Mekaniska Människor
Moderator: Moderatorgruppen
- freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Mekaniska Människor
Låt mig, för enkelhetens skull, använda Wikipedias definition av Fri Vilja:
Citat "Fri vilja är ett centralt begrepp inom religion och filosofi. Många säger att människan har en fri vilja. Med det menas vanligtvis att människans blotta förnuft är fristående från allt annat och att det i viss utsträckning skulle styra hennes handlingar – oberoende av naturliga (och övernaturliga) faktorer. "Den fria viljan" kan definieras som möjligheten att den handlande agenten "skulle ha kunnat handla annorlunda". Människans fria vilja ses av många livsåskådningar som ett undantag från en annars deterministisk värld[källa behövs] och är dessutom nödvändig för flera av dem, bland annat existentialismen. Idén om den fria viljan står i skarp motsättning till fatalismen som beskriver människans handlingar som lika förutbestämda som alla andra händelser." /Slut Citat.
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Fri_vilja
Fråga: Hur bevisar man oe argumenterar för att den handlande agenten skulle ha kunnat handla annorlunda?
Jag menar att det (om ni inte lyckas hitta en övertygade modell) enbart hamnar i kontrafaktiskt resonemang som i grunden enbart bygger på vår fantasi- och abstraktionsförmåga i att just tänka oss in i andra scenarion än de som sker.
Håll hjärnan kokande: Har ni några riktigt övertagande argument för att den handlande agenten skulle ha kunnat handla annorlunda?
Hälsar Fredrik
Citat "Fri vilja är ett centralt begrepp inom religion och filosofi. Många säger att människan har en fri vilja. Med det menas vanligtvis att människans blotta förnuft är fristående från allt annat och att det i viss utsträckning skulle styra hennes handlingar – oberoende av naturliga (och övernaturliga) faktorer. "Den fria viljan" kan definieras som möjligheten att den handlande agenten "skulle ha kunnat handla annorlunda". Människans fria vilja ses av många livsåskådningar som ett undantag från en annars deterministisk värld[källa behövs] och är dessutom nödvändig för flera av dem, bland annat existentialismen. Idén om den fria viljan står i skarp motsättning till fatalismen som beskriver människans handlingar som lika förutbestämda som alla andra händelser." /Slut Citat.
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Fri_vilja
Fråga: Hur bevisar man oe argumenterar för att den handlande agenten skulle ha kunnat handla annorlunda?
Jag menar att det (om ni inte lyckas hitta en övertygade modell) enbart hamnar i kontrafaktiskt resonemang som i grunden enbart bygger på vår fantasi- och abstraktionsförmåga i att just tänka oss in i andra scenarion än de som sker.
Håll hjärnan kokande: Har ni några riktigt övertagande argument för att den handlande agenten skulle ha kunnat handla annorlunda?
Hälsar Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
Mekaniska Människor
freddemalte skrev:Låt mig, för enkelhetens skull, använda Wikipedias definition av Fri Vilja:
Citat "Fri vilja är ett centralt begrepp inom religion och filosofi. Många säger att människan har en fri vilja. Med det menas vanligtvis att människans blotta förnuft är fristående från allt annat och att det i viss utsträckning skulle styra hennes handlingar – oberoende av naturliga (och övernaturliga) faktorer. "Den fria viljan" kan definieras som möjligheten att den handlande agenten "skulle ha kunnat handla annorlunda". Människans fria vilja ses av många livsåskådningar som ett undantag från en annars deterministisk värld[källa behövs] och är dessutom nödvändig för flera av dem, bland annat existentialismen. Idén om den fria viljan står i skarp motsättning till fatalismen som beskriver människans handlingar som lika förutbestämda som alla andra händelser." /Slut Citat.
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Fri_vilja
Fråga: Hur bevisar man oe argumenterar för att den handlande agenten skulle ha kunnat handla annorlunda?
Jag menar att det (om ni inte lyckas hitta en övertygade modell) enbart hamnar i kontrafaktiskt resonemang som i grunden enbart bygger på vår fantasi- och abstraktionsförmåga i att just tänka oss in i andra scenarion än de som sker.
Håll hjärnan kokande: Har ni några riktigt övertagande argument för att den handlande agenten skulle ha kunnat handla annorlunda?
Hälsar Fredrik
Den enda situation jag kan komma på där "den handlande agenten" skulle ha kunnat handla annorlunda är just i den situation jag beskrev ovan.
Nämligen då denne inte kan bestämma sig. Då varken det egna jaget eller utifrån kommande influenser ger någon vägledning men då ett beslut ändå måste fattas.
Frågan är dock om ett handlande som tvingas ske utan någon som helst vägledning kan betraktas som ett exempel på fri vilja.
filosofi är att göra det begripliga obegripligt
- freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Mekaniska Människor
Jag får be dig att utveckla ditt resonemang här, ty det framgår inte, hur en hos personen upplevd svårighet att välja på något sätt skulle innebära att personen skulle kunna ha handlat annorlunda? Låt säga att Person A står i en videobutik och ej kan välja mellan film Z och X, vid tiden T1 till T2, Under denna tid (T1 till T2) handlar alltså med andra ord Person A på ett sätt som vi kan kalla X/Z-Ambivalens. Hur menar du att vi efter T2 kan säga (påvisa/bevisa) att Person A kunde ha handlat annorlunda under T1 till T2 än att vara i X/Z-Ambivalens?reflex skrev:Den enda situation jag kan komma på där "den handlande agenten" skulle ha kunnat handla annorlunda är just i den situation jag beskrev ovan.
Nämligen då denne inte kan bestämma sig. Då varken det egna jaget eller utifrån kommande influenser ger någon vägledning men då ett beslut ändå måste fattas.
Frågan är dock om ett handlande som tvingas ske utan någon som helst vägledning kan betraktas som ett exempel på fri vilja.
Hälsar Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
Mekaniska Människor
Det finns ju ett före och ett efter när det gäller en handling.
När ett val väl är gjort blir det alternativ som inte valdes något kontrafaktiskt - dvs. på sin höjd något tänkt som aldrig förverkligades. Och därmed något - som jag skrivit tidigare i denna tråd - som bara finns i vår fantasi eller föreställning. Det kan därmed inte kallas reellt.
Det för mig intressanta är i stället att före ett val kunna peka ut alternativ och om dessa fråga sig om de kan betecknas som reella. Dessa är i varje fall inte kontrafaktiska innan ett val gjorts. Frågan är då hur vi väljer ut ett bland olika ännu inte realiserade alternativ i väljandets ögonblick. Är detta val determinerat? Kan det förutsägas? Är hög grad av förutsägbarhet och determinering detsamma som att viljan inte är fri? Eller kan viljan vara fri ändå?
/Algotezza
När ett val väl är gjort blir det alternativ som inte valdes något kontrafaktiskt - dvs. på sin höjd något tänkt som aldrig förverkligades. Och därmed något - som jag skrivit tidigare i denna tråd - som bara finns i vår fantasi eller föreställning. Det kan därmed inte kallas reellt.
Det för mig intressanta är i stället att före ett val kunna peka ut alternativ och om dessa fråga sig om de kan betecknas som reella. Dessa är i varje fall inte kontrafaktiska innan ett val gjorts. Frågan är då hur vi väljer ut ett bland olika ännu inte realiserade alternativ i väljandets ögonblick. Är detta val determinerat? Kan det förutsägas? Är hög grad av förutsägbarhet och determinering detsamma som att viljan inte är fri? Eller kan viljan vara fri ändå?
/Algotezza
Algotezza aka Algotezza
Mekaniska Människor
freddemalte skrev:Jag får be dig att utveckla ditt resonemang här, ty det framgår inte, hur en hos personen upplevd svårighet att välja på något sätt skulle innebära att personen skulle kunna ha handlat annorlunda? Låt säga att Person A står i en videobutik och ej kan välja mellan film Z och X, vid tiden T1 till T2, Under denna tid (T1 till T2) handlar alltså med andra ord Person A på ett sätt som vi kan kalla X/Z-Ambivalens. Hur menar du att vi efter T2 kan säga (påvisa/bevisa) att Person A kunde ha handlat annorlunda under T1 till T2 än att vara i X/Z-Ambivalens?reflex skrev:Den enda situation jag kan komma på där "den handlande agenten" skulle ha kunnat handla annorlunda är just i den situation jag beskrev ovan.
Nämligen då denne inte kan bestämma sig. Då varken det egna jaget eller utifrån kommande influenser ger någon vägledning men då ett beslut ändå måste fattas.
Frågan är dock om ett handlande som tvingas ske utan någon som helst vägledning kan betraktas som ett exempel på fri vilja.
Hälsar Fredrik
Jag tillhör dem som betraktar fri vilja som en illusion. I den situation du beskriver så har personen möjlighet att välja mellan X och Z. Om han inte påverkas i sitt val av vare sig egna erfarenheter eller utifrån kommande influenser så hamnar han i en situation där han inte kan välja. Om han bara blundar och tar en av filmerna så har han överlåtit sitt val till slumpen (i och för sig också ett val). Han kan också göra som jag brukar göra, köpa båda filmerna.(ett annat sätt att slippa välja)
Att vara i ambivalens är väl mera ett tillstånd än ett handlande. I det här fallet en brist på handling. Kanske är det just så det är. Ambivalens är ett annat ord för absolut fri vilja.
filosofi är att göra det begripliga obegripligt
Mekaniska Människor
Varje val måste grunda sig på någonting, och genom att göra detta så är valet inte längre helt fritt
filosofi är att göra det begripliga obegripligt
- freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Mekaniska Människor
Jo, precis - men frågan är ju ändå befogad. Om viljan är fri så menar man att Person A kunde ha handlat annorlunda än X och att anledningen till att Person A utförde X just var dennes möjlighet att välja fritt. Så frågan återstår: Hur bevisar man att Person A verkligen (i metafysisk mening) skulle kunna ha gjort icke-X?Algotezza skrev:Det finns ju ett före och ett efter när det gäller en handling.
När ett val väl är gjort blir det alternativ som inte valdes något kontrafaktiskt - dvs. på sin höjd något tänkt som aldrig förverkligades. Och därmed något - som jag skrivit tidigare i denna tråd - som bara finns i vår fantasi eller föreställning. Det kan därmed inte kallas reellt.
Det för mig intressanta är i stället att före ett val kunna peka ut alternativ och om dessa fråga sig om de kan betecknas som reella. Dessa är i varje fall inte kontrafaktiska innan ett val gjorts. Frågan är då hur vi väljer ut ett bland olika ännu inte realiserade alternativ i väljandets ögonblick. Är detta val determinerat? Kan det förutsägas? Är hög grad av förutsägbarhet och determinering detsamma som att viljan inte är fri? Eller kan viljan vara fri ändå?
/Algotezza
Vi behöver inte blanda in determinism här, utan enbart svara på frågan.
Hälsar Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
Mekaniska Människor
Algotezza skrev:Det för mig intressanta är i stället att före ett val kunna peka ut alternativ och om dessa fråga sig om de kan betecknas som reella.
Jag ser det som uppenbart att vi väljer och att vi har mål.
Germund Hesslow har gjort tillräckligt noggranna undersökningar av vad som händer i hjärnan för att ge sin hypotes om en tänkt handling ett godtagbart stöd. Vi gör ett tankeexperiment och placerar en försöksperson (A) vid schackbordet. Ett antal mätpunkter på skallen är ordnade så att vi kan sluta oss till vilka centra som har en pågående aktivitet. Efter några drag funderar A på att göra rockad. Han kan som alternativ flytta ut sin svartfältslöpare. Schack förutsätter kunskap om regler och strategier, fällor och mycket annat. Viktigt är att spelaren har ett mål, en plan som han kommer att följa. Vi kan tänka oss en deterministisk värld. Slumpfaktorerna avgör inte experimentet. Hesslow menar att determinism är en förutsättning för viljans frihet. Men samtidigt värjer han sig mot att frihetsbegreppet har kopplats samman med viljan. I A:s hjärna ser vi nu att han prövar att utföra en rockad. Det mesta som händer där liknar vad som händer då han verkligen utför de nödvändiga arm- och handrörelserna för att utföra en rockad. Det som skiljer är att att utförandet blockeras. Systemet strävar efter att uppnå ett resultat vars slutstadium förväntas vara starkt korrelerat med målet. A kan föreställa sig konsekvenserna av sin handling. Upptäcker han (i sista sekunden) att det finns ett omedelbart hot avbryter han rörelsen, kungen vidrörs inte. Så hur skall han nu göra? Han tvingas här välja ett annat drag (välja ett nytt mål). Återigen prövar han ett antal drag, simulerar att han utför dem och följden av att draget genomförs. Kan han undvika hotet, skapa ett mothot eller tvingas offra någon pjäs? Hesslow menar att vi har en fri vilja i metaforisk mening och det är inte så illa, tillägger han. Exempel: "giraffen har fått sin långa hals för att kunna nå högre upp än andra."
Schacksituationen har jag själv lagt in för att illustrera exemplet.
Moderator
- freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Mekaniska Människor
Jo, visst kan man lägga upp resonemanget som du och Germund gör. Det är dock inte den typen av tolkning av fri vilja jag talar om, utan hur i all världen Person A kan välja hur A:s hjärna ska agera? Om inte Person A kan ha någon som helst kontroll på vad A:s hjärna gör (dvs A) så är ju A:s handlingar enbart just A:s hjärnas sätt att arbeta, dvs viljan är ej fri eftersom A inte kunde ha gjort något annat än det A (A:s hjärna) gör.Pilatus skrev:Algotezza skrev:Det för mig intressanta är i stället att före ett val kunna peka ut alternativ och om dessa fråga sig om de kan betecknas som reella.
Jag ser det som uppenbart att vi väljer och att vi har mål.
Germund Hesslow har gjort tillräckligt noggranna undersökningar av vad som händer i hjärnan för att ge sin hypotes om en tänkt handling ett godtagbart stöd. Vi gör ett tankeexperiment och placerar en försöksperson (A) vid schackbordet. Ett antal mätpunkter på skallen är ordnade så att vi kan sluta oss till vilka centra som har en pågående aktivitet. Efter några drag funderar A på att göra rockad. Han kan som alternativ flytta ut sin svartfältslöpare. Schack förutsätter kunskap om regler och strategier, fällor och mycket annat. Viktigt är att spelaren har ett mål, en plan som han kommer att följa. Vi kan tänka oss en deterministisk värld. Slumpfaktorerna avgör inte experimentet. Hesslow menar att determinism är en förutsättning för viljans frihet. Men samtidigt värjer han sig mot att frihetsbegreppet har kopplats samman med viljan. I A:s hjärna ser vi nu att han prövar att utföra en rockad. Det mesta som händer där liknar vad som händer då han verkligen utför de nödvändiga arm- och handrörelserna för att utföra en rockad. Det som skiljer är att att utförandet blockeras. Systemet strävar efter att uppnå ett resultat vars slutstadium förväntas vara starkt korrelerat med målet. A kan föreställa sig konsekvenserna av sin handling. Upptäcker han (i sista sekunden) att det finns ett omedelbart hot avbryter han rörelsen, kungen vidrörs inte. Så hur skall han nu göra? Han tvingas här välja ett annat drag (välja ett nytt mål). Återigen prövar han ett antal drag, simulerar att han utför dem och följden av att draget genomförs. Kan han undvika hotet, skapa ett mothot eller tvingas offra någon pjäs? Hesslow menar att vi har en fri vilja i metaforisk mening och det är inte så illa, tillägger han. Exempel: "giraffen har fått sin långa hals för att kunna nå högre upp än andra."
Schacksituationen har jag själv lagt in för att illustrera exemplet.
Hälsar Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
Mekaniska Människor
freddemalte skrev:Jo, precis - men frågan är ju ändå befogad. Om viljan är fri så menar man att Person A kunde ha handlat annorlunda än X och att anledningen till att Person A utförde X just var dennes möjlighet att välja fritt. Så frågan återstår: Hur bevisar man att Person A verkligen (i metafysisk mening) skulle kunna ha gjort icke-X?Algotezza skrev:Det finns ju ett före och ett efter när det gäller en handling.
När ett val väl är gjort blir det alternativ som inte valdes något kontrafaktiskt - dvs. på sin höjd något tänkt som aldrig förverkligades. Och därmed något - som jag skrivit tidigare i denna tråd - som bara finns i vår fantasi eller föreställning. Det kan därmed inte kallas reellt.
Det för mig intressanta är i stället att före ett val kunna peka ut alternativ och om dessa fråga sig om de kan betecknas som reella. Dessa är i varje fall inte kontrafaktiska innan ett val gjorts. Frågan är då hur vi väljer ut ett bland olika ännu inte realiserade alternativ i väljandets ögonblick. Är detta val determinerat? Kan det förutsägas? Är hög grad av förutsägbarhet och determinering detsamma som att viljan inte är fri? Eller kan viljan vara fri ändå?
/Algotezza
Vi behöver inte blanda in determinism här, utan enbart svara på frågan.
Hälsar Fredrik
Först får man väl kolla om A hade förmåga att utföra X. Sedan får man kolla om det fanns yttre hinder att utföra X. Om förmågan fanns och inga yttre hinder fanns, kan jag inte se annat än att detta medför att A hade kunnat utföra X om A verkligen hade velat det, då ju både förmågor och omständigheterna tillät det. Det enda som gjorde att X ej utfördes var att en annan handling valdes att förverkligas, Y.
/Algotezza
Algotezza aka Algotezza
- freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Mekaniska Människor
Precis, och hur kan man mena att A har förmåga att utföra X om A utför Y? (det skulle innebära att A kan utföra flera handlingar samtidigt, vilket vi kan notera a priori att ingen kan). Det jag menar är alltså att om A utför X så finns det ingen metod för oss att ta reda på huruvida A kunde ha gjort något annat, ty eftersom X är utfört kan vi aldrig återkomma till det läget då A utförde X. Låt säga att jag sitter vid ett tangentbord och just nu tycker ner tangenten N, ja då kommer ingen kunna ta rada på om jag hade kunnat trycka ner en annan tangent oe låtit bli att trycka ner N och istället gå iväg och brygga kaffe, ty N-situationen (N-handlingen) har redan hänt och därmed kan vi inte utforska den längre. Hur är det då med en situation som pågår? Ja, låt säga att jag precis nu tycker ner N, ja då kan jag ju inte samtidigt inte tycka ner N eller göra något annat istället för att tycka ner N, så den metoden går inte heller. Hur är det då med tänkta (framtida) händelser. Låt säga att jag nu funderar på att om ett år komma hit och tycka ner N på tangentbordet, ja det kan jag inte heller kontrollera huruvida jag kommer kunna göra något annat. Så hur jag än vänder och vrider på det kan jag alltså inte ta reda på om det jag (eller någon annan) gör kunde ha gjorts på annat sätt. Men, observera! Även om vi (rent hypotetiskt) skulle hitta ett svar som påvisar att jag verkligen kunde ha tyckt ner R istället, ja då är har vi fortfarande kvar problematiken med hur jag väljer att jag vill vilja just att trycka ner N? Om jag inte kan välja vad jag vill välja (i en oändlig regress) ja då är ju inte mitt val fritt, ty då är det ju baserat på mängder med faktorer som jag nte kan välja, t ex tycke, smak, känslor, önskningar, erfarenheter, minnen, tankar, intressen, sinnesintryck etc.Algotezza skrev:Först får man väl kolla om A hade förmåga att utföra X. Sedan får man kolla om det fanns yttre hinder att utföra X. Om förmågan fanns och inga yttre hinder fanns, kan jag inte se annat än att detta medför att A hade kunnat utföra X om A verkligen hade velat det, då ju både förmågor och omständigheterna tillät det. Det enda som gjorde att X ej utfördes var att en annan handling valdes att förverkligas, Y.
Hälsar Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
Mekaniska Människor
freddemalte skrev:[...] hur i all världen Person A kan välja hur A:s hjärna ska agera? Om inte Person A kan ha någon som helst kontroll på vad A:s hjärna gör (dvs A) så är ju A:s handlingar enbart just A:s hjärnas sätt att arbeta, dvs viljan är ej fri eftersom A inte kunde ha gjort något annat än det A (A:s hjärna) gör.
Är du med på att vi sätter upp mål för våra handlingar? Att vi har en vilja? Någonting får hjärnan att koppla samman våra avsikter med en påföljande handling. Att simulera en handling har jag försökt beskriva som i stort identisk med handlingen själv, bortsett från att triggerknappen inte trycks.
Hjärnans sätt att arbeta sker ju inte bakom en heltäckande slöja, vi har ett "medvetandefönster" och kan ingripa och hejda oss själva om vi ser att det vi avsåg att göra håller på att gå galet. Vi distraheras av något i vårt blickfång och häller mer kaffe i koppen än vi avsåg.
Beskriv gärna hur du antar att hjärnan processar ett val, till exempel om du skall spela på svart eller rött.
Moderator
-
förstår mig själv
- Inlägg: 3060
- Blev medlem: 13 maj 2012 19:32
Mekaniska Människor
Det är endamålsenligt att däggdjuret inte har en fri vilja. Att djuret är känslostyrt och väljer optimalt i förhållande till detta. Om djuret skulle börja göra slumpen(dvs något annat, irrationellt) så skulle inte arten överleva. Jag menar att fri vilja är oförenligt med liv. Vi har ju uppstått från encelliga organismer. Jag antar att ingen tror att de har en fri vilja. Pilatus anser du att gud eller något annat väsen någon stans i utvecklingen har gett oss fri vilja?
När det gäller embryologi från början var vi en cell och sker celldelning. När uppstår vår förmåga att med den fria viljan gå imot naturlagarna. Vi säger att du vill röra din arm alltså ett fritt val. Då kommer kemiska reaktioner 100% av gångerna att ske i den del av motorcortex som styr armen. Dvs den fria viljan har alltså orsakat/startat kemiska reaktioner/rörelser. Vad har du för anledning att tro på detta? I själva verket stämmer allt väldigt bra med determinism, allt är inte förstått. Problemet är när man börjar fylla i med fantasier då uppstår tex religioner och detta hindrar oss från kunskap och orsakar massa lidande. Vill vi förstå människan så måste vi utgå ifrån att rörelserna är tvingande annars går det inte att se något samband och det går alltså inte att förstå. Ideer som tex fri vilja är hämmande för hjärnforskningen och teoribildningen.
När det gäller embryologi från början var vi en cell och sker celldelning. När uppstår vår förmåga att med den fria viljan gå imot naturlagarna. Vi säger att du vill röra din arm alltså ett fritt val. Då kommer kemiska reaktioner 100% av gångerna att ske i den del av motorcortex som styr armen. Dvs den fria viljan har alltså orsakat/startat kemiska reaktioner/rörelser. Vad har du för anledning att tro på detta? I själva verket stämmer allt väldigt bra med determinism, allt är inte förstått. Problemet är när man börjar fylla i med fantasier då uppstår tex religioner och detta hindrar oss från kunskap och orsakar massa lidande. Vill vi förstå människan så måste vi utgå ifrån att rörelserna är tvingande annars går det inte att se något samband och det går alltså inte att förstå. Ideer som tex fri vilja är hämmande för hjärnforskningen och teoribildningen.
- freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Mekaniska Människor
Bra frågor Pilatus! Mycket schematiskt kan jag tänka mig att hjärnan arbetar/fungerar på följande sätt: Olika områden (neruala kretsar/nätverk av celler) hanterar olika informationsbitar från, dels sinnesstimuli á la synnervens auktionspotentialer, dels interna aktiviteter så som kopplingar mellan olika associationsbanor, minnen och grundläggande funktioner så som känslor, kroppshantering etc. I detta system kan nu en så kallad inre bild (abstraktion) frammanas vilken då antagligen är baserad på en sofistikerad kombination av indata (omvärldanalys) och interndata vilket tillsammans skapar/utgör det som vi kallar för den medvetna upplevelsen. Detta är säkert betydligt mer komplicerat än så och omfattar oerhört fler biokemiska och neurala aktiviteter. Än idag är det ju inte klarlagt hur upplevandet oe medvetandet hålls igång i hjärnan. Hur som helst så noterar hjärnan sin omgivning och ser t ex då en röd och en svart knapp. Hjärnan kan nu via sitt fantastiska system tänka sig in i saker som den ej ännu har gjort, så som t ex att den skulle kunna skicka ut signaler till händerna att trycka på någon av knapparna. När hjärnan sedan utför handlingen (som är resultatet av alla dessa parametrar som jag beskrev ovan (samt antagligen mycket mer) skickar den ut signalen att trycka på den röda knappen. I och med att den innan kunde emulera/abstrahera (tänka sig) att den även (som en fantasi) hade möjlighet att trycka på den svarta knappen oe låta bli att tycka alls, skapas nu en känsla i medvetandet av att hjärnan tycker sig ha valt att trycka på den röda knappen, men egentligen kunde den inte ha gjort något annat eftersom dess mentala (neurala) tillstånd var som det var, dvs uppenbarligen i trycka-på-röda-knappen-läget.Pilatus skrev:freddemalte skrev:[...] hur i all världen Person A kan välja hur A:s hjärna ska agera? Om inte Person A kan ha någon som helst kontroll på vad A:s hjärna gör (dvs A) så är ju A:s handlingar enbart just A:s hjärnas sätt att arbeta, dvs viljan är ej fri eftersom A inte kunde ha gjort något annat än det A (A:s hjärna) gör.
Är du med på att vi sätter upp mål för våra handlingar? Att vi har en vilja? Någonting får hjärnan att koppla samman våra avsikter med en påföljande handling. Att simulera en handling har jag försökt beskriva som i stort identisk med handlingen själv, bortsett från att triggerknappen inte trycks.
Hjärnans sätt att arbeta sker ju inte bakom en heltäckande slöja, vi har ett "medvetandefönster" och kan ingripa och hejda oss själva om vi ser att det vi avsåg att göra håller på att gå galet. Vi distraheras av något i vårt blickfång och häller mer kaffe i koppen än vi avsåg.
Beskriv gärna hur du antar att hjärnan processar ett val, till exempel om du skall spela på svart eller rött.
Något beslut/val tas/görs egentligen aldrig, utan handlingen bara sker i enlighet med systemet och det enda som kan kopplas till en fri vilja är känslan av att man valde fritt eftersom man jämför med sina fantasier om vad man tror sig skulle kunna ha gjort istället.
Hälsar Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
Mekaniska Människor
förstår mig själv skrev:Att djuret är känslostyrt och väljer optimalt i förhållande till detta.
Jag vill påstå att detta inte kan vara korrekt. Vi styrs i hög grad av våra behov, av våra drifter, vi handlar emellanåt reflexmässigt, steriotypt. Våra känslor finns alltid med oss och kan lura oss att handla mer eller mindre impulsivt. De handlar om i vilken grad vi kan hantera våra drifter, behov och impulser. Är det hästen eller ryttaren som har kontroll?
Moderator
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 17 och 0 gäster