Ilskans betydelse

[förstår mig själv]

Arg är en känsla. Känslan är relativt neutral. Smärta, ångest, andnöd, kissnödig osv. Är ju entydigt negativa. Hade ilskan varit en mer negativ känsla hade världen sett mycket bättre ut. När arg uppstår aktiveras vårdat inbyggda vapen. Det som gör oss farliga. Då kopplas förnuftet ur. Detta vet alla innerst inne. Arg eller hotet om att bli arg är en realitet. Detta vapen kan användas tex av svaga kvinnor till att skrämma stora män. Tikar kan styra starka hanhundar. Vi tenderar att vika oss för ilskan. Den arge lyckas men efteråt visar det sig ofta att det var fel att gå ifrån förnuftet. Den arge känner ånger osv.

[Anne]

Arg är en känsla. Känslan är relativt neutral. Smärta, ångest, andnöd, kissnödig osv. Är ju entydigt negativa. Hade ilskan varit en mer negativ känsla hade världen sett mycket bättre ut. När arg uppstår aktiveras vårdat inbyggda vapen. Det som gör oss farliga. Då kopplas förnuftet ur. Detta vet alla innerst inne. Arg eller hotet om att bli arg är en realitet. Detta vapen kan användas tex av svaga kvinnor till att skrämma stora män. Tikar kan styra starka hanhundar. Vi tenderar att vika oss för ilskan. Den arge lyckas men efteråt visar det sig ofta att det var fel att gå ifrån förnuftet. Den arge känner ånger osv.

Jag rubricerar inte känslan arg som relativt neutral, hur resonerar du då? Tycker absolut att det finns fog för en s k helig vrede med underbyggt förnuft. Det förutsätter förstås att man har ett förnuft.
Du återkommer gärna till hundar har jag märkt. Jag betraktar det i det närmaste som hanhundar vanligtvis är gentlemän mot tikar. En hanhund är vanligtvis större och starkare fysiskt än en tik i samma ras. Att en hanhund inte attackerar en tik har inget som helst att göra med att vika sig för ilskan. Vad har du för hund/hundar? De raser jag känner mig mest reserverad mot pga så många dåliga erfarenheter är golden retriver och rhodesian ridgeback. Men det finns förstås bra sådana också. En granne var ute och gick häromdagen och en främmande labbestor hund galopperade mot henne bakifrån, slängde sig mot hennes axel och högg. Tantan ramlade ner, då bet han vidare i låret innan ägaren kommer ikapp. Denne tar tag i kopplet, säger något om att han slet sig och går raskt vidare med hunden. När tanten ligger blödande på backen. Det är banne mig fullt berättigat att bli arg då.

[förstår mig själv]

Känslan arg är relativt neutral ja. Hundar är Lika människor och genom att förstå hundars kroppsspråk och känslor kan vi förstå även en del om oss själva. Kroppsspråket säger mycket mer än våra ord. Mycket mer. Livet är främst ett utbyte av känslor det är vad däggdjuren gör. För att det ska bli så bra som möjligt måste hjärnan användas till detta i varje situation. Det finns inga regler utan det måste ske helt fritt. När det gäller den hunden du såg är orsaken 100% att den inte fått förstå ordentligt innan. Sedan ja människor och hundar kan hamna i situationer som är dem övermäktiga. Tex när läkaren får in ett barn som dör av oklar orsak. Men ju mer vi förstår ju bättre klarar vi av alla upptänkliga situationer i livet så länge vi får tänka och handla fritt. Hundar i koppel får hund och människorovs. Blir rädd och arg. Svårare än såhär är det inte. Allt följer orsak och verkan. Dvs hunden måste förstå verkan av sina rörelser och läten. Gör SI, låta så så gör den andra varelsen så. Om den inte får styra sin kropp matte eller husse säger åt eller styr kroppen uppstår ogynnsamma verkningar för hunden och den kommer aldrig att kunna lära sig den situationen. Blir en olycklig hund med negativa känslor i livet. Exakt på samma sätt gör människan vi är teoretiskt överlägsna hundarna. Tyvärr är vi oändligt dum pga psykoser så inte ens detta självklara begriper vi. De som utvecklas blir man rädd för, dödar hela det nya och annat med neuroleptika. Förr var det präster. Nu har vi andra vapen som skydd mot våra psykosers utveckling och bevarande. Alla sinnen är försvagade och många är helt avstängda. Vi föddes friska men vi blir mer och mer psykotiska under vår uppväxt. Vi drevs av det goda när vi var små. Sedan ändras vi till att styras av olustkänslor. Det är för vi fantiserar och inte följer förnuftet.