Hängmattefilosofi

[reflex]

Mitt intresse för filosofi väcktes i tjugoårsåldern när jag i ett bokställ på jobbet fick syn på "Konsten att njuta av livet" (Lin Yutang) och "Till lättjans lov" (Bertrand Russel). Innan dess visste jag inte ens att sådan litteratur fanns. Upptäckten fick stor betydelse bland annat för mitt framtida val av litteratur. Gemensamt för dessa böcker är att de är av typen "Hängmattefilosofi". Böckerna är skrivna på ett lättillgängligt språk och dessutom underhållande. Upptäckten förde mig vidare i sökandet efter fler böcker och författare i samma stil. Dom är inte så många tyvärr. Ofta blir texten för komplicerad och gravallvarlig. Den humor och lekfullhet som jag älskar i all konst och litteratur, hittar man inte så ofta. Nitsche kan gå ibland, men där glider det över för mycket mot poesisidan och texten blir alltför påträngande och svulstig. En författare som definitift passar i hängmattan är Seneca. Nu har jag visserligen ingen hängmatta men att sitta på bänken mot stugväggen i vårsolen med en kopp kaffe och en skinkmacka läsande Seneca, är inte någon oangenäm tillvaro.
Får man då ut något av att läsa filosofi på det här sättet. Absolut. Jag har inget bra minne därför kan jag sällan återge det jag läst, men någonstans inne i hjärnan finns ett arkiv som sorterar i det jag läser i något slags erfarenhetsbank. Precis som det sorterar in allt annat jag upplever under livets gång. Allt sätter spår även om man inte märket det. Böcker är ett sätt att läsa andra människors tankar. Kommunikation är viktig och kan ha många former. Det är som när man simmar eller när man flyger. Man måste röra sig för att inte sjunka ner. Utan nya intryck "kvävs och förtvinar du".
Det finns en hel del litteratur som kan kallas hängmattefilosofi, t.ex Dalai Lama, Bodil Jönsson, Stefan Einhorn, men det är inte många som det går att läsa flera gånger. Jag har testat de mest kända filosoferna och en hel del inom religion och "vetenskap" också och flera går det naturligtvis att läsa med visst utbyte, men det är inte många som känns så bekväma i "hängmattan". En intressant iakttagelse är att gränserna mellan olika områden är flytande. Religion, filosofi och poesi ligger nära varandra men också nära politik, psykologi och historia.
Det finns en intressant skillnad i hur olika man påverkas av det man läser. Om jag läser en spännande deckare eller en bra roman så handlar det om verklighetsflykt. Man går in i handlingen och lever som i en bubbla. När man lägger i från sig boken är det som att vakna upp. Man återvänder till verkligheten. När jag däremot läser filosofi eller liknande så finns jag kvar i "rummet". Till sist kan jag känna något som påminner om verksamhetslust och tvingas att lägga ifrån sig boken av den anledningen. Den avgörande skillnaden är att jag är kvar i verkligheten medan jag läser.
Jag tycker att ett sånt här diskussionsforum är ett utmärkt sätt att kommunicera. Man hinner tänka innan man svarar och får möjlighet att formulera sig i lugn och ro. För mig som inte är så snabbtänkt passar det utmärkt. I en diskussion irl kommer jag på först efteråt vad jag skulle ha svarat. Om någon av er känner till filosofer av "hängmattetyp" så tar jag gärna emot tips.
Livet är som en väg och vi vill ju alla röra oss och komma vidare och inte bli parkerade någonstans.

[Pilatus]

"Ni har just läst ut en bok - om ni har läst alla sidorna i rätt ordning - som har handlat om ting ni aldrig anat förut. Vi ber er enträget att inte avslöja för era vänner och bekanta intrigens upplösning! Men meddela gärna era kompisar att denna skrift är oumbärlig för alla som har en trädgård, samt för alla som saknar en sådan." H.A.

[Anders]

Helt klart blir det ofta filosofi och liknande hemma i hängmattan(har en!) om somrarna. Har haft långledigt nu, det har blivit långa mornar i sängen med olika kul grejer. Har börjat dra igenom Russels historia om Västerlandets Filosofi, lättläst eller lätthört. Numer finns ju mycket att höra och se på youtube. En hel del kapitel av Russel fanns på youtube. Hittade där också en dokumentär om Zizek (kallad Zizek!), perfekt på läsplattan. Underhållande karl att lyssna på.

Har läst en hel del mindfulness genom åren, Åsa Nilsonne, Anna Kåver, Steven Hayes. Kanske inte fullt ut myspys men litesådärlagom engagerande, och faktiskt mycket givande. Sen lite Einhorn, lite Kay Pollack. Antar att det finns österländska saker i den här genren också men har inte riktigt lyckas hitta in där.

[reflex]

"Ni har just läst ut en bok - om ni har läst alla sidorna i rätt ordning - som har handlat om ting ni aldrig anat förut. Vi ber er enträget att inte avslöja för era vänner och bekanta intrigens upplösning! Men meddela gärna era kompisar att denna skrift är oumbärlig för alla som har en trädgård, samt för alla som saknar en sådan." H.A.

Du som tycks ha läst det mesta, har du läst Breven till Lucillius av Seneca? Jävligt bra bok i mitt tycke. Dom hade den på biblioteket i stan tidigare och det var bara två personer som brukade låna den. Tyvärr somnade den andre när han läste den i badet så den blev tämligen bucklig och togs bort. Jag har en samlingsvolym av Senecas skrifter, men där finns bara några av breven med.