Kommenterar ditt inlägg utan fula rutor, Pilatus!
a.) Den vackra solnedgången
Det skulle vara svårt att måla en solnedgång i dag och få en konstkritiker att inte skriva att motivet är banalt. Kanske kan det utföras på ett intressant sätt, men jag tror inte det har stora utsikter att lyckas särskilt väl. Claude Monet lyckades förstås med en sådan målning 1883.
Men hänger det inte ihop lite, är det inte logiskt? Det ÄR något banalt med solnedgången då man bara betraktar den. Personligen kan jag inte se mig mätt. Men det är en väldigt... Smal skönhetsupplevelse. Som Fredde skriver ungefär, den är vacker därför att den är det. Och det irriterar mig lite. Funktionen? Eller finns det verkligen saker som bara
är vackra?
.............
b.) Det vackra konstverket
Vad ett vackert konstverk är kan givetvis variera. En finstämd kolorit. En intressant studie. Något som väcker mitt intresse. Johannes Vermeer van Delft, Cezanne, Braque, Åke Göransson.
Men hur som helst, konstverket är mer än bara en vacker yta. Det är ett verk, och man ser mycket i konstverket. Fotografi är här intressant - mitt emellan konstverk och verklighet så att säga.
...........
c.) Kvinnan med det fagra ansiktet
Det låter farligt nära en målning av C Roka. Men visst finns det bra porträtt. Ett av de mer kända är madame Matisse (The Green Line) 1905 av Henri Matisse. Flera av Helene Schjerfbecks självporträtt är mästerliga. Eller Rembrandts Skäggig gubbe (etsning) är mycket bra.
Faktum är att det vackraste porträtt jag sett var av en äldre man. Var på St Michaels mount i Cornwall, ett slott på en ö, ett kloster som sen lång tid tillhört en adlig familj. Och det adliga inslaget förgyllde ju inte precis. Men de hade ett galleri med de tidigare ägarna, tänk Dumbledores office. Men porträttet på de nuvarande ägarparey chockade mig. Grova penseldrag, få färger. Men framförallt mannen blev mer levande än livet.
Men en vacker kvinnas ansikte avnjuter jag helst live. Trots att det ibland kan det vara plågsamt. Som på tunnelbanan eller på kaffepausen. Porträttet ser inte dina blickar.
.........
d.) Kvinnan med kurvorna på de rätta ställena
Kitsch! Barockens målningar var ofta fyllda av rosenhyade yppiga damer, Peter Paul Rubens. Konstigt nog är Egon Schieles bilder långt mer erotiskt laddade än Rubens damer. Förklara det!
Kitsch eller ... Porr! Kvinnans kropp som sexuell signal är inte något subtilt. Men samtidigt är den skön på ett brutalt sätt

[/quote]