Reality is an Illusion

[freddemalte]

Harald, din slutsats att "jag söker" är ganska logisk och naturlig och intet på något sätt klandervärd i sig. Dock är det inte just något "sökande" som är mitt fokus i de frågeställningar jag lyfter på FF utan något mycket enklare än så, vilket jag vid ett flertal tillfällen redan förmedlat dig. Jag använder ifrågasättandet av den traditionella common-sense-världsbilden som ett litet verktyg för att locka fram hur "den andre" (i detta fallet andra skribenter på FF) argumenterar för sitt perspektv, sin utgångspunkt, sin kunskap och sina slutsatser. Så om jag i någon mening ska hålla med dig vad avser "sökande", så skulle det då i så fall vara "sökandet efter hur andra ser på världen".

Glad påsk!

Hälsar Fredrik

men hur tror du det skulle vara att börja söka efter hur du själv ser på världen,

Hummmm det behöver jag ju inte söka efter per definition. Jag ser ju på världen på det sätt som jag ser på välden

Hej fredrik,

tack för intressant svar,

det du skriver.....Jag ser ju på världen på det sätt som jag ser på välden... väldigt spännande svar,

skulle du vilja utveckla en aning vad du egentligen menar med detta,

vänliga hälsningar

harald davidsson Indien

Jag kan göra ett försök, men det är inte säkert att jag lyckas, då jag vet att vi skribenter här på forumet, tolkar varandras texter tämligen olika, vilket, inte allt för sällan, brukar innebära att det som ska förmedlas landar hos "den andre" i en helt ny form än i vilken den skickades från början. Hur som helst - det jag avser med mitt påstående är att min syn på världen, min upplevelse av världen, mina slutsatser kring världen och dess beskaffenhet etc, inte är något jag kan söka efter utan som jag helt enkelt har . . . det är man fenomenologiska förutsättningar helt enkelt som i sin tur kanske vidare kan relateras till min erfarenhet, mina minnen, intellekt, kunskap, känslor etc . . . . det jag dock skulle kunna "söka" eller "försöka" (om jag hade velat det) är att testa om det går att ändra denna fenomenologiska utsikt (världsbild) eller om den ligger fast så länge jag inte råkar ut för något riktigt märkligt eller annorlunda etc.

Jag väljer medvetet att inte försöka ge mig på att beskriva min egen världsbild då det antagligen, dels skulle bli en väldigt lång text, dels skulle vara svårt att välja vad jag skulle fokusera på i den beskrivningen. En kortfattad variant är dock att jag ser på världen på ett sätt som jag skulle kalla ett praktiskt och jordnära, pragmatiskt och enkelt common-sense-sätt, vilket då innebär att jag i min vardag försanthåller det som är i min direkta upplevelse, mina sinnesintryck och den allmängiltiga västerländska vetenskapliga vardagssynen på världen. Allt annat så som mer eller mindre abstrakta teorier eller frågeställningar om världen som jag t.ex. har lyft i massor av forum etc, är enbart filosofiska funderingar vilka jag tycker om att ta upp då filosofi (och i synnerhet fenomenologi och ontologi) är ett stort intresse.

Hälsar Fredrik

[freddemalte]

Om man förstår och accepterar en illusion,
är det då fortfarande en illusion ?

tänker praktiskt. Man är medveten under jakt att vissa naturintryck inte är som man ser bilden i sitt medvetande.
Tex undervattensfiske. Du lär dig tidigt att sikta på ett annat sätt, för att bilden i medvetandet behandlas annorlunda än hur naturen verkligen fungerar.
Med tiden så tänker man inte på detta, och kan bli en skicklig jägare, även under vatten.

är det då fortfarande en illusion, eller har vi anpassats till en ny miljö ?

Finns illusionen när vi känner till den ?

Intressant fråga Marko! Tja, det som jag har uppfattat att man avser med begreppet illusion är att man tolkar de sinnesintryck man får på ett sätt som inte stämmer med hur världen egentligen är beskaffad (förutsätter att det existerar ett sant svar på hur världen är!). Några buskar kan i den mörka skogen ge upphov till illusionen att någon står vid stigens sida. Hade man fått mer sinnesdata hade man sett att det enbart rörde sig om en buske etc. I det fallet (exemplet) kan det nog räcka med att man vet om att det är en buske för att illusionen ska upphöra och man istället ser busken. Däremot kan man ju tänka sig fall där illusionen är så övertygande att man, trots att man vet hur illusionen uppstår, inte kan ”få bort” illusionen. Ta t.ex. blinkande lampor på en skylt som ger illusionen av att något rör sig. Denna illusion stannar enträget kvar trots att vi vet att det bara är lampor som blinkar i en specifik ordning.

Jag antar att du ställer frågan med fokus på trådens huvudämne – dvs om verkligheten är en illusion? Frågan är bra och motiverad! Låt säga att de som spekulerar i denna video har helt rätt, dvs att allt det vi ser och upplever omkring oss inte är objektiva rigida strukturer i yttervärlden, utan egentligen en slags holografiska relationer mellan energitillstånd, som vi, med våra sinnen ”feltolkar” som just den vardagliga och så tydliga (fasta/fysiska) världen. Ja, då skulle vi nog fortfarande leva kvar i denna illusion även om vi blev hundra procent övertygade om att det var sant – just därför att illusionen är så otroligt övertygande i sig. Det är dock inte säkert att det hade blivit så! Ta t.ex. hur vi uppfattar vår egen spegelbild i spegeln! Den är ju rent visuellt så bra i sin tydlighet att vi skulle kunna få illusionen av att vi har en identisk person framför oss! Men just det faktum att vi ”vet” att det ”bara är en spegelbild” verkar göra att den illusionen försvinner och vi tolkar det helt enkelt som bara en spegelbild och inget annat. Om man dock, enträget, står ca 10 cm framför spegeln och tittar sig rakt in i ansiktet i ca 5 min uppstår helt plötsligt en hisnande känsla av att den framför en är en annan (identisk) person – ganska otäck illusion faktiskt! Om det nu är en illusion

[Harald Davidsson]

Hej Fredrik

tack för mycket intressant svar...

jag är alltså harald därför att jag är Harald,
mycket logiskt tänkt, Fredrik, mycket spännande
vänliga hälsningar

harald davidsson

[Harald Davidsson]

Tyckte väll att du gått över lite från hinduism till zen buddhism den sista tiden.

Vem är ark typen för Adam ? vad var hans personlighet ?

Försökte själv beskriva egot i en annan tråd på nätet för en stund sen,
blev mest att egot är det bundna i materian och dess uttryck och intryck av världen
den sanna jaget finns utöver det kroppen med tanken fångat in.

,


jag förkastar zen som nåt som inte leder till annat än bortkastad tid,
men du läste tydligen inte det jag skrev om Zen,

Hinduism är en livstil,
en existentialism


Vem är ark typen för Adam ? vad var hans personlighet ?

jag förstår inte riktigt din fråga,
du förstår verkar det som inte vad en arketyp är,
men så är det nog för hela forumet,


ARKETYPEN människan har uttryckts av vissa människor i olika kulturer,civilisationer osv,

den arketypen försöker ge en bild av människan som är ett totalt annurlunda paradigm än det som Charles Darvin med efterföljare försöker skissera, AP-MÄNNISKAN,

Adam är en variant av Arketypen människan,

detta kan du läsa om hos JUNG och neumann


man vaskar fram arketypen människan genom att kunna vaska fram alla de symboler som har en eller flera anknytningar till
arketypen människan,

i Neumans bok den stora modern visar
han en massa bilder, symboler som kan kopplas ihop med moders-arketypen,

alla mina inlägg här på forumet
handlar i stort om arketypen den nya människan,

du kan komprimera mina inlägg och ge ut dem som en bok
arketypen den nya människkan
på cirka 200 sidor,

den boken skulle du kan sälja i kanske 100 000 ex
och du skulle bli rik

[freddemalte]

Hej Fredrik

tack för mycket intressant svar...

jag är alltså harald därför att jag är Harald,
mycket logiskt tänkt, Fredrik, mycket spännande
vänliga hälsningar

harald davidsson

Precis! Det verkar som att du har uppfattat mig korrekt! Så enkelt är det - finns ingen anledning att krångla till det . . . så om vi nu ska fortsätta din liknelse så är Harald just Harald och således behöver inte Harald leta eller söka någon annan stans för att hitta Harald än där Harald är

Om Harald dock vill veta mer och lära sig mer om Harald så kan Harald även leta i gamla dokument, fråga nära och kära, titta i fotoalbum, se hur omvärlden reagerar på det Harald gör etc - något som i liknelsen kan jämföras med traditionell vetenskap där man just söker mer kunskap och fakta vad avser världens beskaffenhet.

[Marko]

Harald,
jag frågade vad ger adam liv och vad är arketyperna för det som skapar liv.
Adma blev den första personen, Adam är inte en person.

detta kan du läsa om hos JUNG och neumann

Ljung har säkert bra tankegångar,
tycker dock inte att dom gett mig något av värde.
Iaf inte det lilla jag läst om ljung.

det jag ifrågasätter är hur man kan analysera det som inte finns.
Adam beskrivs inte i bibeln som en person, och kan inte analyseras som en sådan.
(Tolkar man bibeln allegoriskt så får den en mening som passar andra skrifters läror)

Vem de första människorna var vet vi inte, och kan heller inte analysera dom.

[Harald Davidsson]

Hej Fredrik

tack för mycket intressant svar...

jag är alltså harald därför att jag är Harald,
mycket logiskt tänkt, Fredrik, mycket spännande
vänliga hälsningar

harald davidsson

Precis! Det verkar som att du har uppfattat mig korrekt! Så enkelt är det - finns ingen anledning att krångla till det . . . så om vi nu ska fortsätta din liknelse så är Harald just Harald och således behöver inte Harald leta eller söka någon annan stans för att hitta Harald än där Harald är

Om Harald dock vill veta mer och lära sig mer om Harald så kan Harald även leta i gamla dokument, fråga nära och kära, titta i fotoalbum, se hur omvärlden reagerar på det Harald gör etc - något som i liknelsen kan jämföras med traditionell vetenskap där man just söker mer kunskap och fakta vad avser världens beskaffenhet.

I princip har du rätt, men världen funkar ju på det sättet att även då vi har rätt har vi också fel, eftersom vi aldrig kan producera absoluta sanningar, men för mig är detta en utmaning att skriva både till dig och Marko eftersom ni båda är utpräglade extraverta analytiska personligheter och jag själv en introvert intuitiv personlighet, så utmaningen är alltså att överskrida de olikheter vi har som människor, och detta har då tvingat mig att prata t.ex. ditt språk Fredrik, försöka formulera ungefär som du formulerar dig, men jag blev mycket betänksam då jag läste ditt svar till Marko, för då vi pratar om illusioner så menar vi inte riktigt samma saker och vad Marko egentligen menar är mycket svårt att förstå för han hoppar mellan olika paradigm, medan du håller dig till ditt paradigm, som är mycket mera naturvetenskapligt än filosofiskt, så denna tråden skulle egentligen platsa på naturvetenskap, ifall vi utgår från dina tankegånger om vad illusioner är, som du säger SYNVILLOR, men då hamnar vi på en klink i karlskrona för undersökning av våra ögon, ifall nåt fel på glasögonen eller annat synfel föreligger, men om vi talar om illusioner som att MATERIAN i sig är ett bländverk, alltså en ren illusion och medvetandet som styr materian då är den reella världen, och då är iden att försöka komma ut ur materians illusoriska värld, fångenskap och börja uppleva det abstrakta medvetandet som det som verkligen är till.

men låt oss ta att vi är vad vi är, varje litet barn är vad det är, men enda problemet är att detta lilla barnet inte är medvetet om detta, och detta betyder då att vi måste försöka ta reda på hur det är att vara det man är, och detta kallas att börja upptäcka den inte världen särskilja sig från världen för att i första hand då kunna bilda sig en uppfattning om ens form och sedan gå vidare till att upptäcka ens innehåll osv.

[Harald Davidsson]

Harald,
jag frågade vad ger adam liv och vad är arketyperna för det som skapar liv.
Adma blev den första personen, Adam är inte en person.

detta kan du läsa om hos JUNG och neumann

Ljung har säkert bra tankegångar,
tycker dock inte att dom gett mig något av värde.
Iaf inte det lilla jag läst om ljung.

det jag ifrågasätter är hur man kan analysera det som inte finns.
Adam beskrivs inte i bibeln som en person, och kan inte analyseras som en sådan.
(Tolkar man bibeln allegoriskt så får den en mening som passar andra skrifters läror)

Vem de första människorna var vet vi inte, och kan heller inte analysera dom.

det är svårt att förstå vad du pratar om,
det känns som om du tagit dig några groggar innan du skrev ditt inlägg men det är inget fel i det,
för det skulle snarare öka sanningsgraden i ditt tänkande,

Men Adam omnämns vara den första MÄNNISKAN, och som sådan skulle han då vara en variant av arketypen människan såsom judarna beskriver detta fenomen,

eftersom detta är en myt, inte en religion eller filosofi, så beskriver man inga specifa fenomen,
såsom var han föddes, hur lång han var om han var vacker, för dessa fenomen är specifika, men myten behandlar bara  det opersonliga, det allmänna så varje enskild människa kan passa in på beskrivningen,

[Pilatus]

Men Adam omnämns vara den första MÄNNISKAN, och som sådan skulle han då vara en variant av arketypen människan såsom judarna beskriver detta fenomen, eftersom detta är en myt, inte en religion eller filosofi, så beskriver man inga specifa fenomen, såsom var han föddes, hur lång han var om han var vacker, för dessa fenomen är specifika, men myten behandlar bara  det opersonliga, det allmänna så varje enskild människa kan passa in på beskrivningen,

Det ingår ofta en skapelseberättelse i de religioner vi känner till. Det har ju alltid varit religionernas roll att fylla de luckor av okunskap som följt människan. Var Edens lustgård var belägen anges dock genom att floden som bevattnade Eden delade sig i fyra armar: Pishon, Gichon, Tigris och Eufrat. Gud skapade människan till sin avbild. Det blev konstens uppgift att ge Bibelns människor karaktär och personliga drag.

[freddemalte]

Hej Fredrik

tack för mycket intressant svar...

jag är alltså harald därför att jag är Harald,
mycket logiskt tänkt, Fredrik, mycket spännande
vänliga hälsningar

harald davidsson

Precis! Det verkar som att du har uppfattat mig korrekt! Så enkelt är det - finns ingen anledning att krångla till det . . . så om vi nu ska fortsätta din liknelse så är Harald just Harald och således behöver inte Harald leta eller söka någon annan stans för att hitta Harald än där Harald är

Om Harald dock vill veta mer och lära sig mer om Harald så kan Harald även leta i gamla dokument, fråga nära och kära, titta i fotoalbum, se hur omvärlden reagerar på det Harald gör etc - något som i liknelsen kan jämföras med traditionell vetenskap där man just söker mer kunskap och fakta vad avser världens beskaffenhet.

I princip har du rätt, men världen funkar ju på det sättet att även då vi har rätt har vi också fel, eftersom vi aldrig kan producera absoluta sanningar, men för mig är detta en utmaning att skriva både till dig och Marko eftersom ni båda är utpräglade extraverta analytiska personligheter och jag själv en introvert intuitiv personlighet, så utmaningen är alltså att överskrida de olikheter vi har som människor, och detta har då tvingat mig att prata t.ex. ditt språk Fredrik, försöka formulera ungefär som du formulerar dig, men jag blev mycket betänksam då jag läste ditt svar till Marko, för då vi pratar om illusioner så menar vi inte riktigt samma saker och vad Marko egentligen menar är mycket svårt att förstå för han hoppar mellan olika paradigm, medan du håller dig till ditt paradigm, som är mycket mera naturvetenskapligt än filosofiskt, så denna tråden skulle egentligen platsa på naturvetenskap, ifall vi utgår från dina tankegånger om vad illusioner är, som du säger SYNVILLOR, men då hamnar vi på en klink i karlskrona för undersökning av våra ögon, ifall nåt fel på glasögonen eller annat synfel föreligger, men om vi talar om illusioner som att MATERIAN i sig är ett bländverk, alltså en ren illusion och medvetandet som styr materian då är den reella världen, och då är iden att försöka komma ut ur materians illusoriska värld, fångenskap och börja uppleva det abstrakta medvetandet som det som verkligen är till.

men låt oss ta att vi är vad vi är, varje litet barn är vad det är, men enda problemet är att detta lilla barnet inte är medvetet om detta, och detta betyder då att vi måste försöka ta reda på hur det är att vara det man är, och detta kallas att börja upptäcka den inte världen särskilja sig från världen för att i första hand då kunna bilda sig en uppfattning om ens form och sedan gå vidare till att upptäcka ens innehåll osv.

Det gläder mig att du har antagit den utmaningen och jag måste nog säga att jag tycker att du har tagit till dig ”min stil” med bravur! Roligt! Jag tycker mig kunna få en glimt av en ”ny FF-Harald” med en önskan om att även sätta sig in i ”den andres” perspektiv, synsätt och erfarenhet, vilket jag ser som storsint! Jag har för avsikt att också göra så lite mer fram vad det lider . . .  jo, det stämmer att jag håller en mer analytisk och naturvetenskaplig stil här på FF då det är det språkbruket och tankesättet som jag har funnit mest effektivt i min strävan att locka fram hur andra ser på världen . . . . jag har också en ”andlig” och ”spirituell” del av min personlighet och mitt liv, men jag har medvetet val att hålla den, dels för mig själv, dels utanför FF då jag inte ser något värde i att förmedla hela sin person via olika forum – vill man lära känna mig bättre få man helt enkelt bli min vän IRL. Jag håller med dig i din analys av användandet av illusionsbegreppet i denna tråd. Du lyfter problemet med språkets begränsningar när det kommer till att beskriva filosofiska spörsmål som i sig aldrig har fått några ord eller begrepp tilldelade sig då de, dels är så pass abstrakta och svårbegripliga att de aldrig kommit i muntlig tradition hos allmänheten, dels rör världen som sådan – vilken sälla ifrågasätts . . . Japp, att avtända ordet illusion när det gäller hela vår upplevelse av världen är olyckligt eftersom det lätt sammankopplas med den vardagliga betydelsen av illusion – samtidigt har vi inte så många bra begreppskandidater för att beskriva vad som avses. Jag använder ordet illusion i denna tråd som en liknelse (metafor) ungefär som vi använde Harald som liknelse i våra tidigare metaforer i inläggen före detta. Så visst har du rätt – det är inte illusion á la ”fel på ögonen eller hjärnan-problematiken” utan metaforillusionsbegreppet att det vi i vår vardag uppfattar som den rigida fysiska verkligheten som är så klar och direkt för oss – egentligen kan vara något helt annat som bara ger ”bilden ("illusionen")” av en sådan rigid fysisk verklighet . . .

[Marko]

Harald,
jag frågade vad ger adam liv och vad är arketyperna för det som skapar liv.
Adma blev den första personen, Adam är inte en person.

detta kan du läsa om hos JUNG och neumann

Ljung har säkert bra tankegångar,
tycker dock inte att dom gett mig något av värde.
Iaf inte det lilla jag läst om ljung.

det jag ifrågasätter är hur man kan analysera det som inte finns.
Adam beskrivs inte i bibeln som en person, och kan inte analyseras som en sådan.
(Tolkar man bibeln allegoriskt så får den en mening som passar andra skrifters läror)

Vem de första människorna var vet vi inte, och kan heller inte analysera dom.

det är svårt att förstå vad du pratar om,
det känns som om du tagit dig några groggar inn8an du skrev ditt inlägg men det är inget fel i det,
för det skulle snarare öka sanningsgraden i ditt tänkande,

Men Adam omnämns vara den första MÄNNISKAN, och som sådan skulle han då vara en variant av arketypen människan såsom judarna beskriver detta fenomen,

eftersom detta är en myt, inte en religion eller filosofi, så beskriver man inga specifa fenomen,
såsom var han föddes, hur lång han var om han var vacker, för dessa fenomen är specifika, men myten behandlar bara  det opersonliga, det allmänna så varje enskild människa kan passa in på beskrivningen,

mäniskan

Nej, jag har inte tagit mig grogar,


jag tror inte att Adam är någon speciell typ av personlighet.
lika lite som jag tror livets träd är ett träd i objektiv bemärkelse.
att analysera adam och eva blir att analysera dåtidens uppfattningar om människor,
inte en specifika personer.
Adam benämns allegoriskt i bibeln. Det är vad jag tror det, med eller utan groggar.
vi kan inte analysera det som en person, adam och eva ble4v mänskan med själ, liv och kropp.

adam blev kropp och själ. står även hur sista adam ska bli, någonstans i bibeln

Så är ock skrivet: "Den första människan, Adam, blev en levande varelse med själ." Den siste Adam åter blev en levandegörande ande. (1 Kor. 15:45)

jag tror bibeln försöker slå samoan olika trosuppfatningar och berättelser till en enhetlig,
vist den använder ordet mänska, men jag läser inte det som en speciell person, kanske inte ens en fysiks person, utan det som var innan.
det vi analyserar är skapelseteorier.

[Harald Davidsson]

Harald,
jag frågade vad ger adam liv och vad är arketyperna för det som skapar liv.
Adma blev den första personen, Adam är inte en person.

detta kan du läsa om hos JUNG och neumann

Ljung har säkert bra tankegångar,
tycker dock inte att dom gett mig något av värde.
Iaf inte det lilla jag läst om ljung.

det jag ifrågasätter är hur man kan analysera det som inte finns.
Adam beskrivs inte i bibeln som en person, och kan inte analyseras som en sådan.
(Tolkar man bibeln allegoriskt så får den en mening som passar andra skrifters läror)

Vem de första människorna var vet vi inte, och kan heller inte analysera dom.

det är svårt att förstå vad du pratar om,
det känns som om du tagit dig några groggar inn8an du skrev ditt inlägg men det är inget fel i det,
för det skulle snarare öka sanningsgraden i ditt tänkande,

Men Adam omnämns vara den första MÄNNISKAN, och som sådan skulle han då vara en variant av arketypen människan såsom judarna beskriver detta fenomen,

eftersom detta är en myt, inte en religion eller filosofi, så beskriver man inga specifa fenomen,
såsom var han föddes, hur lång han var om han var vacker, för dessa fenomen är specifika, men myten behandlar bara  det opersonliga, det allmänna så varje enskild människa kan passa in på beskrivningen,

mäniskan

Nej, jag har inte tagit mig grogar,


jag tror inte att Adam är någon speciell typ av personlighet.
lika lite som jag tror livets träd är ett träd i objektiv bemärkelse.
att analysera adam och eva blir att analysera dåtidens uppfattningar om människor,
inte en specifika personer.
Adam benämns allegoriskt i bibeln. Det är vad jag tror det, med eller utan groggar.
vi kan inte analysera det som en person, adam och eva ble4v mänskan med själ, liv och kropp.

adam blev kropp och själ. står även hur sista adam ska bli, någonstans i bibeln

Så är ock skrivet: "Den första människan, Adam, blev en levande varelse med själ." Den siste Adam åter blev en levandegörande ande. (1 Kor. 15:45)

jag tror bibeln försöker slå samoan olika trosuppfatningar och berättelser till en enhetlig,
vist den använder ordet mänska, men jag läser inte det som en speciell person, kanske inte ens en fysiks person, utan det som var innan.
det vi analyserar är skapelseteorier.

den siste Adam är 2012

[cawi]

...

[Marko]

om livet nu är ett virtuellt refferensmönster där naturen är en linjal med endast en egenskap.
och livet är två punkter mellan att leva och dö, där vi slutat värdera variationen av händelser i ens liv, och läser av stela minnen ur ett singluraitets perspektiv..

[Zokrates]

om livet nu är ett virtuellt refferensmönster där naturen är en linjal med endast en egenskap.
och livet är två punkter mellan att leva och dö, där vi slutat värdera variationen av händelser i ens liv, och läser av stela minnen ur ett singluraitets perspektiv..

I begynnelsen krävdes det 1000 "virtuella" partikelpar* för att skapa 1 verklig partikel, kan man då påstå
att dessa verkliga partiklar som sedermera byggde upp en Big bang är virtuella bara för att de haft sin
grund ur sådana, om det skulle godtas så är det en vetenskaplig självmotsägelse.

*bestående av en reell partikel och en virtuell partikel, eller rättare sagt som en antipartikel och en vanlig
partikel, varav de två tar ut varandra och förvandlas till strålning, det krävs alltså tusen sådana par för att
en reell partikel skall bestå, om jag tänker rätt här.