Det sköna

[Algotezza]

Oktoberfrågan för Filosofiskt Kafé i Lund var:

Vad är det sköna? Finns det eviga skönhetsvärden? Vad har det gemensamt som vi kallar skönt? Har det vi kallar det sköna skiftat genom historien? Hur? Varför?

Deltag gärna i det filosofiska samtal jag härmed inbjuder er till!

/Algotezza

[förstår mig själv]

Jag tycker det sköna är att se viktiga samband. Även att se någon utföra det goda. Skönhet för mig är också när man förstår på ett sätt varför något sker men att detta som sker inte kan förklaras på" vanligt sätt". Tex så har jag en väldigt god vän. Vi drivs av att förstå och sprida detta. Vi båda kan inte skada varandra eller lura varandra. Vi har hjälpt varandra jättemycket. Teorin är " gör man något gott för sig själv och andra på ett förnuftigt sätt så blir biresultaten goda, dvs inget ont kan hända" har testat detta och blir förbluffad varje gång. Tex detta med lägenheten. Jag utvärderade och det var massa positivt. Enkel mirakel finner man också. Bl.a. Har jag en gammal porslinslampa som stod i fönstret. 3 trappor upp. En asfaltsgård nedanför. Denna lampa ramlade ut från fönstret. Vännen blev förskräckt men när han sprang ned så fann han lampan hel. Detta borde vara omöjligt. Kalla det statistiskt helt osannolikt. Ändå händer såna här mirakel hela tiden. Vill påpeka att det är enligt teorin men det stämmer inte med vår verklighetsuppfattning. Det är detta Einstein och spinoza menar med högre makter. Dvs vi är begränsade i förståndet. Verkligheten är relativ. Tidigare idéer kan förbättras. Allt kan förstås bättre och allt är föränderligt. Religioner, politiska system osv. När bättre teorier uppstår så slutar vi automatiskt att använda de sämre idéerna. Förändringar sker inte med tvång och förbud, detta leder till stagnation och utrotning av arten till lidande till helvetet i verkligheten alltså. Förändring och utveckling är när man följer bättre idéer för att vill"

[Algotezza]

Jag tycker det sköna är att se viktiga samband. Även att se någon utföra det goda. Skönhet för mig är också när man förstår på ett sätt varför något sker men att detta som sker inte kan förklaras på" vanligt sätt". Tex så har jag en väldigt god vän. Vi drivs av att förstå och sprida detta. Vi båda kan inte skada varandra eller lura varandra. Vi har hjälpt varandra jättemycket. Teorin är " gör man något gott för sig själv och andra på ett förnuftigt sätt så blir biresultaten goda, dvs inget ont kan hända" har testat detta och blir förbluffad varje gång. Tex detta med lägenheten. Jag utvärderade och det var massa positivt. Enkel mirakel finner man också. Bl.a. Har jag en gammal porslinslampa som stod i fönstret. 3 trappor upp. En asfaltsgård nedanför. Denna lampa ramlade ut från fönstret. Vännen blev förskräckt men när han sprang ned så fann han lampan hel. Detta borde vara omöjligt. Kalla det statistiskt helt osannolikt. Ändå händer såna här mirakel hela tiden. Vill påpeka att det är enligt teorin men det stämmer inte med vår verklighetsuppfattning. Det är detta Einstein och spinoza menar med högre makter. Dvs vi är begränsade i förståndet. Verkligheten är relativ. Tidigare idéer kan förbättras. Allt kan förstås bättre och allt är föränderligt. Religioner, politiska system osv. När bättre teorier uppstår så slutar vi automatiskt att använda de sämre idéerna. Förändringar sker inte med tvång och förbud, detta leder till stagnation och utrotning av arten till lidande till helvetet i verkligheten alltså. Förändring och utveckling är när man följer bättre idéer för att vill"

Vad har det du skriver att göra med frågan jag ställde? På vilket sätt är det sköna att se viktiga samband? Hur kan skönhet vara att se någon utföra det goda? Förklara, tack!

/Algotezza

[Pilatus]

Vad är det sköna?

Det finns det en del svar på. Platon menade att det sköna är skönt för att det har del i det skönas idé. Alltså av sådant som kunde bedömas vara gott.

Finns det eviga skönhetsvärden? Vad har det gemensamt som vi kallar skönt? Har det vi kallar det sköna skiftat genom historien? Hur? Varför?

Kant: ”Skönt är det som behagar universellt utan begrepp".

Vad kan ha varit en mer betydande förebild än människokroppen genom historien då man velat skildra det sköna.


Karl Isakson

[Algotezza]

Skönt vilar väl i hög grad på vanans makt, vad vi vant oss vid att finna estetiskt behag i. Det som var en ful färg- eller tonkombination i en epok kan i en annan anses skön. Jfr romantikens konstideal med kubismens, eller Bach och Schönberg inom musiken.

/Algotezza

[Pilatus]

Skönt vilar väl i hög grad på vanans makt, vad vi vant oss vid att finna estetiskt behag i. Det som var en ful färg- eller tonkombination i en epok kan i en annan anses skön. Jfr romantikens konstideal med kubismens, eller Bach och Schönberg inom musiken.

Uttrycken skiljer sig, men uppfattningen om vad som är skönt är detsamma. Romantiken tillför ett par element. Brahms tredje symfoni t ex är mycket vacker.



Schönberg kan vara krävande och alla uppfattar inte alls hans harmonik som skön. Samtidskonsten har också fjärmat sig från vad som är skönt, harmoniskt och meningsfullt. Förpackar man sin egen skit i guldblad så har man lämnat konsten, eller definierat den efter någon ny norm.


Paul Cézanne "Pines and Rocks"

[förstår mig själv]

Skönheten är för mig när en speciell känsla uppstår. Den erfares när man förstår som spinoza säger. Och han har helt rätt, det stämmer. Han benämner detta den intellektuella kärleken till Gud. För övrigt är skönhet ett ord. Den som skapade ordet kanske trodde sig förstå.

[freddemalte]

Gemensamt för de som upplever att något är vackert eller skönt är att medial orbitofronta cortex aktiveras. Så kort och gott är gemensamt för det som är skönt/vackert att det aktiverar medial orbitofrontal cortex och vad det är varierar gissningsvis från person till person

http://carloznews.blogspot.se/2011/07/b ... ontal.html

Om man pallar kan man också intervjua alla människor på jorden och fråga vad de upplever som det sköna och sedan sammanställa detta i en databas för att se om man finner någon gemensam nämnare i vad som aktiverar medial orbitofronta cortex hos mänskligheten i helhet.

Hälsar Fredrik

[Zokrates]

...Den som skapade ordet kanske trodde sig förstå.

Den som skapade ordet?

Återigen trollar du runt i diverse trådar med rent skräp som inte hör hemma i någon annan kategori än tankar och känslor.

[Ben]

----------

[Pilatus]

Håller med dig, Pilatus.

Visst har hon (Mariah Carey) börjat bli litet knubbig?

[Pilatus]

Om man pallar kan man också intervjua alla människor på jorden och fråga vad de upplever som det sköna och sedan sammanställa detta i en databas för att se om man finner någon gemensam nämnare i vad som aktiverar medial orbitofronta cortex hos mänskligheten i helhet.

Det behövs knappast. Förekommer det en alternativ syn på vad som är vackert? Varför betalar folk för att se Sergej Prokofjevs Romeo och Julia om de inte fann den skön? Konstbegreppet har förändrats radikalt, i dag kan det vara i stort sett vad som helst. Men knappast omdömet om vad som är skönt.

[Ben]

--------

[Algotezza]

Skönt vilar väl i hög grad på vanans makt, vad vi vant oss vid att finna estetiskt behag i. Det som var en ful färg- eller tonkombination i en epok kan i en annan anses skön. Jfr romantikens konstideal med kubismens, eller Bach och Schönberg inom musiken.

Uttrycken skiljer sig, men uppfattningen om vad som är skönt är detsamma. Romantiken tillför ett par element. Brahms tredje symfoni t ex är mycket vacker.



Schönberg kan vara krävande och alla uppfattar inte alls hans harmonik som skön. Samtidskonsten har också fjärmat sig från vad som är skönt, harmoniskt och meningsfullt. Förpackar man sin egen skit i guldblad så har man lämnat konsten, eller definierat den efter någon ny norm.

Idag betyder konst inte så mycket att det är skönt/estetiskt i någon mening utan mest bara "chockerande, provocerande och gränsöverskridande". Ofta är det enda innehållet. Men vilka gränser finns idag egentligen som skall överskridas?

/Algotezza

[Ben]

-------------