Det här är egentligen en tvärvetenskaplig tråd som kan beröra både filosofi, psykologi och naturvetenskap, men jag lägger den här, eftersom filosofi är all vetenskaps urmoder.
Några frågor jag funderat över ett tag och finner intressanta - svara på en eller flera eller lägg upp ditt svar som du vill:
1. Vad menar vi med tänkande? Vad är det för ett slags verksamhet? Vad är det upplevelsemässigt och vad är det fysiologiskt? Tänker vi bara "i huvudet" eller "med hela kroppen"?
2. Kan andra levande varelser tänka? Vilka i så fall?
3. Finns det olika slags tänkande? Tänkande på olika nivåer? Vilka i så fall?
4. Är tänka, känna och minnas helt skilda aktiviteter med täta skott emellan eller utgör de tillsammans ett medvetandets spänningsfält där de är olika aspekter på ett och samma (t.ex. "inre processer")?
5. Vad menas med fantisera? Vad innebär det? Vad är det för slags aktivitet?
6. Hur förhåller sig tänka till fantisera?
Tankar om tänkandet
Moderator: Moderatorgruppen
Tankar om tänkandet
Algotezza aka Algotezza
Tankar om tänkandet
Går igenom dina frågor sen men skriver först ett allmänt inlägg om tänkande och varför så få tänker.
Det finns flera olika nivåer och stil på tänkandet, från väldigt begränsat till nästan gränslöst, och det som sätter gränserna är fantasin. Fantasi behöver inte nödvändigtvis bara handla om svävande slott bland molnen, en utopisk fiction eller liknande och kan lika gärna handla om hur man skall komma på ett bra riff till en ny låt, en ny företagslogo kanske, eller kanske design av ett nytt hus. Det är med fantasin man skapar.
Som Einstein sa, fantasi är viktigare än kunskap.
Det är fantasin och tänkandet som gör oss multidimensionella, föreställ dig vad som helst helt oberoende av tid och helt oberoende av var du befinner dig fysiskt. Det är fantasin och upplevandet av minnet som låter oss vara på flera ställen samtidigt.
Jag tror personligen att förmågor som fantasi, nyfikenhet och kreativt tänkande finns där hos oss alla. Se bara på barn som skapar mest hela tiden både fysiskt och metafysiskt. Sedan när många av dem blir lite äldre (ungdomar) så har de tappat mycket av förmågorna. De har tråkigt, skall dricka alkohol, gå på fester osv när fantasin, nyfikenheten och tänkandet försvagats tillräckligt mycket.
Lite enklare uttryckt, samhället dödar fantasin och nyfikenheten hos de flesta människor. Fantasi är bara något för barn, fantasi är inte seriöst. Sedan sitter de där i sina "seriösa" hus med studsmatta och 30 års lån i ett ekorrhjul och klappar händerna till Allsång på Skansen. De har då blivit både fantasilösa, icketänkande och hur onyfikna som helst. De är då "normala" som handlar "vuxet" enligt definitionen av dessa två i samhället.
Det har plötsligt blivit jobbigt att tänka djupt, och helst vill de inte tänka alls. De vill bara se och höra sådant de redan känner till och allt som är nytt är lika obegripligt som det är farligt. Och skulle man säga till dem att man gillar att tänka djupt så svarar de genast att det inte är bra att "grubbla över saker", då tänkande bara associeras med tröttsamhet som kan leda till nervösa besvär.
Tänker man aldrig, fantiserar man aldrig eller är nyfiken på något så kommer man också förlora dessa egenskaper efter tillräckligt lång tid. De som däremot håller hjärnan igång hela tiden kommer att ha en lika vital hjärna som en tonåring fast de är över 70.
Man är så noga med att träna kroppen, men aldrig hjärnan.
Drivkraften för allt tänkande är nyfikenhet och fantasi, utan dem kommer man inte längre än till en ide om att köpa nya handdukar på Jysk Bäddlager.
Och som ett ryskt mattegeni en gång sa...Man måste tycka om att tänka.
Det finns flera olika nivåer och stil på tänkandet, från väldigt begränsat till nästan gränslöst, och det som sätter gränserna är fantasin. Fantasi behöver inte nödvändigtvis bara handla om svävande slott bland molnen, en utopisk fiction eller liknande och kan lika gärna handla om hur man skall komma på ett bra riff till en ny låt, en ny företagslogo kanske, eller kanske design av ett nytt hus. Det är med fantasin man skapar.
Som Einstein sa, fantasi är viktigare än kunskap.
Det är fantasin och tänkandet som gör oss multidimensionella, föreställ dig vad som helst helt oberoende av tid och helt oberoende av var du befinner dig fysiskt. Det är fantasin och upplevandet av minnet som låter oss vara på flera ställen samtidigt.
Jag tror personligen att förmågor som fantasi, nyfikenhet och kreativt tänkande finns där hos oss alla. Se bara på barn som skapar mest hela tiden både fysiskt och metafysiskt. Sedan när många av dem blir lite äldre (ungdomar) så har de tappat mycket av förmågorna. De har tråkigt, skall dricka alkohol, gå på fester osv när fantasin, nyfikenheten och tänkandet försvagats tillräckligt mycket.
Lite enklare uttryckt, samhället dödar fantasin och nyfikenheten hos de flesta människor. Fantasi är bara något för barn, fantasi är inte seriöst. Sedan sitter de där i sina "seriösa" hus med studsmatta och 30 års lån i ett ekorrhjul och klappar händerna till Allsång på Skansen. De har då blivit både fantasilösa, icketänkande och hur onyfikna som helst. De är då "normala" som handlar "vuxet" enligt definitionen av dessa två i samhället.
Det har plötsligt blivit jobbigt att tänka djupt, och helst vill de inte tänka alls. De vill bara se och höra sådant de redan känner till och allt som är nytt är lika obegripligt som det är farligt. Och skulle man säga till dem att man gillar att tänka djupt så svarar de genast att det inte är bra att "grubbla över saker", då tänkande bara associeras med tröttsamhet som kan leda till nervösa besvär.
Tänker man aldrig, fantiserar man aldrig eller är nyfiken på något så kommer man också förlora dessa egenskaper efter tillräckligt lång tid. De som däremot håller hjärnan igång hela tiden kommer att ha en lika vital hjärna som en tonåring fast de är över 70.
Man är så noga med att träna kroppen, men aldrig hjärnan.
Drivkraften för allt tänkande är nyfikenhet och fantasi, utan dem kommer man inte längre än till en ide om att köpa nya handdukar på Jysk Bäddlager.
Och som ett ryskt mattegeni en gång sa...Man måste tycka om att tänka.
-
freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Tankar om tänkandet
Bra Antic, det var ett välskrivet och ack så träffande och underhållande svar!
Spännande och intressanta frågor Algotezza!
1. Vad menar vi med tänkande? Vad är det för ett slags verksamhet? Vad är det upplevelsemässigt och vad är det fysiologiskt? Tänker vi bara "i huvudet" eller "med hela kroppen"?
Svar: Analys, association och kognitiv bearbetning av såväl yttre stimuli som mer interna neurala (mentala) aktiviteter. För mig är upplevelsen av att tänka, just erfarenheten att jag i någon mening kan vara en ”hanterare” av min fenomenologiska tillvaro. Rent fysiologiskt sker nog tänkandet först och främst i den neurala närverken i hjärnan, men som du vet är de ju intimt och symbiotiskt kopplade till resten av kroppen.
2. Kan andra levande varelser tänka? Vilka i så fall?
Svar: Ja, fast på olika abstraktions- och kognitionsnivåer – antagligen.
3. Finns det olika slags tänkande? Tänkande på olika nivåer? Vilka i så fall?
Svar: Det finns, dels mer eller mindre komplext tänkande, dels mer eller mindre känsloinvolverat tänkande.
4. Är tänka, känna och minnas helt skilda aktiviteter med täta skott emellan eller utgör de tillsammans ett medvetandets spänningsfält där de är olika aspekter på ett och samma (t.ex. "inre processer")?
Svar: De är olika saker (som instrument) vilka mer eller mindre fungerar som en slags gemensam symfoni i de flesta fall. Vid t ex skador på hjärnan finns det säkert de som saknar en viss tankeförmåga men fortfarande känner eller minns, eller de som minns men saknar förmågan att känna etc.
5. Vad menas med fantisera? Vad innebär det? Vad är det för slags aktivitet?
Svar: Fantasi är, enkelt uttryckt, när tankarna hanterar objekt som ej står i ens direkta sinnsdata-fenomenologi.
6. Hur förhåller sig tänka till fantisera?
Svar: Fantasi är tankar som hanterar objekt vilka ej står i ens direkta sinnsdata-fenomenologi.
Spännande och intressanta frågor Algotezza!
1. Vad menar vi med tänkande? Vad är det för ett slags verksamhet? Vad är det upplevelsemässigt och vad är det fysiologiskt? Tänker vi bara "i huvudet" eller "med hela kroppen"?
Svar: Analys, association och kognitiv bearbetning av såväl yttre stimuli som mer interna neurala (mentala) aktiviteter. För mig är upplevelsen av att tänka, just erfarenheten att jag i någon mening kan vara en ”hanterare” av min fenomenologiska tillvaro. Rent fysiologiskt sker nog tänkandet först och främst i den neurala närverken i hjärnan, men som du vet är de ju intimt och symbiotiskt kopplade till resten av kroppen.
2. Kan andra levande varelser tänka? Vilka i så fall?
Svar: Ja, fast på olika abstraktions- och kognitionsnivåer – antagligen.
3. Finns det olika slags tänkande? Tänkande på olika nivåer? Vilka i så fall?
Svar: Det finns, dels mer eller mindre komplext tänkande, dels mer eller mindre känsloinvolverat tänkande.
4. Är tänka, känna och minnas helt skilda aktiviteter med täta skott emellan eller utgör de tillsammans ett medvetandets spänningsfält där de är olika aspekter på ett och samma (t.ex. "inre processer")?
Svar: De är olika saker (som instrument) vilka mer eller mindre fungerar som en slags gemensam symfoni i de flesta fall. Vid t ex skador på hjärnan finns det säkert de som saknar en viss tankeförmåga men fortfarande känner eller minns, eller de som minns men saknar förmågan att känna etc.
5. Vad menas med fantisera? Vad innebär det? Vad är det för slags aktivitet?
Svar: Fantasi är, enkelt uttryckt, när tankarna hanterar objekt som ej står i ens direkta sinnsdata-fenomenologi.
6. Hur förhåller sig tänka till fantisera?
Svar: Fantasi är tankar som hanterar objekt vilka ej står i ens direkta sinnsdata-fenomenologi.
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
Tankar om tänkandet
Först vill jag tacka för inspirerande inlägg hittills. Återkommer till dem!
Först bara
en religiös/ postnatal vinkling
Tänk om
det är en välutvecklad fantasi-tanke-minnesförmåga och kreativt-konstnärlig förmåga som gör att vi kan överleva döden och inte alls någon form av tro? Dvs. att vi kan hantera tanke-, fantasi-och minnesobjekt utan hjälp av yttre stimuli? Är inte detta att "samla skatter i himlen" och vara som ett barn -" ty dessa hör himlen till"?
Tänk om vi faktiskt utplånas helt om vi mer eller mindre slutar tänka och vara kreativa och bara går omkring i ekorrhjulen och konsumerar? Jag menar, vad är vitsen med liv-efter-döden för en sådan person som ju redan i livet är död?
Först bara
en religiös/ postnatal vinkling
Tänk om
det är en välutvecklad fantasi-tanke-minnesförmåga och kreativt-konstnärlig förmåga som gör att vi kan överleva döden och inte alls någon form av tro? Dvs. att vi kan hantera tanke-, fantasi-och minnesobjekt utan hjälp av yttre stimuli? Är inte detta att "samla skatter i himlen" och vara som ett barn -" ty dessa hör himlen till"?
Tänk om vi faktiskt utplånas helt om vi mer eller mindre slutar tänka och vara kreativa och bara går omkring i ekorrhjulen och konsumerar? Jag menar, vad är vitsen med liv-efter-döden för en sådan person som ju redan i livet är död?
Algotezza aka Algotezza
-
freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Tankar om tänkandet
Ja, den existens-metafysiska modellen är väl så god som någon annan!Algotezza skrev:Först vill jag tacka för inspirerande inlägg hittills. Återkommer till dem!
Först bara
en religiös/ postnatal vinkling
Tänk om
det är en välutvecklad fantasi-tanke-minnesförmåga och kreativt-konstnärlig förmåga som gör att vi kan överleva döden och inte alls någon form av tro? Dvs. att vi kan hantera tanke-, fantasi-och minnesobjekt utan hjälp av yttre stimuli? Är inte detta att "samla skatter i himlen" och vara som ett barn -" ty dessa hör himlen till"?
Tänk om vi faktiskt utplånas helt om vi mer eller mindre slutar tänka och vara kreativa och bara går omkring i ekorrhjulen och konsumerar? Jag menar, vad är vitsen med liv-efter-döden för en sådan person som ju redan i livet är död?
I det får ju frasen Jag tänker, alltså är jag (finns jag) en ny och spännande innebörd
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
Tankar om tänkandet
Bra att du startade en tråd om tänkandet Algotezza, så jag slipper att tänka mer på att starta en själv.
Tankar om tänkandet
Vad jordelivet går ut på kan vara att lära sig creatio ex nihilo, skapa ur intet, så fixar man sedan själv det liv man vill ha och så länge man vill ha det.
Algotezza aka Algotezza
Tankar om tänkandet
Zokrates skrev:Bra att du startade en tråd om tänkandet Algotezza, så jag slipper att tänka mer på att starta en själv.
Algotezza aka Algotezza
Tankar om tänkandet
Citat mig själv
"Om jag är en tänkare? Vänta lite jag måste tänka efter"
"Om jag är en tänkare? Vänta lite jag måste tänka efter"
Tankar om tänkandet
Antic skrev:Citat mig själv
"Om jag är en tänkare? Vänta lite jag måste tänka efter"
Ja, kanske är det en summering av det hela, men det frågan eftersträvar är väl inte om vi tänker utan mer om hur
kvalitativt och kvantitativt själva tänkandet är, med fasta på det första av de två.
Tankar om tänkandet
Ligger något i det. Det finns många som talar mycket utan att knappt säga ett enda ord som är värt att lyssna på. Detsamma gäller säkert tänkande. Skillnaden ligger nog i att en del tycker det är jobbigt när de får anstränga sig det minsta i tänkandet medan andra njuter av att tänka djupt.
Det gemensamma för många som inte vill tänka är att sällan vill prova något nytt eller annorlunda eftersom allt som kräver lite får dem att backa ur direkt. Allt skall vara serverat och klart utan att de behöver anstränga sig eller tänka efter det minsta.
Flytta en knapp på Facebook och dessa kommer få panikkänslor på en gång lagom till klagomuren om att Facebook var bättre förr.
Det gemensamma för många som inte vill tänka är att sällan vill prova något nytt eller annorlunda eftersom allt som kräver lite får dem att backa ur direkt. Allt skall vara serverat och klart utan att de behöver anstränga sig eller tänka efter det minsta.
Flytta en knapp på Facebook och dessa kommer få panikkänslor på en gång lagom till klagomuren om att Facebook var bättre förr.
-
Illusionen
Tankar om tänkandet
Algotezza skrev:Det här är egentligen en tvärvetenskaplig tråd som kan beröra både filosofi, psykologi och naturvetenskap, men jag lägger den här, eftersom filosofi är all vetenskaps urmoder.
Några frågor jag funderat över ett tag och finner intressanta - svara på en eller flera eller lägg upp ditt svar som du vill:
1. Vad menar vi med tänkande? Vad är det för ett slags verksamhet?
Vad är det upplevelsemässigt och vad är det fysiologiskt?
Tänker vi bara "i huvudet" eller "med hela kroppen"?
I sökandet efter svar på din fråga 1, skulle jag börja med att fundera kring frågor som t ex,
Är tanken fri ?
(förefaller vara en så stor filosofisk fråga att jag sannolikt skulle prioritera den innan jag går vidare)
Är tanken begränsad till hjärnan ?
Eller är tanken beroende av något, t ex något abstrakt ?
I så fall, vad säger att det abstrakta inte ligger utanför vår av tid beroende verklighet ?
Om vår verklighet kan beskrivas som resultatet av en ömsesidig växelverkan/kommunikation,
är då tanken fri från påverkan av det observerade ?
/ Illusionen
Tankar om tänkandet
Illusionen
Tänkandet är en process som sker i hjärnan, det är där allt möts och kopplingarna sker, dock är inte själva tanken
begränsad av hjärnans volym, utan sträcker sig även utanför den vilket medför en utomkroppslig interaktion med
omgivningen som till skillnad från ljud, hörsel och känselintryck verkar på ett metafysiskt plan som ännu ingen har
förklarat eller fullt ut begripet även om många har gjort både försök och fört anspråk på att ha klargjort just detta.
Tänkandet är en process som sker i hjärnan, det är där allt möts och kopplingarna sker, dock är inte själva tanken
begränsad av hjärnans volym, utan sträcker sig även utanför den vilket medför en utomkroppslig interaktion med
omgivningen som till skillnad från ljud, hörsel och känselintryck verkar på ett metafysiskt plan som ännu ingen har
förklarat eller fullt ut begripet även om många har gjort både försök och fört anspråk på att ha klargjort just detta.
Tankar om tänkandet
Tanken i sig är helt fri. Det enda som begränsar dina tankar är hur långt du kan se och hur mycket du vet (vi ser med kunskap). Tanken är inte ens begränsad till din person eftersom du delvis tänker och ser dig själv genom självmedvetenheten.
- Nu vet jag, jag skall tänka ut något helt vansinnigt som är så långt man kan komma från mig själv
- Vänta lite, nu tänkte jag inte det som jag hade tänkt mig
Ja, tanken är helt fri
- Nu vet jag, jag skall tänka ut något helt vansinnigt som är så långt man kan komma från mig själv
- Vänta lite, nu tänkte jag inte det som jag hade tänkt mig
Ja, tanken är helt fri
Tankar om tänkandet
Antic skrev:Ligger något i det. Det finns många som talar mycket utan att knappt säga ett enda ord som är värt att lyssna på. Detsamma gäller säkert tänkande. Skillnaden ligger nog i att en del tycker det är jobbigt när de får anstränga sig det minsta i tänkandet medan andra njuter av att tänka djupt.
Det gemensamma för många som inte vill tänka är att sällan vill prova något nytt eller annorlunda eftersom allt som kräver lite får dem att backa ur direkt. Allt skall vara serverat och klart utan att de behöver anstränga sig eller tänka efter det minsta.
Flytta en knapp på Facebook och dessa kommer få panikkänslor på en gång lagom till klagomuren om att Facebook var bättre förr.
Tror det handlar om huruvida man är inställd på konsumtion eller produktion. Om man är inställd på att skapa eller uppleva. Tänkandet och känslan/intuitionen ser jag som kärnan i allt skapande. Tankeproduktion. En del har balans mellan dessa två livsattityder, andra obalans.
Algotezza aka Algotezza
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 28 och 0 gäster