alls har diskuterats i dessa sammanhang.
Newton var ett geni på sitt sätt men som alla andra snodde han ideerna från några andra.
Huygens (holländsk) fick aldrig det erkännade som han förtjänade. Newton tog rätt av Huygens arbete om centrifugalkraften och de geometriska förhållande som kännetecknar kraft/väg/tid. Härmed kunde Newton presentera sin teori om gravitation.
Huuuuj, vad klockan går, hinner inte mer just nu, måste iväg.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 23 och 0 gäster