Varför blir man respekterad?

[klorofyll]

Min tanke är att man blir respekterad om man blir förstådd.

[Anna Sara]

Vad är din teori?

[klorofyll]

Vad är din teori?

Jag vill inte säga vad jag tror riktigt än, men jag tror att man kan ersätta frågan "varför blir man respekterad?" med "varför blir man förstådd?", vad tror du om det?

[Marko]

Vem respekterar du ?
och vad har de personer du respekterar gemensamt ?

[klorofyll]

Vem respekterar du ?
och vad har de personer du respekterar gemensamt ?

Jag respekterar människor som inte bryr sig om huruvida andra är något som de själva inte är.

[Marko]

Vem respekterar du ?
och vad har de personer du respekterar gemensamt ?

Jag respekterar människor som inte bryr sig om huruvida andra är något som de själva inte är.

mm, Då finns det en annan komponent än förståelse med i bilden, de som låter dig och andra vara vem dom är.
Kunskap om en annan person kommer lite på köpet när man respekterar människor, man börjar prata med dom.
En possitiv bieffekt ?

[Zokrates]

Det är väl bra om man respekterar alla man träffar, dvs att respekten finns med från början,
om någon sedan bär sig så illa åt att de inte förtjänar respekt därefter så är det ju en följd av
deras eget beteende, inte ens eget och om man själv bär sig illa åt mot någon så får man finna
sig i att inte bemötas med respekt tills orsakens tillstånd förändras.

[Marko]

Det är väl bra om man respekterar alla man träffar, dvs att respekten finns med från början,
om någon sedan bär sig så illa åt att de inte förtjänar respekt därefter så är det ju en följd av
deras eget beteende, inte ens eget och om man själv bär sig illa åt mot någon så får man finna
sig i att inte bemötas med respekt tills orsakens tillstånd förändras.

Absolut, Det borde vara en positiv generalisering och en positiv stereotypisk beteende.
man ser alla som människor, att dom har känslor, och man försöker att värna om det.

jag finner rättvisa personer som respektingivande. De som från sitt hjärta försöker att göra något positivt,
om än med viss ilska ibland.

[klorofyll]

Vem respekterar du ?
och vad har de personer du respekterar gemensamt ?

Jag respekterar människor som inte bryr sig om huruvida andra är något som de själva inte är.

mm, Då finns det en annan komponent än förståelse med i bilden, de som låter dig och andra vara vem dom är.
Kunskap om en annan person kommer lite på köpet när man respekterar människor, man börjar prata med dom.
En possitiv bieffekt ?

Vem har sagt att jag bryr mig om mig själv?

[Marko]

Vem respekterar du ?
och vad har de personer du respekterar gemensamt ?

Jag respekterar människor som inte bryr sig om huruvida andra är något som de själva inte är.

mm, Då finns det en annan komponent än förståelse med i bilden, de som låter dig och andra vara vem dom är.
Kunskap om en annan person kommer lite på köpet när man respekterar människor, man börjar prata med dom.
En possitiv bieffekt ?

Vem har sagt att jag bryr mig om mig själv?

Det är en logisk konsekvens att det du berättar, det 'drabbar' en omgivning, inkluderat dig själv. ?

[klorofyll]

Det är väl bra om man respekterar alla man träffar, dvs att respekten finns med från början,
om någon sedan bär sig så illa åt att de inte förtjänar respekt därefter så är det ju en följd av
deras eget beteende, inte ens eget och om man själv bär sig illa åt mot någon så får man finna
sig i att inte bemötas med respekt tills orsakens tillstånd förändras.

Men om vi formulerar det så här då, varför har man någon som förebild?

[Zokrates]

Det florerar många sjuka tankar kring respekt, ytterst så står mycket för individuella bedömningar
och värderingar om den andre, vilket således bygger mer på föreställningar om och inte hur sin
medmänniska är. Detta skapar hierarkier och ger vissa oförtjänt mycket makt, då respekten
används i fel syfte, alltså grundläggande är att man behandlar alla väl, till det krävs både framförhållning
och eftertanke, men orsaken skall inte vara att därmed öka på sin egen plusfaktor eftersom det då
handlar om manipulation istället för en ömsesidighet byggd på ärlighet vilket främjar samvaron.

När folk, i synnerhet barn, talar om respekt så handlar det nästan enbart om en respekt som skall
förtjänas, vilket är en helt sjuk inställning som bygger på socialt florerande vanföreställningar
från främst kriminella kretsar, tvärtom är det som så att respekten förtjänas från start men kan förloras
varpå någon först därmed inte förtjänar respekt, detta som en följd enbart utifrån att människan
har betett sig på ett missanpassat vis, varit jävlig, dum, egoistisk, elak etc.

[Marko]

Det är väl bra om man respekterar alla man träffar, dvs att respekten finns med från början,
om någon sedan bär sig så illa åt att de inte förtjänar respekt därefter så är det ju en följd av
deras eget beteende, inte ens eget och om man själv bär sig illa åt mot någon så får man finna
sig i att inte bemötas med respekt tills orsakens tillstånd förändras.

Men om vi formulerar det så här då, varför har man någon som förebild?

Jag har aldrig haft någon förebild, tyvärr.
Men många har det, jag vet inte varför.

Jag försöker ta människor som jag möter för dem dom är,
inte göra delar av en persons bild till en hel person, det är olika egenskaper.

jag vet inte, ett behov av att vilja förstärka egenskaper och adoptera dem ?

[klorofyll]

Det florerar många sjuka tankar kring respekt, ytterst så står mycket för individuella bedömningar
och värderingar om den andre, vilket således bygger mer på föreställningar om och inte hur sin
medmänniska är. Detta skapar hierarkier och ger vissa oförtjänt mycket makt, då respekten
används i fel syfte, alltså grundläggande är att man behandlar alla väl, till det krävs både framförhållning
och eftertanke, men orsaken skall inte vara att därmed öka på sin egen plusfaktor eftersom det då
handlar om manipulation istället för en ömsesidighet byggd på ärlighet vilket främjar samvaron.

När folk, i synnerhet barn, talar om respekt så handlar det nästan enbart om en respekt som skall
förtjänas, vilket är en helt sjuk inställning som bygger på socialt florerande vanföreställningar
från främst kriminella kretsar, tvärtom är det som så att respekten förtjänas från start men kan förloras
varpå någon först därmed inte förtjänar respekt, detta som en följd enbart utifrån att människan
har betett sig på ett missanpassat vis, varit jävlig, dum, egoistisk, elak etc.

Håller absolut med. En av de hemska sakerna är att ord vrängs, förvrängs, alla uttalar dem, ingen vet vad de betyder, betydde, inga är överens.

[Marko]

Det florerar många sjuka tankar kring respekt, ytterst så står mycket för individuella bedömningar
och värderingar om den andre, vilket således bygger mer på föreställningar om och inte hur sin
medmänniska är. Detta skapar hierarkier och ger vissa oförtjänt mycket makt, då respekten
används i fel syfte, alltså grundläggande är att man behandlar alla väl, till det krävs både framförhållning
och eftertanke, men orsaken skall inte vara att därmed öka på sin egen plusfaktor eftersom det då
handlar om manipulation istället för en ömsesidighet byggd på ärlighet vilket främjar samvaron.

När folk, i synnerhet barn, talar om respekt så handlar det nästan enbart om en respekt som skall
förtjänas, vilket är en helt sjuk inställning som bygger på socialt florerande vanföreställningar
från främst kriminella kretsar, tvärtom är det som så att respekten förtjänas från start men kan förloras
varpå någon först därmed inte förtjänar respekt, detta som en följd enbart utifrån att människan
har betett sig på ett missanpassat vis, varit jävlig, dum, egoistisk, elak etc.

Människor ger oftare djur och barn mer respekt än vuxna.
Det är inte ofta jag hört folk pratat skit om barn, vissa gör det, men oftast inte.
Hör sällan någon prata skit om djur, mer än att dom inte gillar dom.