Angående de delar av språk/sinne som vi använder

[förstår mig själv]

Hej
kom i dag till en ganska stor filosofisk insikt.
Enligt mig så när man språkar/växelverkar med varandra så innebär det att man överför information till varandra "språkar".
Vad är det då för "enheter" man använder när man språkar med varandra?
Ja som ni vet enligt "huvudteorin" så består vi av sinnen och tankar, dvs "registreringar" och teorier(påståenden om naturen/naturlagar),, Med registreringar av naturen menar jag alltså de sinnena tar in, ögon,öron och känslor.. Dessa är observationsenheterna som vi "mäter"/"registrerar" naturen med. Sedan med dessa som underlag skapar hjärnan "teorier" dvs förstår naturen.. Dessa teorier kan vi säga är de lagar som vi följer (dvs våran "vilja", det som styr oss..
Tänker man efter så är detta självklart och logiskt.. Vi använder oss alltså av sinnena för att ta in och sedan förstå och sedan förhålla oss efter dessa i naturen.
I dag visade min "filosofikompis" märken efter "massa skor" ismärken på trottoaren.. Dvs märken efter skor/spår i isen.. (bildades i slask som sedan frös till is alltså.
Det var många fotavtryck/spår..
Nu menar jag att vi har olika förmåga att dels ta in (olika "känsliga sinnen) och även olika "förmåga att se samband, bilda teorier".. Dessa som ju är de två principiella "egenskaper" som utgör oss (dvs är våra upplevelser, medvetande)... Dessa två är=vårat medvetande dvs de utgär oss=oss själva.
Vi är alltså=det vi ser, hör, kännner och tänker... Det och endast det..
Nu är det så att vissa "ser" mer, hör mer, känner mer... Dessa människor med utmärkande sådana "sinnesegenskaper" hör kanske något annat ser något annat... förnimmer mer... Dessa är den "psykotiska" människotypen.
Sedan finns det de som registrerar mindre men kan urskilja naturlagarna lättare... Denna typ är den maniska människotypen.
För att bilda teorier (vilka alltså är de naturlagar som styr oss) måste man ha båda egenskaperna.. Man måste "registrera, dvs med sinnena ta in naturen) och sedan måste "tankar" bildas ur dessa.. Dvs teorier..
Dessa två sidor av oss, psykosen och manin har vi alla mer eller mindre av. Själv är jag väldigt mycket åt det maniska hållet och min filosofikompis är väldigt mycket åt det psykotiska hållet.(dvs tar in mer, registrerar mer). på sätt och vis är vi varandras motsatser.. Dock det som skett är att vi har kommit att uppskatta varandras olikheter då dessa är viktiga båda för att bilda teorier om naturen (teorierna följer vi ju helt deterministiskt) ju mer man tar in destå mer komplicerade teorier kan bildas och även så att om "tankebildningsförmågan, dvs förmågan att se samband ökar" så kan man bilda mer komplicerade teorier om naturen.
Jag menar att vi ("människor") följer allt mer komplicerade teorier med "tiden"... Dvs det sker hela tiden en utveckling av "förnuftet".. (allt annat utvecklas ju också och vi måste följa med/anpassa oss för att förbli i vårat vara, dvs för att existera... Detta är en naturlag och en evig sanning.
Återgår vi till spåren i isen så ser min vän "filosofikompis" fler "fotavtryck" dvs fler spår..
Han registrerar alltså mer/ser mer av det som finnns i naturen... Jaha...
Men och detta är det viktiga som blev tydligt i dag... dessa "syner", "röster" ja det som läkare kallar "psykos" (som alltså är registrerar mer "bättre" sinnen. Dessa sinnes intryck är alltså fler och när man språkar dvs överför information så kommer den psykotiske använda sig av indata som den andre inte registrerat.. Därmed blir man otydlig... Dock den maniske ser "det alla ser" och bildar alltså det språk som alla förstår. Svårigheten är även för den psykotiske att beskriva sina teorier om naturen för den maniske då alltså den psykotiske använder "fler bokstäver"/"andra ord" vilka alltså inte den maniske känner till... Utan den maniske använder färre enheter ("bokstäver""ord") men i gengäld ser den maniske sambanden lättare och klarare så det inte är många störande spår/enheter/bokstäver/ord som då genom sin #mängd" kommer att dölja de samband som finns om man använder sig av det minsta gemensamma(sinnesenhet)..
Jag och min filosofikompis har funnit språket... Min "psykotiske" kompis har alltså kunnat "urskilja" bland allt annat som den ser "extra" de grundenheter som är förnimbara för de flesta som alltså utgör det "gemensamma språket"... Vi har under åren fyllt upp varandras halvor så att jag börjat "förnimma mer" och han börjat tänka och tala mer och kunnat bli förstådd i de flesta sammanhang... Jag har genom min "psykos" ökade förmåga att ta in/registrera naturen kunnat förstå den allt mer utvecklats allt mer och börjat förändras(förhålla mig annorlunda i relation till allt annat "naturen")
När man möts så kommmer man språka genom sitt sätt att bli uppfattad "dvs man blir registrerad", den andre "förnimmer mig" med alla sina sinnen och alla(fler) aspekter av mig... Detta för att vi uttrycker oss tydligare... När man tar in den andre dvs ser den hör den (tex tala) och känner den så är denna "indata" det den andre "säger", den visar med sig självt och genom detta förnimms denne dvs upplevs och dennna upplevelse är en "reaktion" som bildas dels av vad den andre säger men även styrs svaret av "vem man själv är"... När informationen är förenat med den goda känslan(det känns rätt) så kommer vi öppna våra sinnen och alltså låta oss påverkas mer av vad den andre "uttrycker"... Detta som känns rätt dvs det vi tar imopt/upplever, dvs registrerar av den andre dvs det den säger("det den ger") är något som vi behöver för att förstå naturen bättre, dvs bilda bättre teorier och alltså förändras (vi kommer följa dem)... Dvs man styr varandra.... Detta faktum i naturen förklara tex begreppet "psykiskt sjuk".... Den psykiskt sjuke förstår alltså något som den vill ge men den andre #tex psykiatern" ja de flesta kommmer inte att vara mottagliga för de intrycken (det känns feol)... Den psykiskt sjuke är alltså någon som vet mer men som hindras att påverka/tala om det för andra... Detta är vad psykisk sjukdom innevär... Ordet är uppstått av lekmän för att hhindra spridning av kunskap/information... Och behandlingen är att "förstöra" hjärnan, att tex lobotimera stänga av dopåaminet("goda känslor"), ja att hjärnskada denne med kunskap som inte tolereras..
Detta kanske är komplicerat men jag hoppas att det någon gång kommer att läsas av någon som ryser av det... Ja då vet den...
De eviga sanningarna och bättre teorier (de relativa) kommer att genom att de är förstådda följas av den som förstått(de är ju viljan, styrande) och genom dennes existens kommer dennes teorier att föras över och spridas (matas in), i mänskligheten i kommande generationer och styra de "varelser", de väsen som kommer i framtiden. Ett exempel på en sådan människa som genom att ha förstått en bättre teori förenat med de goda känslorna delvis styr oss i dag är jesus... Tex det kristna kroppsspråket är en följd av att jesus förstod och genom sitt sätt att vara (dvs följde sin teori) visat och andra människor betraktade det (registrerade, dvs upplevde) och därigenom påverkades de och dessa i sin tur upplevdes osv.... så sprids dennna viktigaste kunskapen till hela mänskligheten effektivt och automatiskt så fort någon människa har förstått någon ny bättre teori implementeras den alltså.... Genom att "upptäcka" en sådan kommer man att ge goda känslor i oändlighet till andra "väsen" varelser ja vad man nu kommer kalla det vi kallar människa i dag....
Älskar er

[SigurdV]

Hej
kom i dag till en ganska stor filosofisk insikt.
Enligt mig så när man språkar/växelverkar med varandra så innebär det att man överför information till varandra "språkar".
Vad är det då för "enheter" man använder när man språkar med varandra?
Ja som ni vet enligt "huvudteorin" så består vi av sinnen och tankar, dvs "registreringar" och teorier(påståenden om naturen/naturlagar)

Överföring av information ÄR grundläggande.
När vi tänker överförs informaton mellan olika delar av hjärnan.

[förstår mig själv]

Ja håller med, det är väldigt grundläggande och viktigt. Utveckling (tex för en art) kräver att arten bevarar sådant av godo individer upptäckt i sina liv. Detta nya kan (i den mån detta har värde) sedan bygga upp,utgöra grunder till ny utveckling.
Man kan se det som att man använder de gamla verktygen för att bygga/skapa nya verktyg, som i sin tur behövs för att skapa nya osv....
De goda verktygen (dvs sådana som är förenade med goda känslor) tas imot av användarna inte för att man påtvingar dem utan för att man vill och föredrar dem.
Detta innebär att släppa de gamla verktygen och byta till nya som gör jobbet bättre.
Denna "mekanism"=naturlag fortlöper i evighet. Hur kan vi då i ljuset av denna (eviga sanning) tolka det vi tex kallar hjärna/tanke?
Ja att utveckla verktyg och att ta imot verktyg gör alla människor. Nya goda verktyg motsvaras av en god Idee, dvs en god teori/tanke.
För att det ska vara en god teori/Idee/tanke måste den ju användas i livet för att "må bättre". Detta säger ju sig självt (meningen med livet är ju att må bättre, enligt huvudteorin). Den nya idéen motsvaras av en "förändring" i våra tankar rörelser.
När vi möter en annan varelse blir vi en "upplevelse""uppenbarelse" i den andra. Dvs per definition påverkar vi den Andres medvetande. Denna påverkan är essensen av vad vi berättar för den andre. Detta är ju alltså den information man överför till den andre. Sedan avspeglas denna i nya ideer/tankar i den andre som i sin tur osv...
Enligt huvudteorin är livet observationer och ideer/teorier. Man tar imot(sinnena) och ger (tankarna).
Vill gå in på "växelverkan". Om vi tänker oss Newtons kraftbegreppet. När vi avgränsar något från naturen tex vi avgränsar andra människor som volymen/massan som avgränsas av vår hud. På detta sätt avgränsar vi oss från resten av alltet. Betraktar vi "alltet","universum" som "materia" så kan detta inte användas till någon avgränsning. Det skulle vara något ickemateriellt i så fall. Denna syn på världen"skolböckerna" definerar inte en varelse vi är lika mycket materia som allt annat,("vi består av atomer liksom allt annat").
Vi påverkas tex av dragningskraften på samma sätt som alla andra kroppar(tex solen Vintergatan). Vi växelverkar tex med jordytan när vi står så påverkas våra fötter av en kraft som i storlek och riktning(180 grader) är samma som våra fötter påverkar jorden.
Vi kan dela upp krafterna i komposanter dvs vi kan betrakta resultaten dela upp kraften i vektorer. Så gör vi ofta vi ser en del och bortser från hela resultatet. Kanske är pengar ett resultat av ett arbete men det uppstår andra resultat också. Tex en bil ger pengar, resor, avgaser osv. När vi betraktar en människa är det ofta genom att vi avgränsar oss till en/få aspekter och värderar utifrån dessa.
Eftersom inte medicin/fysik/kemi kan avgränsa tex en människa eller något annat, vad är det då? Jo det är våra sinnen. Tex kan en färg avgränsas av en annan. Själva upplevelsen definerar vad något är. Det är alltså sannt att en färg är det den ser ut som säger vi att den är "ljus" med en speciell våglängd säger detta inte något om vad färg är. Därför bör vi begrunda det sinnena ger mer. Och märka värdet av detta. Vidare att alla har rätt.
Ang växelverkan. Om vi betraktar en upplevelse eller ta in, observera,mäta upp med sinnena. Om vi har en mätare sker en förändring i denna. Dvs den utsätts för en "kraft" från naturen (det som avgränsar mätaren. Vi kan betrakta endast mätaren och denne utvecklar motsvarande kraft på dennes avgränsning.
Om mätaren inte betraktar/avgränsar/beaktar en viss aspekt av alltet. Tex så reagerar inte displayen på ljudvågor på en termometer. Vi avser att mäta en aspekt och negligerar andra aspekter som fortplantas genom mätaren obemärkt.
På samma sätt är det med våra upplevelser. De avgränsar annat än själva förnimmelsen. Vi säger kanske att dessa är närvarande men inte medvetna i nuet. Temperaturen i luften anser vi vara närvarande men vi ägnar oss inte uteslutande att "känna temperatur" vi ser hör tänker och känner annat. "Kroppen" kommer att svara på temperaturen,hypofyssignaler, svettning cirkulation osv. Vi kan säga den är närvarande men inte medveten ( Upplevs inte ständigt).
Den kommer ändå att påverka Vårat utryck då denna påverkan är en del av vår "uppenbarelse" dvs uttrycker något i helheten,"en komposant"